Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 28 oktober 1944 - Kooperativa Förbundets bro över Värmdövägen vid Henriksdal, av Sune Ewerdahl - Förening för vattenhygien, av N W - Motståndskraften hos betong ökar genom ny metod, av Gösta Forsman - Elektrisk behandling va armeringsjärn för mindre husbyggen, av N - Göteborgs Vattenverk, av Gotthard Tuvert - Bygningsfredning gennem 25 Aar, av Richard Smedberg - Gudenaacentralen 1918—1943, av Richard Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 oktober 19 44
1243
det nya bostadsområdet på Danviksklippan. Arbetet
igångsattes i oktober 1942 men på grund av kristiden hade
arbetet försenats. Svenska Entreprenadbolaget, Stockholm,
har stått som entreprenör för företaget.
Bron är utförd som betongplatta i fyra spann med
teoretiska spännvidderna 11,90 + 11,15 + 12,05 + 5,75 m
upplagd på landfästen gjutna direkt mot berg samt på
pendelpelare av betong. Den fria brobredden är 8,0 m uppdelad
på en körbana om 6,0 m och två gångbanor, den norra
med 1,5 m bredd och den södra med 0,5 m bredd.
Beläggningen utgöres på körbanan av 7 cm betong på
isolering av gjutasfalt och på gångbanorna av 5 cm betong på
samma isolering. Kostnaden för bron har uppgått till
ungefär 95 000 kr.
Efter redogörelsen för brons tillkomst förklarade
borgarrådet Yngve Larsson den del av bron invigd, som ligger inom
staden, och kommunaldirektören i Nacka Martin Andersson
den del-, som ligger inom Nacka kommun. Sune Ewerdahl
Förening för vattenhygien. En ny förening, kallad
Föreningen för Vattenhygien, har bildats. Medlemmarna
utgöras av personer och sammanslutningar, som äro
intresserade av vattenhygieniska eller vattenreningstekniska frågor.
Föreningens syfte är att främja utvecklingen på berörda
områden, bl.a. genom att åstadkomma samarbete mellan
bakteriologer, kemister, limnologer, läkare och tekniker.
Till föreningen äro anslutna ett flertal representanter för
de kommunala vattenverken. Styrelsen har sitt säte i
Stockholm och består av civilingenjör N Westberg (ordförande),
dr H Huss (vice ordförande), civilingenjör V Jansa
(sekreterare), dr R Spaak (skattmästare), civilingenjör H
Johansson (redaktör) samt överinspektör S Vallin och dr
E Larre. N W
Motståndskraften hos betong ökar genom ny metod.
En ny metod, som gör betong många gånger mera
motståndskraftig mot vädrets inverkan och mot nötning i
dammbyggnader, befästningar och byggen av alla slag är
"hydron", en absorptiv förhydning av formar för gjutning
av betong. Detta material är lätt, bekvämt att hantera och
tillräckligt böjligt för att passas in över svängda ytor.
Genom att hydron avlägsnar vatten- och luftbubblor från
betongens yta bidrar detta material till att framställa en
betong med längre livslängd och som har en jämnare yta,
utan att man behöver borsta eller skrapa den.
Betongprover ha hållits på mindre än 5 cm från en
luft-bläster, som bombarderade betongen med skarpa
stålpartiklar med ett lufttryck av 1,4 kg/cma. På betong, som
hade gjutits i vanliga gjutformar av trä, grävde blästern
ett 6 mm djupt hål på en minut. På betong, som gjutits i
hydronklädda formar, rusade stålpartiklarna tillbaka från
den härdade ytan och lämnade endast knappt skönjbara
märken. Vid utomhusprov, under vilka proven upprepade
gånger frösos och tinades upp, visade det sig, att betong,
som hade gjutits i hydronklädda formar, motstod fyra
gånger så många omgångar temperaturväxlingar som de prov,
som hade gjutits i träformar. Förhydningen av hydron
består av ett absorptivt material, överdraget med en vävnad.
Sedan betongen gjutits och formarna avlägsnats kan man
lätt skala av vävnaden från betongen, som då har en jämn
yta, som varken behöver borstas eller underkastas någon
annan ytbehandling (Machinery sept. 1943). Gösta Forsman
Elektrisk behandling av armeringsjärn för mindre
husbyggen. Metoden att förstärka betong genom att på
förhand utsätta den för tryck har ytterligare utvidgats i
samband med experiment, som nyligen ha utförts för att
studera utvidgningen av tunna väggar för betonghus vid
elektrisk uppvärmning, så att de upphettas till omkring
140° över det omgivande materialet och muttrarna på de
gängade ändarna skruvas till efter på förhand beräknat
stycke. Då det termoplastiska materialet avkyles, återställes
bétongförbandet (Eng. News Rec. 1943). N
DK 628.1
Göteborgs Vattenverk, berättelse för år 1943, av Per
Gust. Blidberg, Göteborg 1944, 40 s.
