Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 6 maj 1944 - Kortslutningslaboratoriet vid K. Tekniska Högskolan, av Emil Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 maj 19 A A
543
Fig. J. Sammanställningsritning
till kortslutningsgenerator.
gen trots beskärningar av anslagskraven räckt till.
Bland dessa leverantörer må nämnas Stockholms
Elektricitetsverk och Sieverts Kabelverk, som
ställt de för kortslutningseffektens framledning
till provplatsen behövliga trefaskablarna till
institutionens förfogande, Asea som till
självkostnadspris levererat mataren, 6 kV brytaren, den
omkopplingsbara reaktorn, den för
kortslutnings-effektens nedtransformering behövliga 3 000 kVA
transformatorn samt den för provens
automatisering erforderliga "förloppskontrollern", AB
Zander & Ingeström, som levererat den för
oljecirkulationen behövliga Imo-pumpen m.fl. Självfallet
kommer det vid det fortsatta arbetet att visa sig,
att åtskilliga kompletteringar bli behövliga. Bl.a.
är det att förutse att laboratoriets
oscillograf-utrustning är för knapp, trots att institutionen i
samband med anordnandet av
kortslutningslaboratoriet kunnat anskaffa en slingoscillograf med
sex slingor. Redan nu torde dock utrustningen
vara tillfyllest för ett stort antal undersökningar
på säkringar och brytare, där den disponibla
kortslutningseffekten räcker till. Framför allt
gäller detta prov på lågspänningsapparater, enär
de sällan bli utsatta för större bryteffekt än vad
här beskrivna utrustning kan prestera.
Kortslutningslaboratoriets
maskinella och apparattekniska utrustning
Dess viktigaste del är självfallet generatorn med
tillhörande matare och drivmotor, och på dessa
maskiner utfördes därför de första
undersökningarna*. Härur må följande resultat meddelas.
* Examensarbete år 1940 av R Lundberg- och S Hultman.
Fig. 2. Statorspår.
Generatorn, varav en sammanställningsritning
visas i fig. 1, har en ytterdiameter på
statorplå-ten av 1 125 mm, en innerdiameter av 550 mm
och en axiell bruttolängd av 1 200 mm.
Statorplå-ten har 36 halvslutna lindningsspår med de i fig. 2
visade dimensionerna. Dessutom är den för
kyl-ningens skull försedd med 96 axiella kylspår av
25 mm diameter. Statorlindningen är utförd med
sju ledare per spår, och varje ledare består av
två parallella 7,5 X 7,5 mm ledare med en area
av sammanlagt 112 mm2. Lindningen är utförd
såsom övergångslindning med en enda härvsida
per spår och med en stegförkortning av 5
spårdelningar. Dess likströmsmätta resistans vid
+ 15°G är 0,0405 ohm/fas.
Rotorn är massiv och har en ytterdiameter av
500 mm samt en axiell längd av 1 200 mm. Den
är försedd med 2 X 2 X 5 e= 20 radiella
lindningsspår 19 X 115 mm, vardera innehållande 24
ledare 2 (1,8 X 16) mm, dvs. en ledararea av
56,2 mm2. Antalet lindningsvarv per pol är alltså
Nm = 5 X 24 — 120. Vinkelavståndet mellan
lind-ningsspåren är 14,4°; den olindade delen av
polbågen omfattar alltså 50,4°. För rotorns
kylning äro 2 X 13 = 26 axiella kylspår uppfrästa.
Rotorlindningens resistans mellan släpringarna
har uppmätts till 0,290 ohm vid 15°C.
På grund av att drivmotorn är en
asynkronmotor, ligger aggregatets hastighet även vid
omag-netiserad generator något under det synkrona
varvtalet, 3 000 r/m. På grund härav äro
generatorns karakteristiska kurvor upptagna vid 2 950
r/m, motsvarande 49,2 p/s. Tomgångs- och
kort-slutningskarakteristikorna visas i fig. 3. Härav
Fig. 3.
Kortslutningsgeneratorns
tomgångs- och [-kortslutningskarak-teristikor-]
{+kortslutningskarak-
teristikor+} samt dess
tomgångs- och
kortslutningsförluster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
