Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 5 dec. 1942 - Häfte 50. 12 dec. 1942 - Ha vi råd att försumma tvättproblemen? av Rolf Steenhoff - Hur skogens biprodukter tillvaratas, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
V3 av de tillfrågade tvättade högst fyra gånger per år.
Utredningen visade behovet av flera
maskintvättstugor, bättre anordningar för uppvärmning av
tvätten och bättre utnyttjande av de kupongfria
tvättmedlen. Ett betänkligt stort antal hem i vårt land
tvätta blott en gång per kvartal, vilket i många fall
beror på frånvaron av tvättstugeanläggningar.
Speciellt de norrländska städerna synas anhopa tvätten
alltför mycket. 3/4 av de tillfrågade kokade sina
tvättkläder, en behandling, som visserligen var högsta
mod på mormors tid, men som man nu vet nedsätter
hållfastheten betydligt. På somliga håll kokade man
t. o. m. två gånger, vilket är en för klädbeståndet
katastrofal behandling. Författaren har otaliga
gånger sedan han började syssla med tvättfrågor
blivit påringd från representanter för en ömsom
förtvivlad och ömsom uppretad allmänhet, vilken beskärmat
sig över den bristande tvättkunskapen och uppgivit
många exempel på hur såväl tvättinrättningar som
hushållstvättar och s. k. mangelbodar förstöra
kläderna. En och annan har ansett att någon
förbättring icke är att vänta förrän ingenjörerna taga upp
frågan.
Vad är då att göra?
Erforderliga förbättringar måste börja med
vinnandet av en större förståelse för tvättfrågans
betydelse. Industrikommissionen och RTT ha försökt var
för sig och i samarbete att komma fram till ett
program eller en arbetsform, som kan möjliggöra en
utgallring av de värsta felen vid behandlingen av vårt
textilförråd. Det första resultatet har blivit beslut
om uppläggande av ett s. k. centralregister över
landets maskintvättinrättningar. Sveriges
tvätteriidkare-förbund har på ett föredömligt sätt angripit
problemet och ävenledes i samarbete med
industrikommissionen utformat en tvätterikontroll, som enligt ame-
rikanska och tyska förebilder baserar sig på
kombinationen kontroll -f- propaganda. De företag, som
förbundets kontrollingenjör finner fylla de anspråk, som
numera böra ställas, få rätt att på såväl det utsända
godset som på sina trycksaker begagna ett speciellt
märke. Samtidigt förberedes en brett lagd
propa-gande för uppskattning av denna s. k.
kontrolltvätt. Även Arméförvaltningen lägger numera en
strängare syn på tvättfrågan, och s. k.
fördelningstvätt torde nu icke längre få försiggå vid tvätterier,
som icke uppfylla ens de mest fundamentala krav på
modern utrustning och riktiga metoder.
På detta område, liksom på så många andra av
den kemiska teknologiens utmärker, saknas tvenne
viktiga förutsättningar för att något så när snabbt
kunna åvägabringa erforderliga rättelser, nämligen
arbetskraft och pengar. Det senare torde väl vara
möjligt att få genom samlade framställningar till
statsmakterna, men för att fylla den förstnämnda luckan
torde det vara nödvändigt att upplägga en plan på
lång sikt för utbildning och framtida finansiering av
högkvalificerade tekniker i tillräckligt antal.
Vad som under tiden bör göras torde i första hand
vara ökning av antalet maskintvättstugor i landet
samt en långt allmännare övergång till mjukgöring
av vattnet. Dessa tvenne åtgärder sammanhänga
intimt med varandra, eftersom det icke synes vara
görligt att med allmänt tillgängliga medel förvandla ett
hårt vatten till mjukt. I varje fall låter detta sig icke
göra utan installationer av stora förvaringskärl och
utan att tvättstugorna disponeras lång tid av den
tvättande. Vi måste på den grund se fram emot en
mera allmän övergång till tvättning i
maskintvättinrättningar, vilka utrustats med modern apparatur
och drivas under sakförståndig ledning.
Rolf Stéenhoff.
Hur skogens biprod ukter tillvaratas.
En värdefull utredning.
Den sektion av Industriens utredningsinstitut, som
har till uppgift att behandla Norrlands
försörjningsproblem, har i dagarna framlagt en 326 sidor stark
avhandling med rubriken: "Tillvaratagande och
förädling av mindervärdigt virke samt avfalls- och
biprodukter i skogsindustrien", vilken är förtjänt av
den största uppmärksamhet.
Enligt det av professor Ivar Högbom skrivna
företalet ingår detta arbete som ett led i
undersökningarna rörande de tekniska och ekonomiska
förutsättningarna för att utveckla Norrlands näringsliv.
Utredningen har verkställts under ledning av
civilingenjör Erland Waldenström och i huvudsak efter de
riktlinjer, som han på sin tid föreslog.
Den nu föreliggande boken består av en skoglig
del, som behandlar skogsavfallet och dess
tillvaratagande, och en industriell del, som redogör för
utnyttjandet av det mindervärdiga virket och för
tillvaratagandet av trävaruindustriens avfalls- och
biprodukter. Framställningen har fått formen av en
serie fristående kapitel författade av experter inom
de olika områden, som utredningen berör. Dessa
författare äro i stor utsträckning skogsmän och
ingenjörer i den norrländska trävaruindustriens tjänst.
Ingenjör Waldenström lämnar i ett avslutande kapitel
en sammanfattning av bokens innehåll.
Enligt det program, som ligger till grund för
utredningen, skola åtgärder att förbättra
försörjningsläget i Norrland i första hand baseras på ett
intensivare och rationellare utnyttjande av denna
landsdels egna rika naturtillgångar. Det är dessa sunda
grundsatser, som ha varit vägledande vid arbetet att
undersöka några av förutsättningarna för en sådan
utveckling. Närmast har det då gällt att studera
hur Norrlands viktigaste råvarutillgång, skogen, skall
kunna på bästa sätt nyttiggöras.
Det är utvecklingen inom skogsbruket och
skogsindustrien, som har utgjort den väsentliga
förutsättningen för det materiella framåtskridande, som har
ägt rum i Norrland sedan mitten av förra århundra-
566
26 dec. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