Berättelsen innehåller kortfattade redogörelser över
verksamheten under år 1943 samt statistiska uppgifter om bl.a.
vattentäkter, vattnets beskaffenhet före och efter rening,
vattenförbrukning samt vissa ekonomiska uppgifter. Ur
innehållet kan nämnas, att vattenförbrukningen under
förra året varit 17 064 000 m3, dvs. i medeltal 160,9 1
vatten per individ och dygn. Av den totala vattenleveransen
har Götaälv lämnat 81,8 %, Delsjöarna 17,6 % och
Kallebäcks källa 0,6 %. Stadens äldsta vattenledning från
Kallebäcks källa användes fortfarande och serverar bl.a. vatten
till 15 allmänna vattenposter och några vattenfabriker.
Gotthard Tuvert
DK 351.853 : 72(489)
Bygningsfredning gennem 25 Aar, utgivet av Det
sær-lige Bygningssyn. C E Gad, Köpenhamn 1943. 142 s., 66 fig.
Vill man i Norden njuta av äldre byggnadskonst, bör
man framför allt uppsöka Danmark. Finns det t.ex. någon
stad i världen, som har så många konstruktivt
intressanta och vackra torn av olika typ att uppvisa som
Köpenhamn? Det är därför överraskande, att detta
kulturland endast i 25 år sörjt för byggnadsminnenas
bevarande, medan man i Frankrike och Tyskland förstod sig
på den saken många decennier tidigare.
Föreliggande arbete, i vilket medarbetat sex författare,
redogöres för vad som uträttats, sedan Loven om
Bygningsfredning tillkom 1918 och vad man hoppas av framtiden.
Det framhålles med skärpa, att det är ej nog med skyddet
av en enstaka byggnad utan man bör tänka
kvarters-och gatuvis för att undvika stilbrott.
Det är icke småsaker som ha åstadkommits med mycket
begränsade medel (20 000 dkr/år) förutom ca 1/2 Mdkr
för iståndsättande av märkliga byggnadsverk för vilka
detaljbeskrivningar meddelas. Framför allt herrgårdar och
slott ha skyddats mot förfall och gjorts beboeliga för olika
ändamål, sedan ägarna berövats 1/3 av jorden och 1/5 av
fideikommisskapitalet genom Lensafløsningsloven 1919 och
följaktligen icke längre ha råd att underhålla husen. För
närvarande äro 1 251 byggnadsverk upptagna på
skyddslistan.
Vad de övriga nordiska länderna angår kopierade Norge
redan 1920 den danska lagen, men Sverige lugnade sig
till 1942, då vi fingo "Lag om skydd för kulturhistoriskt
märkliga byggnader" (SFS 1942 nr 354). Enligt denna lära
tre byggnader vara anmälda till fredande. Gäller det statens
byggnadsminnen är det bättre ställt enligt "Kungörelse med
föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet"
(SFS 1920 nr 744). Byggnadsstyrelsens förteckning upptar
med anledning därav 292 platser med ett flertal bygg
nåder.
Väg- och vattenbyggarna ha all anledning att vid
planläggning se upp med dessa frågor, varvid även "Lag om
fornminnen" (SFS 1942 nr 350) bör ihågkommas.
Richard Smedberg
DK 621.29
Gudenaacentralen 1918—1943, redigerat av Holger
Ellert, Aarhus 1943. 94 s., 77 fig.
När Tangeverkets turbiner sattes i gång den 8 januari
1921 i Danmarks största vattendrag, Gudenaaen på
Jylland, betraktade danskarna denna i sitt slag första och
alltjämt största anläggning (6 000 hk) som ett nationellt
storverk, fullt jämbördigt med de berömda broarna. Att
kraftcentralen väckte sådan uppmärksamhet i vårt
grannland berodde på flera omständigheter. Gudenaaen är ju
det i dansk riktning mest omhuldade vattendraget
alltifrån Hans Christian Andersen (1805—1875) — kanske
någon läsare erinrar sig "Ib og lille Christineskildringen
om virkespråmens färd från Silkeborgs skogar till
Randers. Vidare var vägen till framgång från den första un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
