Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 7 oktober 1944 - Elektroteknik på Tekniska Museet, av Torsten Althin - Wedevågs Bruks historia, av r - Lufthav, Vejr og Klima, av Anders Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1A oktober 19 A A
1147
1920-talet, både elektromagnetiska och elektrodynamiska.
På så sätt ha vi försökt göra denna avdelning levande.
När Sveriges radio sänder, kunna även äldre
lokalmottagare för likström eller växelström kopplas in. Man kan
bland annat få höra den första typen av apparat med
inbyggd högtalare, som utförts i Europa, nämligen av
Aga år 1927. Längre sedan är det inte.
Radiotekniken har ju genom svenska ingenjörers insatser
fått en alldeles speciell användning som ersättare för forna
tiders malmletning med slagruta och kompass. En särskild
demonstrationsanordning har därför byggts som påtagligt
visar hur det går till vid elektrisk malmletning.
Tidigare har nämnts att museet äger en
televisionsmottagare, som dock under nuvarande förhållanden icke kan
sättas i funktion. Det finns väl dock anledning förmoda,
att televisionsavdelningen inom de närmaste åren kommer
att växa ut.
Som en sammanfattning av elektroteknikens roll i svenskt
folkhushåll finns i museet ett bildsvep, som skildrar, hur
stor del av vår producerade elektriska energi, f.n. ca 11
miljarder kWh, som förbrukas inom industrin (70 %),
för el järnvägar (11 %), för lantbruket (4 %) och inom
hem och samhällen (15 %).
Vid uppställningen av avdelningen och vid utväljandet av
föremålen ha främst medverkat assistenten vid Tekniska
Museet Lennart Way-Matthiesen, civilingenjör Harald
Håkansson, veteran från Asea, och ingenjör Gustaf Collberg,
veteran från L M Ericsson.
Från sällskapsnöje för tvåhundra år sedan har
elektrotekniken vuxit ut till en samhällsfaktor av sådan
betydelse, att vi inte kunna tänka oss att vara den förutan.
Om besökarna i Tekniska Museet få intryck av detta, har
åtminstone ett av de mål nåtts, till vilka museiledningen
strävat. Vi ha också hoppats att de många studerande
ungdomarna — de bruka uppgå till 30 000 eller mer per
år — skola få en djupare inblick i elektrotekniken och
dess historia än vad de få i skolan, och vi hoppas, att
de också få en verklig respekt för vad gångna generationer
uträttat under mödosamt arbete. Därigenom böra de även
bibringas en känsla av, att den väg förfäderna vandrat i sin
strävan att nyttiggöra fäderneslandets krafttillgångar och
göra det till ett väl elektrifierat land, den vägen står
fortfarande öppen för varje svensk yngling. Torsten Althin
Wedevågs Bruks historia, av Sixten Rönnow. Nordisk
Rotogravyr, Stockholm 1944. 374 s., 130 fig.
Wedevågs Bruk omnämnes för första gången i skrift i
Gustav Wasas skatteräkenskaper år 1538, men är
bevisligen minst ett par hundra år äldre. Ännu på 1400-talet
var emellertid produktionen inte större än ca 50 kg
tackjärn per dag. Från denna i våra ögon synnerligen
oansenliga början får läsaren följa brukets skiftande och mången
gång mycket dramatiska öden fram till våra dagar.
Framställningen är mycket utförlig och innehåller en
mängd detaljuppgifter. Av dessa ha många kanske endast
internt värde, andra åter äro av mycket stort allmänt
intresse, och skänka en förträfflig inblick i äldre tiders
arbetsförhållanden och dagliga liv.
Från mitten av 1500-talet tillverkades såväl stål- som
järnmanulakturer vid Wedevåg, som därmed kan göra
anspråk på rangplatsen som landets äldsta ännu
existerande järnmanufakturverk. Wedevågs storhetstid infaller
i början av 1700-talet, under de år då Hans Ehrenpreus
d.y. stod i spetsen för företaget. Ehrenpreus var i många
avseenden en mycket framsynt man; bl.a. berättar
Emanuel Swedenborg, som omkring 1730 besökte bruket, att
Ehrenpreus hade låtit bygga stålhärdarna så höga, att
smederna där kunde stå raka, utan att arbeta
framåtlutade. Sådana åtgärder för att underlätta det tunga
arbetet i verkstäderna voro på den tiden mycket sällsynta.
