- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
554

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 6 maj 1944 - Blixtströmmar i lågspänningsanläggningar, av Harald Norinder och C E Olsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

554

TEKNIS K TIDSKRIFT

Fig. 1. Stål stav med
hållare för mätning
av blixtströmmar i [-lågspänningsinstal-lationer.-]
{+lågspänningsinstal-
lationer.+} Staven är
insatt i ett litet spår
i hållarens vänstra
ända. Spåret i högra
ändan är avsett för ledningen, som blixtströmmen går
fram i. För mätning av lägre strömstyrkor i
svagströmsledningar användes spåret mitt på hållaren.

tiseringen i en stav använder man sig av
strömmätning i ett system av spolar med definierad
lindning. Mätningen utföres vanligen med hjälp
av en ballistisk galvanometer.

För mätning av impulsströmstyrkor i
lågspän-ningsinstallationer har det av flera skäl icke visat
sig lämpligt använda de ovan beskrivna
stålstavarna. Vid dessa undersökningar visade det sig
nödvändigt utföra mätningarna med en stålstav
av "dvärgutförande" utvecklad vid Institutet för
Högspänningsforskning. Dvärgstaven består av
en enda ståltråd med en diameter på ca 0,25 mm
och en längd på 10 mm. Denna fastsättes i ett
litet spår i en av bakelit pressad hållare, fig. 1.
Bakelithållaren är försedd med andra spår, vilka
äro avsedda för fastsättning av hållaren på den
strömförande ledare, där impulsströmstyrkor
skola uppmätas.

Den vid impulsström alstrade magnetiseringen
i stålstaven är alldeles för svag för uppmätning
med ballistisk galvanometer. För bestämning av
magnetiseringen och därmed
impulsströmstyr-kans maximivärde har det därför varit
nödvändigt att utveckla följande mätmetodik.
Bakelithållaren med den magnetiserade stålstaven
införes med en slits av omagnetiskt material i
ett av anslagsytor bestämt läge i förhållande till
ett system av två roterande spolar. Dessa äro
monterade i en skiva av omagnetiskt material.
Skivan roterar med 3 000 r/m och de av den
magnetiserade staven i spolarna alstrade
spänningsvariationerna överföras från
släpringskon-takter till en förstärkare kopplad till en
katodstråloscillogram Ifall dennas tidsaxel hålles
synkron med varvtalet vid rotationen hos skivan
uppstår vid magnetisering en stående kurva på
oscillografen, vars maximiamplitud är ett mått
på magnetiseringen. En uppmätning av utslaget
kan lätt utföras med hjälp av utslaget från en
jämförelsemagnet, vilken magnetiserats
exempelvis genom en strömimpuls, vars maximala
strömstyrka är bestämd genom spänningsmätning över
en induktionsfri shunt. Spänningen mätes med
katodstråloscillogram

Genom att ändra avståndet mellan stålstaven och
centrumlinjen för den strömförande ledaren kan

mätområdet varieras. Vid de utförda
undersökningarna i lågspänningsinstallationerna har detta
avstånd varit 25 mm. Det mätområde, som blev
användbart med denna inställning för
strömimpulsers maximivärden omfattade 200 till ca
6 000 A. De över detta värde uppmätta
strömstyrkorna äro på grund av det valda mätområdet
icke säkert bestämda. De strömstyrkor, vilka
ligga under 200 A ha undgått en uppmätning vid
det hittills använda mätområdet.

Genom speciella mätmetoder, har det under
vissa förutsättningar varit möjligt att hos samma
stav uppmäta maximivärdet och polariteten för
flera på varandra följande strömimpulser trots
att man här rört sig med en stav av
dimensionerna 10 mm längd och 0,25 mm diameter. Ur
mätningsmetodisk synpunkt är det för övrigt intet
som hindrar att man, om så skulle visa sig
nödvändigt exempelvis med hänsyn till fältstörningar,
ytterligare kan nedbringa dimensionerna på
mät-staven.

Experimentell anordning

En atmosfärisk överspänning, som uppstår på
ledningsnätet, urladdar sig vanligen genom
inom-husinstallationerna. Eftersom dessa ha en låg
isolationsnivå, uppstå ofta över- eller genomslag
i installationen i samband med urladdningen.
Blixtströmmarna komma alltså med stor
sannolikhet att passera genom införingsledningarna i
installationerna. De stålstavar, som användas för

Fig. 2. Stålstav
med hållare
monterad på
mätare-ledningen i en
installation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free