Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1944 - Fredrik Henrik af Chapman, av Gustaf Halldin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 19U
i
419
Fig. 8. Spantlavar för tillhuggning och sammansättning av bog- resp. låringstimmer till de tio 60-kanonsskeppen
enligt modeller i modellkammaren på örlogsvarvet i Karlskrona.
18-pundiga i övre batteriet och fregatternas av
18-pundiga kanoner i batteriet. Redan före
krigsutbrottet 1788 utbyttes dessa kanoner på
några av skeppen och fregatterna mot grövre av
ny modell, så att dessa skepp fingo tjugosex
36-och tjugoåtta 24-pundiga kanoner i nedre
respektive övre batteriet och fregatterna tjugosex
24-pundiga kanoner i batteriet. Dessa skepp och
fregatter voro därigenom starkare bestyckade än
samtida fartyg av motsvarande storlek inom
andra mariner.
Fartygscheferna hade nu idel lovord. Om de
nya skeppen, som tillsammans med en del av
de äldre insattes i 1781 års neutralitetseskader
med kryssningsstation i Nordsjön, rapporterade
eskaderchefen: "Alla dessa skepp behålla i
anseende till godheten, utseendet och deras verkliga
egenskaper företrädet framför alla de
främmande örlogsskepp ej mindre de ryska än de engelska
och danska, som jag under denna expedition
blivit varse, vilket även den engelske viceamiralen
Parker, då han i Fleckerö besåg Eders Maj:ts
eskader, intygade med yttrandet, att det vore en
eskader, sammansatt av de vackraste skepp någon
kunde önska sig; i synnerhet tyckte ej mindre
han än danskarna ganska mycket om skeppet
’Vasa’ i anseende till dess svåra bestyckning och
batteri, mot vad det för ögat visar." Om "Hedvig
Elisabet Charlotta", flaggskeppet i 1782 års
neutralitetseskader, rapporterade eskaderchefen, Otto
Henrik Nordenskjöld: "Skeppet seglar makalöst
väl, i synnerhet bidevind och har gjort 8,5 knops
fart med fock och märssegel till; uti sjön har
intet skepp synts till, som jag ej hunnit upp. Det
är på allt sätt ett ganska gott sjö- och slagskepp."
Utmärkta seglare voro 40-kanonsfregatterna att
döma av observationsjournalerna. Under en
ambassadexpedition till Barbareskstaterna — för att
överbringa skänker till den marockanske
sjörövaren-kejsaren — rapporterade sekonden på
fregatten "Diana" från Tangers redd i april 1787,
att "fregatten ined bästa vind, frisk kultje, gjorde
13 à 14 knop. Utav alla seglare, som vi sett —
ca 150 st. — vilka alla seglat med oss, har ingen
kunnat följa, varken bidevind eller fördevind,
utan större delen på 3 timmars tid blivit
injagade och på 3 timmars tid åter ur sikte, endast det
blåser bra, ty den tål mycket vind." Om
kopparbeslaget skriver han: "Utan tvivel har bruket av
denna dyrbara uppfinning ansenligen bidragit till
fregattens brinnande segling."
Samtliga 10 skepp och 10 fregatter voro färdiga
vid krigsutbrottet 1788, men utrustningen av
fartygen var i många avseenden ej tillfredsställande,
såsom i fråga om ammunitionsutredningen. I
kriget tillkämpade sig den svenska örlogsflottan som
bekant inga större segrar. I den mån
fartygsma-terielen därvid inverkade kan man kanske säga,
att den svenska flottans beräknade överlägsenhet
på grund av enhetliga, lättmanövrerade och med
kanoner av grövre kaliber bestyckade fartyg
alltför väl uppvägdes av den ryska flottans större
skepp och större antal kanoner.
Inte endast för örlogsflottans återuppbyggnad
utan även för örlogsvarvet blev af Chapmans
verksamhet i Karlskrona av utomordentlig
betydelse. Efter hans ritningar uppfördes nya rymliga
Fig. 9. Modell av ’’sliphuset", som uppfördes invid
stapelbäddarna, där de tio skeppen och de tio fregatterna
byggdes. Av en hästvandring drevos där slipstenar,
svarvar och borr (Modellkammaren, Karlskrona).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
