Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 6 maj 1944 - Kortslutningslaboratoriet vid K. Tekniska Högskolan, av Emil Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
TEKNIS K TIDSKRIFT
tutionen disponerar. Under de följande åren
utfördes som examensarbeten en del undersökningar
på denna generator, och om man bortser från
den numera onormala frekvensen visade sig
generatorn därvid ha goda egenskaper för det
avsedda ändamålet, jämförelsevis stor
kortslut-. ningseffekt (ca 20 000 kVA) och relativt konstant
värde på den effektiva kortslutningsimpedansen
(beroende på att rotorn var utförd laminerad).
De fortsatta arbetena med iordningställandet
av ett kortslutningslaboratorium avbrötos
därigenom, att ett fel uppstod på generatorns
rotor-lindning. Reparationskostnaderna visade sig bli
så pass höga, att de härför erforderliga medlen ej
inom rimlig tid kunde påräknas, om de skulle
bestridas av staten. Då frekvensen ej hade det
önskade värdet 50 p/s, voro övriga intresserade
parter ej böjda för att bidra till reparationen,
utan generatorn fick nedskrotas.
I samband med den under år 1937 pågående
utredningen rörande nya elektrotekniska
laboratorier, varvid det elektrotekniska
avdelningskollegiet erhöll ovärderlig hjälp av en av Svenska
Elektroingenjörsföreningen för ändamålet tillsatt
sakkunnigkommitté, kom även frågan om
kortslutningslaboratorium upp till behandling. Den
vann ett oreserverat stöd hos
sakkunnigkommittén, som även yttrade sig om storleken av den
för detta laboratorium önskvärda
kortslutningseffekten. Med hänsyn till de forsknings- och
kontrollprovningsuppgifter som lämpligen kunde
omhändertas av ett sådant laboratorium borde
den för ca 6 000 V utförda generatorns
kortslutningseffekt uppgå till ca 100 000 kVA. För prov
vid lågspänning resp. vid högre spänningar
tillkomme särskilda transformatorer. Härigenom
finge man dock räkna med att den sekundära
kortslutningseffekten reducerades till ungefär
hälften av ovannämnda värde, dvs. till ca 50 000
kVA.
Statsmakterna ha ej ännu tagit ställning till
frågan om det då planerade laboratoriets
byggande. Jag kunde emellertid redan medan detta
utredningsarbete pågick meddela, att det förelåg
möjligheter att få till stånd en provisorisk lösning
av denna laboratoriefråga. Stora Kopparbergs
Bergslags AB hade nämligen på tillstyrkan av
disponent E Lundqvist, disponent C Wahlund och
direktör S Malmfors förklarat sig villigt att till
institutionens förfogande ställa en bolaget tillhörig, då
ej längre i drift varande trefassynkronmaskin på
3 000 kVA vid 6 300 V och 3 000 r/m. Ur
tillgängliga data kunde dess kortslutningseffekt uppskattas
vara av storleksordningen 20 000 kVA. Denna
effekt är visserligen endast ungefär en femtedel
av vad som uppsatts som önskemål, men
sakkunnigkommittén var dock av den uppfattningen, att
en sådan maskin skulle bli mycket användbar
för ett stort antal undersökningar, som ej krävde
laboratoriets planerade toppeffekt. I sådana fall är
det nämligen för laboratoriets driftkostnader av
stor betydelse, att man ej behöver köra med
ett onödigt stort aggregat.
Lämpligast hade ju varit, om man haft tillfälle
att installera det skänkta aggregatet i den
planerade nya laboratoriebyggnaden, alltså på dess
slutliga plats. Då man emellertid ej kunde förutse,
om och när denna byggnad kunde komma till
stånd, och då jag helt naturligt önskade se mina
strävanden realiserade under min tjänstetid vid
högskolan, vidtogos hösten 1939 åtgärder för att
inom de för närvarande disponibla utrymmena
få till stånd ett kortslutningslaboratorium med
ovannämnda 3 000 kVA generator som kraftkälla
och med maskinen monterad på den tidigare
kortslutningsgeneratorns plats. Då synkronmaskinen
är relativt gammal (tillverkad år 1914) och ej på
åtskilliga år har varit använd och då
påkänningarna på en kortslutningsgenerator bli mycket
hårda, var det synnerligen önskvärt att maskinen
erhölle en ordentlig översyn, innan den togs i bruk
vid högskolan. Kostnaderna härför skulle
emellertid ha blivit oöverkomliga för institutionen, om
de debiterats på vanligt sätt. Här trädde dock
generatorfabrikanten, AB de Lavals Ångturbin,
räddande emellan och utförde detta arbete
(översyn av maskinen och dess isolation, förbättring
av stagningarna i både stator- och
rotorlindning-arna) utan kostnad för institutionen. Därjämte
skänkte bolaget den för aggregatets drift
erforderliga drivmotorn. Därmed var utan någon som
helst utgift för högskolan ett stort steg taget
fram emot realiserandet av planerna på ett
kortslutningslaboratorium vid högskolan.
Ännu återstod dock en hel del både arbete och
kostnader, innan dessa planer helt kunde
förverkligas. Först och främst skulle aggregatet
transporteras till högskolan och inmonteras på avsedd
plats. Vidare krävdes anordningar för cirkulation
och kylning av lageroljan, en för
kortslutnings-prov avpassad matarmaskin för generatorn,
kablar från generatorn fram till provplatsen,
brytare för kortslutningseffekten, transformator
för generatorspänningens nedtransformering till
en del olika värden på lågspänningen, oscillograf
för upptagning av kortslutningsförloppen,
om-kopplingsbar reaktor för inställning av
kortslutningseffekten till önskat värde under toppvärdet
osv. Därjämte var det synnerligen önskvärt att
man kunde automatisera alla vid en dylik
kortslutningsundersökning erforderliga manövrer, så
att man ej i allt för hög grad vore beroende av
laboratoriepersonalens träning och skicklighet.
Allt detta har dock under dessa år kunnat
arrangeras eller anskaffas, dels tack vare den ökade
förståelse för högskolans krav som statsmakterna
under de senaste åren visat, dels även emedan
ett flertal företag genom en för högskolan
fördelaktig prissättning på sina leveranser medverkat
till att de från staten erhållna utrustningsansla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
