- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
567

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 12 dec. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

det. De försörjningssvårigheter, som man där f. n.
har att kämpa med, bero åtminstone delvis på
förskjutningar inom skogsindustrierna, vilka verka på
lång sikt och som äro en följd av den fortskridande
rationaliseringen av produktionen och av förändringar
hos råvarubasen. Särskilt de senare torde komma att
bliva av utomordentlig betydelse för utvecklingen
inom det norrländska näringslivet.

Utnyttjandet av Norrlands skogar har nu nått det
stadiet att de årliga virkesuttagen motsvara
tillväxten. Dessutom ha förråden av övermogen skog i
övre Norrland så gott som tömts. Följden härav blir
givetvis att de framtida uttagen av virke icke kunna
ökas annat än i den mån skogen växer till. För de
närmaste årtiondena torde man ha att räkna med en
fortsatt minskning av tillgången särskilt på de grövre
sortimenten av gagnvirke. Även på längre sikt torde
man få räkna med begränsade möjligheter för en
kvantitativ ökning inom skogsindustrierna.

Utvecklingen inom skogsindustrierna blir alltså i
fortsättningen beroende av möjligheten att
intensivare utnyttja de råvaror, som stå till buds. Ett
sådant utnyttjande torde innebära dels en längre
driven förädling av råvarorna och dels en mångsidigare
produktion. En utveckling i denna riktning kommer
uppenbarligen att medföra ett väsentligt ökat behov
av arbetskraft räknat per enhet bearbetad råvara.
Man har anledning förutsätta att ett sådant behov
skall komma att omfatta även den mera kvalificerade
arbetskraften. Härigenom skulle man erhålla en ur
många synpunkter välkommen motvikt till den
ensidiga efterfrågan på relativt okvalificerad
arbetskraft, som hittills har rått inom den norrländska
skogsindustrien. En annan fördel, som man också
bör ta med i räkningen, är att en mångsidigare
produktion och en inriktning på färdigfabrikat och
konsumtionsvaror säkerligen skulle göra denna industri
mindre känslig för konjunktursvängningarna.
Därigenom skulle självfallet de sociala svårigheter, som
depressionstiderna draga med sig, avsevärt lindras.

I den nu föreliggande boken behandlas ett antal
tekniska problem, som man har anledning tro skola
bli av betydelse för skogsindustriens fortsatta
utveckling. Man har därvid tagit sikte på möjligheten att
bättre tillvarataga det mindervärdiga virket i
skogen och att fullständigare utvinna och förädla
skogsindustriernas avfalls- och biprodukter. I samband
därmed diskuteras upptagandet av helt nya
tillverkningsgrenar. Det ligger i sakens natur att en
utredning av detta slag företrädesvis måste hålla sig
på det principiella planet, hur omfattande den än
göres. Utredningen gör därför inga anspråk på att
vare sig vara fullständig eller meddela några
definitiva lösningar av problemen. Huvudsyftet har
därför varit att med det nuvarande läget som
utgångspunkt framlägga de väsentliga problemen och
undersöka de tekniska och ekonomiska förutsättningarna
för att de skola kunna lösas. Dessutom talas det om
vilka utvecklingslinjerna sannolikt komma att bli
och en redogörelse lämnas för de forskningsproblem
på olika områden, som just nu kunna anses vara
aktuella.

De specialundersökningar, som ingå i utredningen,
kunna indelas i fyra huvudgrupper. I den första av
dessa behandlas skogsavfallet och dess
tillvaratagande. Det redogörs där för tillgången på skogsav-

fall i olika delar av Norrland liksom för möjligheten
att samla upp avfallet och transportera det ut Hr
skogen.

Den andra gruppen avser förutsättningarna för att
industriellt utnyttja skogsavfallet och det vedavfall,
som uppstår vid fabrikerna. Det är främst
möjligheten att tillvarata avfallet inom cellulosaindustrien,
eller genom kemiska förädlingsprocesser, som här
diskuteras.

I den tredje gruppen redogörs det för utnyttjandet
av cellulosaindustriens avfalls- och biprodukter, i
första hand sulfit- och sulfatlutarnas beståndsdelar
och vissa oorganiska avfallsprodukter. Dessa
författare ha särskilt ägnat uppmärksamhet åt
spörsmålet att byta ut här ifrågavarande produkter och att
förädla dem på kemisk väg.

Den fjärde gruppen behandlar sådana problem som
rasförädling av skogsträden, cellulosans förädling och
användning inom den kemiska industrien, ligninets
utforskande och utnyttjandet av träprodukter på
biokemisk väg. Dessutom behandlas inom de olika
specialkapitlen en hel del aktuella forskningsuppgifter.
Vi skola nu i korta drag redogöra för innehållet i
det sammanfattande slutkapitlet.

Skogsavfallet och dess tillvaratagande.

Förf. framhåller till en början att med skogsavfall
bör i det här sammanhanget förstås de delar av de
avverkade träden, som ej förädlas eller utnyttjas som
gagnvirke. Ett utnyttjande av detta avfall skulle
givetvis medföra den fördelen att man därigenom
erhölle ett tillskott i råvara utan motsvarande ökning
av avverkningarna.

Förutsättningen för att skogsavfallet skall kunna
utnyttjas är emellertid, att det pris, som skogsbruket
måste betinga sig för avfallet är lägre än det pris,
som industrien betalar för den ved, som är avsedd att
förädlas.

Den grundläggande svårigheten ligger därvid i den
omständigheten att avverkningskostnaden per
kubikfot virke räknat mycket snabbt stiger vid fallande
dimensioner. Det är särskilt barkningen, som
inverkar på dessa höga kostnader. Förutsättningen för
att de små dimensionerna skola kunna utnyttjas är
alltså att barkningen kan elimineras. Man skulle
kunna tänka sig den utvägen att avfallsvirket
barkades vid förädlingsanstalterna, men man stöter då på
den svårigheten att sjunkningsrisken vid flottning
av obarkat avfallsvirke är mycket stor. Det gäller
därför att finna en sådan form av flottning eller
något annat, ekonomiskt motiverat transportsätt, som
gör det möjligt att frakta avfallet i obarkat tillstånd.

Ett annat slags skogsavfall av stor betydelse är
stubbveden. Förrådet av brytvärda stubbar i
Norrland kan i mycket runda siffror uppskattas till ca
3 mill. Im3. En svårighet då det gäller att
tillgodogöra sig stubbarna är, som man kan förstå, arbetet
med att bryta upp dem. I det avseendet ha nya
möjligheter öppnats genom införandet av traktorer i
skogsbruket. Som bekant ha framstegen inom den
kemiska forskningen gjort att stubbveden numera
kan förädlas i långt högre grad än förr.

När det blir fråga om att bedöma stubbvedens
ekonomiska betydelse på lång sikt får man å ena
sidan komma ihåg att förekomsten av töre till största
delen är ett förråd, som icke förnyas. Det är näm-

19 sept. 1942

567

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free