Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 30 december 1944 - Vad kan göras till föremål för patent? av Nils Bergling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1502
■ TEKNISK TIDSKRIFT
Vidare finnas även i Sverige patent på t.ex. sätt
att beta utsäde, sätt att utrota ogräs eller
skadeinsekter m.fl. liknande, varvid man tydligen
ansett dessa förfaranden utgöra så att säga ett led
i lantbrukets framställning av förnödenheter.
Praxis har emellertid ej avstannat sin extensiva
tolkning av lagtexten vid sådana förfaranden,
som kunna ingå som ett led i en industriell
tillverkningsmetod. Patent har bl.a. beviljats på t.ex.
sätt att utsända ljud- och ljussignaler från fyrar,
på sätt att framställa levande bilder o.d. Även om
man medger det berättigade i att sådana patent
beviljas, kan man fråga sig, huru de industriella
alster äro beskaffade, vid vilkas framställning
dylika förfaranden komma till användning.
Mera drastiskt ter sig detta sätt att tolka lagen,
när man studerar vissa patent, som komma inom
området för läkarvetenskapen. Jag tänker härvid
på vissa även i Sverige patenterade
diagnostice-ringsförfaranden, t.ex. sätt att framställa
röntgenbilder av kroppens olika organ. Härvid torde det
vara röntgenbilden — kanske misstar jag mig, så
att det är den från en eventuellt diagnosticerad
sjukdom botade människan — som utgör det
industriella alstret!
Man har emellertid flera gånger försökt att få
till stånd en ändring av patentförordningen, så
att lagbestämmelserna komme att bättre
överensstämma med tillämpad praxis. Ett steg i denna
riktning är nu ett fullbordat faktum genom det
ändringsförslag till patentförordningen, som i år
antagits av riksdagen att gälla fr.o.m. den 1
januari 1945. Enligt dessa ändrade bestämmelser
må patent meddelas på nya uppfinningar, som
avse alster eller förfaranden och kunna utnyttjas
i industriell verksamhet.
Som framgår av detta stadgande har man
emellertid ej heller i den nya lagen velat frångå
kravet, att de patenterbara uppfinningarna skola
hänföra sig till industriell verksamhet. En ny
bokföringsmetod, ett revisions- eller ett
undervisningsförfarande e.d., kan alltså ej heller i
fortsättningen patentskyddas och ej heller är detta
fallet med sådana metoder, som endast gå ut på
en manuell behandling av den mänskliga
kroppen, såsom t.ex. en massagemetod.
Medan sålunda de länder, som ha vad man med
ett gemensamt namn skulle kunna kalla
germansk patenträtt, i praktiken tillämpa
ungefärligen samma regler, när det gäller att bedöma
det allmänna patenterbarhetsområdet, råder en
ganska väsentlig skillnad i uppfattningen mellan
germanska länder och t.ex. Förenta Staterna, där
patent kan beviljas på uppfinningar och
upptäckter av någon ny och nyttig konst, maskin,
tillverkning eller materialsammansättning eller av
någon ny och nyttig förbättring av sådant. I
Förenta Staterna kan patentskydd även meddelas på
en så egendomlig typ av uppfinningar som en ny
växtvarietet.
Den kortaste definitionen på de patenterbara
föremålen torde vara tillfinnandes i England, där
enligt lagen patent beviljas på uppfinningar, som
avse en ny tillverkning ("new manufacture").
Undantag från patenterbarhet
De flesta länder ha i sina patentlagar definierat
det allmänna patenterbarhetsområdet ej endast
genom positivt angivande av vilka slag av
uppfinningar, som kunna patenteras, utan även
kompletterat dessa regler genom angivande av
bestämda undantag från patenterbarhet.
Vanligen hänför sig det i patentlagarna i första
rummet kommande undantaget, från
patenterbarhet till uppfinningar, som skulle vara stridande
mot lag och goda seder. I Sverige fanns denna
undantagsbestämmelse med redan i 1878 års
kommittéförslag, vid vars behandling i högsta
domstolen anmärkningar mot förslaget i fråga
framfördes av tre justitieråd. Dessa anförde att,
då som kommitterade med rätta anmärkt, ett
patent icke i och för sig förlänade patenthavaren
någon rätt att, utöva den patenterade
uppfinningen utan endast innefattade ett förbud för andra
att utan patenthavarens tillstånd begagna
densamma, förbudet, mot patent på en uppfinning,
vars utövning skulle strida mot lag och goda
seder, borde utgå. Patentmyndigheten var enligt
deras uppfattning ej kompetent och hade ej heller
till uppgift att vara sededomare, liksom det, ej
heller rimligen kunde fordras, att patentverkets
ledamöter skulle vara vuxna den svåra eller
snarare omöjliga uppgiften att på förhand
bestämma, vad som är med lag överensstämmande eller
däremot stridande. Trots dessa anmärkningar
inflöt det ifrågavarande undantagsstadgandet i vår
patentlags § 2.
När det nästa gång (1908—1919) var fråga om
omredigering av patentlagen, bibehölls
stadgandet och detta motiveras i 1919 års betänkande
s. 171 bl.a. därmed att det är under statens
värdighet att bevilja patentskydd för en uppfinning,
vars utnyttjande är i lag förbjudet,.
Det är dock självklart, att detta undantag skall
vara tillämpligt endast på uppfinningar, vilkas
ändamålsenliga användande nödvändigtvis måste
strida mot, lag eller goda seder. Kan en uppfinning
finna en fullt legitim, mot lag och goda seder icke
stridande industriell användning, utan att det
angivna syftet med densamma helt frångås, är den
givetvis icke utesluten från patenterbarhet. Trots
tobaksmonopolet kunna såväl maskiner som
förfaranden för tillverkning av tobaksvaror
patenteras. Som exempel på uppfinningar, vilka enligt
det här ifrågavarande stadgandet ej skulle vara’
patenterbara, kan tas ett sätt att avdenaturera
de-naturerad sprit i ändamål att göra den drickbar.
Som nämnts finnas liknande undantag i de flesta
länder, och även i USA, där något uttryckligt
undantagsstadgande ej finns i lagen, lär i praxis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
