Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1945 - Reaktionsdrift för flygplan, av Alf Lysholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
TEKNISK TIDSKRIFT
B C F
G E
Fig. 10. Reaktionsaggregat enligt Lysholm (1936). A dubbel
skruvkompressor system Lysholm, B kyl- och
förbrännings-luftkanal, C förbränningskammare, D turbin, E
avloppskanal, F och G regleringsavlopp med spjäll för att medge
hastig acceleration vid start och landning.
Fig. 11. Reaktionsmotor enligt Whittle (1935). A
dubbelsugande centrifugalkompressor, B ringformig diffusör, C
avloppsspiral, D förbränningskammare, E de Laval hjul,
F avloppsrör, G avloppsmunstycke.
För flygplan, som ej ha mycket höga
hastigheter, är det lämpligt att använda en kombinerad
reaktions- och propellerdrift emedan en avsevärd
förbättring i verkningsgraden därigenom
erhålles. Mitt förslag till kombinerat aggregat, också
från 1933 (svenskt patent 86161), framgår av
fig. 9. Skillnaden i aggregatets utformning
mellan detta och det förut visade är som synes ej
stor. Antalet skovelkransar i turbinen måste dock
ökas för att kunna driva propellern. Samtidigt
måste munstyckets avloppsarea ökas för att
erhålla ökat tryckfall och därmed ökat arbete från
turbinen. Ett något senare förslag från år 1936
(brittiskt patent 472850) framgår av fig. 10.
Huvudanordningen är som synes densamma,
men i stället för centrifugalkompressorn visas i
detta fall en kompressor av skruvtyp, system
Lysholm (Tekn. T. 1940 s. M 25). Reglerbara
av-tappningsöppningar äro anbragta för att
möjliggöra hastig acceleration vid start och landning.
Den mest kända reaktionsmotorn, fig. 11, torde
vara engelsmannen Whittles (svenskt patent
93595). Han synes ha börjat sina arbeten på
reaktionsdrift 1935. Kompressorn är en
dubbelsugande centrifugalkompressor ansluten till en
ringformig diffusör av mycket stor radiell
utsträckning samt en avloppsspiral. Fortsättningen av
denna spiral är utbildad till en
förbränningskammare varifrån gaserna direkt ledas till en enstegs-
Fig. 12. Whittles reaktionsplan.
turbin av De Laval-typ, varefter avgaserna få
passera genom ett långt rör till ett
avloppsmunstycke beläget i ändan av flygkroppen. De
första proven med motorn utfördes 1938. Då den
erhållna reaktionen var gynnsam, fick en engelsk
flygplansfabrik i uppgift att bygga ett lämpligt
plan för denna motor.
Av publicerade bilder av reaktionsplan enligt
Whittles system, fig. 12, framgår att luftintaget
är placerat längst fram, varifrån luft tydligen
ledes i en kanal till bakre ändan av flygkroppen.
Längst bak synes avloppsmunstycket. Själva
reaktionsaggregatet torde med all sannolikhet
motsvara det i Whittles patentskrift angivna. I
varje fall är anordningen exakt i
överensstämmelse med patentskriften. Med det visade planet
ha enligt uppgifter i dagspressen flygningar
företagits. Några tillförlitliga prestanda äro dock
ej angivna.
Whittles anordning har senare modifierats och
byggts av General Electric i USA. Flygplan
passande härtill ha utförts av Bell Aircraft Corp.,
fig. 13. Planet är en modifierad typ av Bells
Airacobra, och som synes ha i detta fall två
aggregat anordnats under vingroten på vardera
sidan om flygkroppen. Med detta plan lär en
maximal hastighet av 80 km/h eller mera uppnåtts.
Reaktionsdriftens framtidsutsikter
I dagspressen ha omnämnts alla möjliga
användningsområden för de reaktionsdrivna
flygplanen, från jaktplan till atlantftygplan. Jag har
redan nämnt att billigare och bättre jaktplan
böra kunna byggas med användande av
reaktionsmotorer. För atlantplanen däremot måste
bränsleförbrukningen vid marschfart hållas låg,
vilket omöjliggör reaktionsmotorers användande.
Mellan dessa extremer finnas givetvis områden,
för vilka reaktionsmotorer äro lämpliga,
nämligen där en avsevärd flygsträcka ej erfordras,
exempelvis bombplan för svenska förhållanden
samt plan för trafik mellan Europas större
städer, motsvarande flygsträckor av 500—1 000 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