Redan 1717 tillverkade Ehrenpreus i Wedevåg och det
närbelägna systerbruket Kvarnbacka över 200 olika slags
järn- och stålmanufaktursorter. Han intresserade sig
emellertid inte bara för tillverkningen utan också för
försäljningen av brukets produkter, och omkring 1720 inrättade
han ett par egna butiker i Stockholm. År 1726 utgav
Ehrenpreus den första verkliga priskuranten i Sverige med pris
utsatt för varje saluförd sak. Det ekonomiska resultatet av
Ehrenpreus arbete blev emellertid mindre lyckat, och år
1739 måste Wedevåg övertas av Kronan. I samband därmed
förklarades i Fredrik I:s kungabrev, att Wedevåg
hädanefter skulle anses som ett moderverk, dvs. det förnämsta i
sitt slag i riket, och av särdeles stor, banbrytande betydelse
för rikets näringar och ekonomi. Denna motsättning
mellan den dåliga ekonomin, som Wedevåg så gott som
ständigt hade att kämpa med i äldre tider, och brukets
framstående ställning i tekniskt avseende är ett utmärkande
drag i detta ärevördiga företags historia, f
Man kan faktiskt säga, att det är först år 1922, då
Stockholms Enskilda Bank bildade det nuvarande Wedevågs
Bruks AB, som en fast ekonomisk grund lades för
bruksverksamheten. År 1936 förvärvades Wedevåg av AB
Sveaexport, vars chef, direktör Helge Norlander, är styrelsens
ordförande, civilingenjör Gösta Norlander är brukets
verkställande direktör och disponent.
Det nuvarande tillverkningsprogrammet omfattar först
och främst handredskap; på detta område är Wedevågs
Bruk landets största fabrik. Även produktionen av verktyg
är av betydande omfattning. Årskapaciteten är f.n. omkring
1 000 000 borrar, 120 000 brotschar och specialverktyg och
5 000 chuckar. Vidare tillverkas färger och fernissor,
speciellt för industrins behov. Tegeltillverkningen har
hämmats på senare tid genom bristen på lera och de
nuvarande bränslesvårigheterna. Brukets personal uppgår f.n.
till ca 450 personer. r
DK 551.5
Lufthav, Vejr og Klima, Populär Meteorologi, av Leo
Lysgaard. Nordisk Forlag, Köpenhamn 1943. 232 s., 94 fig.
Det fanns en tid, då Bondepraktikan med sina
väderleksspådomar, råd om sådd och skörd och lämpligaste
tiden att slå åder var den mest lästa av alla böcker.
Bonde-praktikans väderleksförutsägelser voro nästan helt
grundade på skrock och vidskepelse. De astrologiska
föreställningarna om ett mystiskt inflytande av stjärnornas
ställning spelade en dominerande roll för dessa. Härtill kommo
rester av omstuvade helgonlegender och, som den mindre
delen, en del iakttagelser och "märken" om vädret, som
ofta hänförde sig till helt andra länder och trakter än
dem, där de kommo till praktisk användning.
Trots detta var Bondepraktikan läst och betrodd i en
utsträckning, som vår tids meteorologier och
väderleksläror icke kunna uppvisa motstycke till. Och här står man
inför ett egendomligt och förbryllande faktum, som torde
vara djupt grundat i den mänskliga naturen: att det är
mycket framgångsrikare att vädja till människans tro än
till hennes förnuft. Bondepraktikans gamla väderleksregler
lämnade i stort sett alla rationalistiska skrupler åsido.
På det eller det juldagvädret följde ett visst väder under
det kommande året osv. Man blev aldrig besvärad med
några utläggningar om varför så skedde.
Den moderna väderleksläran står på förhållandevis fast
grund. Teoretiskt sett kan den stödja sig på den klassiska
fysikens grundlagar. Dess fundament äro orubbade såväl
av den moderna atomfysikens revolutionerande
avslöjanden, som av astrofysikens resultat angående det krökta
rummet. Rörande atmosfärens fysik ha vi att göra med
vad Jeans kallar "the man-sized world", i fråga om vilken
de mera generella naturlagarna ta den enkla form som
vi lära känna genom den klassiska mekaniken. Under det
att meteorologin — läran om atmosfärens fysik — en
tid betraktades som ett "enfant terrible" inom
naturvetenskapen och som ett område, inom vilket Vår Herre såg
genom fingrarna med eskapader från naturlagarna, så
måste man numera snarast beteckna den som den enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
