- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1492

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 23 december 1944 - Baugrundverbesserungen, av Ivar Ritzén - Biegungsspannungen und Stabkräfte in Schwedlerkuppeln nach Theorie und Modellversuch, av Nils Herrmann - Über den seitlichen Bodenwiderstand bei Pfahlgründungen, av L Heijkenskjöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1492

■ TEKNISK TIDSKRIFT

ordningar. En likström om ca 220 V och 50 A mellan
aluminiumelektroder har den verkan, att kring pålen bildas
en tunn men hård skorpa, som avsevärt ökar friktionen
och därmed pålens bärförmåga.

När det gäller en tillfällig avledning av grundvatten
rekommenderar förf. som komplement till eller ersättning
för dräneringsdiken, -brunnar eller inspontning ett
elektro-osmotiskt förfarande, speciellt i jordar där kapillärkraften
hindrar bortskaffande av vattnet i porerna (lera). Härvid
nedföras på några meters avstånd små brunnsrör,
sammankopplade i botten två och två med ett gasrör; en
likström mellan de sålunda parvis ställda brunnarna driver
ut porvattnet till brunnspar med negativ elektrod, där det
pumpas upp. För framtiden kan grunden sedan tryggas
genom plantering av lämplig vegetation eller på annat sätt.

Nedfrysning av undergrunden har vid flera tillfällen
kommit till användning, liksom det motsatta, en uttorkning
genom värme.

Den väl disponerade översikten kompletteras förträffligt
med ett trettiotal litteraturhänvisningar, gående fram
till 1942. Ivar Ritzén

DK 624.915.21

Biegungsspannungen und Stabkräfte in
Schwedlerkup-peln nach Theorie und Modellversuch, av El-Sayed
El-Schasly. Mitt. nr 12 Inst. Baustatik. Gebr. Leemann, Zürich
1943. 185 s, 76 fig., 2 pl. 15 schw. frcs.
Förf. har studerat de styva knutpunkternas inverkan vid
beräkning av Schwedlerkupoler. Hittills ha vid beräkningen
av dessa konstruktioner knutpunkterna i allmänhet
antagits bestå av friktionsfria leder, något som sällan eller
aldrig överensstämt med den praktiska utformningen.
Vanligen ha stångförbindningarna åstadkommits genom
nitning eller svetsning. I litteraturen över hithörande slag av
kupoler ha tidigare vissa specialfall behandlats med
hänsyn till stängernas böjningsstyvhet, men denna avhandling
synes vara den första mer generella på området.

Efter att inledningsvis ha redogjort för olika metoder att
bestämma stångspänningar i rymdfackverk, beräknar förf.
en ledad Schwedlerkupol. Med den ledade kupolen som
statiskt bestämt huvudsystem bestämmes successivt
inverkan av styvt anslutna meridianer, ringar och diagonaler.
Förf:s beräkningar verifieras, vad påkänningarna
beträffar, av ett försök med en böjningsstyv modell. Däremot
visa de beräknade knutpunktsförskjutningarna upp till
25 % avvikelse från modellens. Genom jämförande
sifferexempel och med stöd av modellförsöket påvisas, att enligt
den klassiska beräkningsmetoden flertalet stänger
överdimensioneras, medan ett fåtal bli för svagt utbildade,
emedan beräknad dragning i verkligheten blir tryck.
Modellförsöket bekräftar vidare, att för kupoler med normalt
utförande mellanringarnas och diagonalernas styvhet har
ringa inflytande, varför man för praktiskt bruk mycket
väl kan förutsätta dessa element ledade.
Förutom att klarlägga de verkliga förhållandena vid
Schwedlerkupolerna, så som de i regel utföras, säges
avhandlingens mål vara att ernå en praktiskt tillgänglig
metod för en riktigare dimensionering. Huruvida detta mål
vunnits kan inte utan vidare fastslås. I varje fall tyda
de sifferexempel som uppvisas på en viss oöverskådlighet
hos metoden. Man blir en smula betänksam inför
tio-siffriga tal i ekvationssystemen, i synnerhet som de visa
sig nödvändiga för ernående av vettiga resultat.

För dem som komma i närmare beröring med
rymdfackverk och speciellt då Schwedlerkupoler torde avhandlingen
säkert vara av intresse. Nils Herrmann

DK 624.131.52
624.154.3

tiber den seitlichen Bodenwiderstand bei
Pfahl-gründungen, av Emil Titze. Mitt. aus dem Gebiete des
Wasserbaues und der Baugrundforschung H. 14. W Ernst
& Sohn, Berlin 1943. IV + 93 s„ 43 fig., 5 pl. 8,10 RM.

