Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1945 - Trafikflygets fordringar på radioutrustningen, av Olof Carlstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(620
TEKNISK TIDSKRIFT
denna anledning måste radioutrustningen vara
ytterst lättskött; helst skall det endast finnas ett
par knappar att trycka på, och för övrigt skola
apparaterna sköta sig själva, dvs.
frekvensinställning, avstämning osv. skola ske automatiskt. De
moderna militära utrustningarna lämna ej heller
mycket övrigt att önska i den vägen. De
invecklade automatiska anordningarna hos dessa
radioaggregat äro imponerande, men en så långt driven
automatisering måste ske på bekostnad av
driftsäkerheten. Militära flygradiostationer utsättas
för stora påfrestningar; de skola t.ex. fungera vid
såväl höga som mycket låga temperaturer och vid
stark fuktighet. Dessa förhållanden sätta givetvis
sin prägel på militäraggregatens utformning. I ett
militärflygplan kan det vidare vara lämpligt att
ha apparaterna uppdelade i ett flertal aggregat,
som monteras spridda i flygplanet med hänsyn till
skottskador.
När det gäller ett trafikflygplan är man benägen
att göra en kompromiss mellan automatisering
och driftsäkerhet, vilket väl låter sig göra, enär
radiosignalisten i ett trafikflygplan helt kan ägna
sig åt radiotjänsten och är utbildad uteslutande
härför. Apparaterna i ett trafikflygplan skola
givetvis vara lättskötta, men alla automatiska
anordningar som kunna tänkas äventyra
driftsäkerheten ersättas med manuella anordningar, t.ex.
för frekvensomställning, avstämning etc. Alla
apparater måste därför placeras så, att de bli lätt
åtkomliga för signalisten. Genom att sammanföra
Fig. 1.
Komplett flyg-radioutrustning, som
användes ären
före kriget.
apparaterna till ett ställe kan samtidigt
utrustningen förenklas. Ett trafikflygplan förvaras i
uppvärmda hangarer, och under flygning råder
rumstemperatur i planet, varför
radioutrustningen för trafikflygplan kan utformas betydligt
smäckrare och elegantare än en motsvarande
militärutrustning.
Gemensamma för militär- och trafikflyget äro
dock de stora fordringarna på aggregatens
utbytbarhet och deras praktiska utformning över
huvud taget. Tillsyns- och översynsarbetet inom
flyget är ju mycket omfattande, det är inte
ovanligt att det åtgår ett tjugotal underhållstimmar
för varje flygtimme. Det är givetvis varje
flygföretags strävan att sänka tillsyns- och
översynskostnaderna samt att utnyttja flygplanet så
mycket som möjligt, dvs. flyga så mycket som är
möjligt. Det mesta underhållsarbetet avser inte —
som någon kanske tror — själva flygplanet utan
dess motorer, hjälpmaskiner, instrument,
radioanläggning och andra apparater, vilka erfordras
för flygplanets drift. Om motorerna och framför
allt alla de i planet ingående apparaterna vore så
utförda, att de kunde bytas på kort tid, skulle
flygplanet praktiskt taget kunna flygas hela
dygnet i månadslånga perioder, för att därefter under
några dagar genomgå inspektion och översyn och
sedan ånyo sättas i tjänst. Tyvärr har detta ideal
hittills inte på långt när kunnat förverkligas, ty
man har inte lyckats ge de olika apparaterna en
tillräckligt praktisk utformning. Det erfordras
ännu timmar och kanske hela dagar i stället för
— som önskvärt vore — minuter att byta
aggregaten. Dessutom erfordras ofta lång tid för
apparaternas injustering i flygplanet och inte sällan
måste även provflygning företas för kontroll
av-vissa betydelsefulla apparaters funktion. Även
radioapparaterna ha hört till denna kategori och
ha vid varje översyn blockerat flygplanet i dagar.
Radioanläggningens apparater böra vid behov
under ett normalt uppehåll av några minuter på
en flygplats utefter flygleden kunna bytas ut mot
reservapparater. Inga som helst injusteringar böra
vara erforderliga i planet, utan så snart
apparaterna kommit på sin plats, skola de vara färdiga
att tas i bruk av flygradiotelegrafisten.
Enligt min åsikt borde konstruktörerna av
flygradiostationer ha kunnat uppnå ett bättre
resultat än vad som hittills varit fallet. Man kan som
exempel jämföra radiokonstruktörernas resultat
med det som flygmotorkonstruktörerna ha
uppnått på sitt område. Skillnaden mellan en vanlig
motor, låt oss säga en bilmotor, och en flygmotor
är oerhört mycket större än skillnaden mellan en
vanlig radioapparat och en flygradioapparat.
Jämförelsen är kanske inte alldeles riktig, men
vad jag vill ha fram är, att man vid konstruktion
av flygradioaggregat har sökt använda alltför
många standarddetaljer från rundradioindustrin.
För att skapa en fullgod flygradioutrustning få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
