Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 21 oktober 1944 - Nyare typer av fartygsmaskinerier, av Ingvar Jung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 oktober 19 44
1193
Nyare typer av fartygsmaskinerier
Professor Ingvar Jung, LSTF, Göteborg
En redare från tiden före förra världskriget
hade inga större svårigheter att besluta sig för,
vilket maskineri han skulle välja. Vid mindre
fartyg och effekter var ånganläggningen med
cylindriska pannor och kolvmaskin den enda
tänkbara lösningen. Man kunde visserligen diskutera
om vissa detaljfrågor — t.ex. om utnyttjandet
av forcerat drag och luftförvärmning kunde
anses tillrådligt — om valet av maskintypen
kunde ej vara någon diskussion. Gällde det åter
större effekter, där ångmaskinen blev alltför stor
och otymplig, var även lösningen given —
cylindriska pannor och Parsonsturbiner. Endast inom
det effektområde, där ångturbinen ännu var i
minsta laget med tanke på god ångutnyttjning
och ångmaskinen blev stor och klumpig, kunde
valet mellan ångmaskin eller ångturbin vara
diskutabelt.
Om en redare av i dag begär anbud på ett fartyg
hos ett flertal leverantörer kan han vara ganska
säker på att få flera olika maskintyper
offere-rade. Även redarens tekniska experter torde ha
svårt att avgöra, vilken av de föreslagna
maskintyperna, som är den bästa. Alltefter traden och
effektbehovet, fartygstypen och
personaltillgången kan den ena eller andra typen vara
överlägsen. Det är emellertid numera sällan denna
överlägsenhet är så utpräglad’ att endast en
lösning på förhand är given.
Nuvarande fartygsmaskiners bränsleförbrukning
En historisk återblick på fartygsmaskineriernas
utveckling från sekelskiftet till dags dato är av
största intresse, för att man skall få dels en
överskådlig bild över var vi stå i dag, dels i någon
mån kunna bedöma vad vi kunna vänta av
1 morgon. Bränsleförbrukningen, räknad i
kilokalorier per effektiv hästkrafttimme, har undan
för undan minskats, vilket framgår av fig. 1.
Sekelskiftets ångmaskin drog över 1 kg kol per
hkh eff, eller ca 8 000 kcal/hkh eff. I diagrammet,
fig. 1, finna vi ett antal markanta steg, föranledda
av de successiva konstruktionsförbättringar, vilka
ingå i ångmaskinen av i dag: luftförvärmning,
matarvattenförvärmning, överhettning av ångan,
matarvattenförvärmning i flera steg och slutligen
Föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den
2 juni 1944.
DK 621.12
avloppsångans utnyttjning i en till kolvmaskinen
ansluten turbin. Mellan dessa steg har
ångmaskinens värmebehov successivt minskats genom
förhöjt ångtryck och genom fortlöpande
förbättringar av samtliga ingående detaljer från
ångpannan till ångmaskin, kondensor och
hjälpmaskiner.
En högstklassig, modern ångmaskinanläggning
drar högst 0,42 kg/hkh ind eller ca 3 500 kcal/hkh
eff och tillverkarna kunna numera offerera
anläggningar med en beräknad förbrukning av
0,36 kg/hkh ind eller 3 000 kcal/hkh eff, varvid
dock förutsättes en maskinstorlek över 1 000 hk.
Då turbinen framträdde i början av 1900-talet
var den en avsevärt större kolslukare än
kolvångmaskinen. Först då man lyckades bygga en
driftsäker kuggväxel blev turbinen kolvmaskinen
överlägsen. Då kolvmaskinen på 1930-talet
försågs med avloppsångturbin blev den åter mer
ekonomisk än ångturbinen och behöll sitt försteg
till dess att vattenrörångpannan med höga
ångtryck och hög överhettningstemperatur infördes
för turbinfartygen. Därmed vann åter turbinen
försteget och den har på senare tiden ytterligare
ökat sitt försprång. På grund av svårigheten att
vid höga överhettningstemperaturer få tillräcklig
smörjning av cylinderloppen ha kolvmaskinerna
ej kunnat utnyttja högre ångtemperaturer än ca
350°C. Ett högklassigt turbinfartyg av i dag, t.ex.
ett av de bästa amerikanska seriebyggena med
dubbelväxlade turbiner och oljeeldade pannor
med hög överhettning (ca 425°C) har en
bränn-oljeförbrukning av ca 250 g/hkh eff. Man kan i
Fig. 1. Ungefärliga bästa värmeförbrukningsvärden sedan
år 1900. - ångmaskin,–-ångturbin,
–– — dieselmotor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