Som förf. framhåller i bokens förord, ha pålar hittills
både i teori och praktik uteslutande behandlats med
hänsyn till axiella krafter, medan spänningar i pålarna på
grund av sidokrafter, t.ex. jordtryck, försummats. I de
flesta fall är detta tillfyllest då det rör sig om träpålar,
vilkas hållfasthet ofta ej är helt utnyttjad för den axiella
belastningen i pålens övre del, där de största extra
påkänningarna av sidokrafter uppträda. I förening med
materialets stora töjbarhet möjliggör detta, att stora extra
påkänningar av sidokrafter kunna upptas. För betongpålar
däremot, som äro jämförelsevis spröda, äro förhållandena
annorlunda.

Förf. vill med sina undersökningar få fram förhållandet
mellan påldimension, markbeskaffenhet och angripande
krafter å ena sidan och därav uppkommande påkänningar
i jord och påle å . andra sidan, så att en påles armering
kan beräknas på ett med verkligheten överensstämmande
sätt.

I förf:s antaganden ingår bl.a., att en påles rörelse i
sidled motsvaras av ett bestämt mottryck av omgivande
jordlager, beroende på rörelsens storlek. Ett värde,
"Boden-ziffer", införes, som är olika för olika jordarter och som
varierar med djupet under markytan. Det får i praktiken
bestämmas från fall till fall. Beräkningar göras för
"Boden-ziffer"s variation med djupet då värdet är konstant,
paraboliskt tilltagande samt rättlinjigt tilltagande.

Bokens första avdelning innehåller härledningen av de
matematiska relationerna. För den absolut stela pålen äro
beräkningarna relativt enkla. De härledda formlerna ha
sammanställts i en tabell, där vissa värden uträknats. Med
hjälp av dessa värden kan man snabbt upprita bl.a.
moment- och avskärningskraftdiagram för den stela pålen.

För den elastiskt böjliga pålen erhåller förf. de sökta
relationerna genom lösning av en differentialekvation av
fjärde ordningen. Att i praktiken för varje fall utföra
integrationen av denna är alltför tidsödande och mödosamt.
För den skull ha de sökta relationerna uppställts grafiskt
i tabeller. Med hjälp av dessa tabeller kan man, efter
beräkning av vissa grundvärden, snabbt erhålla moment,
av-skärningskraft m.m. i vilken punkt som helst av pålen.
Skilda tabeller finnas för angripande moment och
horisontalkraft. Vid fall, då både moment och horisontalkraft
angripa pålen, summeras värdena ur de båda tabellerna.
Förf. inför ett uttryck, pålens "elasticitetslängd", som är
beroende av pålens dimensioner, materialets
elasticitetsmodul samt storleken av "Bodenziffer". Förhållandet
mellan pålens verkliga längd och dess elasticitetslängd är
utslagsgivande för dess elastiska förhållanden och har
tagits till abskissa i tabellerna.

I bokens andra avdelning utredas närmare de vunna
matematiska resultaten samt bestämningen av "Bodenziffer"s
storlek. "Bodenziffer" är ett mått på det passiva
jordtrycket och anger det tryck, som erfordras för att
undantränga jorden en cm i sidled. Förf. har sammanställt
värden på "Bodenziffer", som angivits av Terzaghi,
Sturzen-egger m.fl. Denna sammanställning kan tjäna som ledning
vid bestämning av "Bodenziffer" i praktiken. Värdena
variera dock betydligt och äro även beroende av den
prov-belastade ytans form och storlek. Förf. ingår även på
förhållandena vid jordens "flytning" samt vid heterogen jord
med olika "Bodenziffer". För de beräkningar det här gäller
behöver man dock ej fastställa "Bodenziffer" med alltför
stor noggrannhet, då det utslagsgivande förhållandet
mellan verklig längd och "elasticitetslängd" blott ändras med

potensen —— av "Bodenziffer".
4,5

I bokens tredje avdelning ingår förf. på det praktiska
användandet av de grafiskt uppställda värdena. Ett flertal
exempel äro genomräknade både för enstaka pålar,
pål-bockar och pålgrupper med olika inspännings- och
markförhållanden. För pålgrupper ha beräkningar utförts, dels
enligt de vanliga approximativa metoderna, dels enligt
Nökkentved och till slut enligt Nökkentved med hänsyn till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 22:11:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free