Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1945 - Exempel på användningen av hydrauliska motorer, av Carl Fr. Jacobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1945
179
Exempel på användningen
av hydrauliska motorer
Direktör Carl Fr. Jacobsson, LSTF, Stockholm
Hydrauliska motorer användas inom vitt skilda
områden av maskintekniken, huvudsakligen för
att åstadkomma reglerbar hastighet eller då man
med små ställkrafter genom hydraulisk utväxling
vill behärska stora krafter eller massor. Förutom
dessa mera allmänt kända tillämpningar, ha
emellertid hydrauliska motorer även funnit
användning i en del industrianläggningar, som kunna
vara av intresse, då man i första hand knappast
skulle tänka sig hydraulisk drift för dem.
Följande framställning avser att ge några exempel
på användningen av hydrauliska Imo-motorer i
dylika industrier.
En Imo-motor består av tre samarbetande
skruvar, som löpa i ett tätt omslutande hus.
Karakteristiskt för konstruktionen är, att man
kunnat ge skruvgängorna sådan form och sådana
dimensioner, att den mellersta skruven,
drivskruven, utför allt arbetet, medan de två på sidorna
placerade skruvarna, löpskruvarna, endast
tjänstgöra som tätning. I utförandet enligt fig. 1 med
skruvarna axiellt lagrade i kullager, är motorn
reversibel och kan arbeta i båda
rotationsriktningarna. Kullagren uppta nämligen den av
oljetrycket förorsakade axialkraften, antingen
oljetilloppet sker vid den ena eller andra ändan av
skruvsatsen. Fig. 2 visar en Imo-motor med
Föredrag i serien "Hydrauliken i mekanikens tjänst" i avd.
Mekanik den 14 oktober 1944.
Fig. 1. Reversibel Imo-motor.
Fig. 2. Reversibel Imo-motor med dubbeländad skruvsats.
DK 621.28
dubbeländad skruvsats, där axialkraften på
skruvarna automatiskt blir utbalanserad. Oljan
kommer t.ex. in vid mitten av skruvsatsen, där den
delar sig i två lika strömmar och avgår vid
ändarna, där den sammanföres i ett gemensamt
utlopp. Som synes är konstruktionen i båda fallen
synnerligen enkel med endast tre roterande delar,
som dessutom äro dynamiskt utbalanserade. Som
drivmedium användes olja, i de flesta fall
smörjolja av lämplig viskositet. I en del fall, då
anläggningen skall fungera vid låg yttertemperatur,
tillgripes transformatorolja eller specialblandningar.
Fig. 3 visar en schematisk installationsritning
för en anläggning där man valt hydraulisk drift
på grund av explosionsfaran. Anläggningen är
nämligen avsedd för tillverkning av sprängämnen
och består av fyra nitrercentrifuger, vilka drivas
av var sin Imo-motor om 10 hk. Tillverkningen
tillgår så att centrifugen fylles med cellulosa och
nitrersyra och får därefter rotera under en viss
tid med låg hastighet, ca 20 r/m. Därefter tappas
syran av och den nitrerade massan torkas
genom att centrifugen köres med en hastighet av
ca 900 r/m. Motorerna erhålla tryckolja genom
ett rörsystem från två pumpar med olika
kapacitet. Pumparna med sina elmotorer äro
givetvis placerade i en annan icke explosionsfarlig
lokal. För varje motor finns en
manöverventil, som kan sätta den i förbindelse antingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
