- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1522

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 30 december 1944 - Patenthandlingar, av Rudolf Gertz - Tolkning av patentanspråk, av Rudolf Gertz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1522

TEKNISK TIDSKRIFT

ingivande av svarshandlingar. Om en sökande
underlåter att vare sig återta ansökningen eller
inge svaromål med anledning av föreläggande,
<ivföres ansökningen av Patentverket med rätt för
sökanden att inom fyra månader återuppliva den
(avgift 25 kr.).

Underrättelse om kungörande betyder, att
behandlingen lett till ansökningens preliminära
godkännande och att den är färdig för
utläggning till granskning av allmänheten. Varje
sökande har rättighet att få visst uppskov med
utläggningen, vilken officiellt brukar kallas
kungörande. Handlingarna ligga kungjorda i två
månader, under vilken tid envar har rättighet att
göra anmärkningar mot dem, invändning.
Ut-färdnings- och stämpelavgift, 60 kr., skall
inbetalas under den tid, som ansökningen är
kungjord.

En del av en ansökning kan brytas ut,
ansökningen delas, med rätt att räkna giltighet från
den ursprungliga ansökningens ingivningsdag
eller från den dag respektive delar infördes i den
ursprungliga ansökningen.

Om en sökande är missnöjd med ett
avslags-•eller /ör/a//obeslut, kan han inom två månader

hos Patentverkets besvärsavdelning anföra besvär
(avgift 75 kr.). Mot besvärsavdelningens beslut
kan besvär anföras hos Konungen
(Regeringsrätten). En invändare kan från 1 januari 1945 på
liknande sätt föra ansökningen vidare till
besvärsavdelningen, men ej till Konungen.

Den, som sökt patent i ett land, har vissa
företrädesrättigheter i de flesta andra länder, om han
söker i dessa senare inom ett år efter det han sökt
i det förstnämnda. Detta förhållande benämnes
konventionsprioritet och innebär, att datum för
den första ansökningen räknas som datum
gentemot nyhetshinder även i de andra länderna.

Hinner man ej inge sina utländska ansökningar
inom prioritetsåret, får man ansöka utan
ovannämnda företrädesrättigheter. Härvid bör bl.a.
tillses att det svenska patentet ej offentliggöres
(tryckes), innan man inlämnat ansökningarna,
enär i annat fall den svenska patentskriften är
nyhetshindrande. De utländska patent, som i
senare fallet möjligen ändock skulle komma att
beviljas, enär utländska patentverk ofta ej granska
svenska patent, äro i själva verket i regel
värdelösa, ty ett dylikt patent kan när som helst
upphävas av domstol.

Tolkning av patentanspråk

Byråchef Budolf Gertz, LSTF, Stockholm

Tolkningen av patentanspråken är det svåraste
men på samma gång intressantaste kapitlet i
patenträtten.

I alla länder förekommer såväl inskränkande
som utvidgande tolkning. Inskränkande tolkning
är av samma natur som inskränkning efter
nyhetshänvisningar i patentverken. I USA strykas
helt enkelt ohållbara patentanspråk (disclaimer).
I Europa måste i regel helt nya patentanspråk
utarbetas, vilket ofta är svårt och är en av
anledningarna till att i Tyskland jämförelsevis ringa
vikt fästes vid patentanspråkens i ett beviljat
patent ursprungliga form. Utvidgande tolkning är
den viktigaste. I första hand gäller det
pioniär-patent, som tolkas mycket liberalt, och
ekvivalens. I USA kan man dessutom någon tid efter
patentets beviljande få formellt utvidga
patentanspråken (reissue).

Ekvivalens

Om en viss kombination är känd, ligger det intet
patenterbart i att utbyta en eller flera av dess
delar mot förut kända ekvivalenta sådana, dvs.

Sammandrag av föredrag i Svenska Teknologföreningens kurs

1 patenträtt den 23 september 1944.

DK 347.771

sådana, om vilka varje fackman vet, att de verka
på samma sätt och med samma resultat (ha
samma funktionskraft) som de borttagna delarna.
Om de nyinsatta verka på ett annat sätt än de
borttagna delarna eller jämte de borttagnas
verkan även ha en annan, fördelaktig verkan, kan
patent beviljas.

Ekvivalensläran har även mycket stor betydelse,
när det gäller att bedöma ett patents
(patentanspråks) skyddsomfång, alltså framför allt vid
patentprocesser. Det är nämligen vanligt, att en
ef-terapare försöker kringgå ett patent genom att
ta bort ett eller flera kombinationsled och sätta
något annat i stället. Om nu det nyinsatta
uppenbarligen fungerar på samma sätt som det
borttagna och med samma resultat, råder ekvivalens och
efteraparen blir dömd för patentintrång. Men
verkar det på annat sätt, har han utsikt att gå
fri. Är den nyinsatta delen sådan, att den både
har samma verkan som den borttagna och
dessutom någon annan verkan, föreligger även
patentintrång, ty efteraparen har ju faktiskt utövat
den tidigare patenthavarens uppfinning, även om
han lagt till något. Han kan emellertid få patent
på den tillagda delen, om den är en verklig för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free