Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 18 augusti 1945 - Flodtransporter i Ryssland, av Eugen Wolfson - Totalkaviterande propellrar, av C Bm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
914
TEKNISK TIDSKRIFT
urgamla vattenvägar erbjuda den oupphörligt och i raskt
tempo växande Uralindustrin.
Förutom industrierna ligger nästan varje
kollektivjordbruk i dessa trakter vid floder. Nästan alla floder kunna
befaras med motorbåtar. Under kriget började man
reparera alla till förfogande stående motorer och installera
dem i egenhändigt byggda båtar. Initiativet härtill togs
av ett kollektiv i Krasnoufimskdistriktet. Dessa åtgärder
bidrogo till att underlätta transporterna i Ural, där
transportväsendet var ytterst hårt belastat.
Under kriget har den ryska flodflottan spelat en mycket
stor roll. De ryska trupperna vid Stalingrad försågos
nämligen i mycket stor utsträckning med livsmedel och
krigsmateriel med Volga-båtar. "Livets Väg", som ryssarna
kalla den, gick genom Ladoga-sjön till Leningrad under
stadens belägring och trafikerades sommartid uteslutande
av flodbogserbåtar. Dessa små fartyg förde under
flygbombardemang och artillerield fram förnödenheter till
det belägrade Leningrad. Under krigets första period ha
för övrigt laster av skilda slag på hundratusentals ton
evakuerats till landets inre. Samma väg, men i motsatt
riktning, gick och går fortfarande en väldig ström av
krigs- och livsförnödenheter till ryssarnas arméer.
Den ryska flodflottans viktigaste uppgift för närvarande
är återuppbyggnadsarbetet. Under kriget ha mycket stora
förluster uppstått för Volga-flottan under kampen om
Stalingrad. Flottorna på Don och Kuban utsattes för ännu
kraftigare slag. Dnjepr-flottan led stora förluster, men
de ryska truppernas snabba forcering av Dnjepr bidrog
kanske till, att en bel del av denna flotta räddades.
Vid reparationer av fartyg var den vanliga metoden att
utföra arbetet i dockor så gott som utesluten, därför att
de flesta dockor voro förstörda. Därför praktiserades
förenklade metoder. Som exempel härpå kan nämnas, att
ryssarna lasta bärgade båtar med barlast och på så sätt
omväxlande lyfta fören och aktern ovan vattnet. Sänkta
båtar lyftas upp med hjälp av vanliga hasplar och ofta
med de mest primitiva provisoriska hjälpanordningar, som
skapas efter de lokala förhållandena. Elsvetsning i stället
för nitning underlättar också arbetet i många fall i
väsentlig grad. Fig. 3 ger oss en liten inblick i
återuppbyggnadsarbetet vid en av torrdockorna i Kiev, där många
fartyg bärgades ur djupet.
1 vilken grad ha den ryska flodflottans förluster under
kriget inverkat på flodtransporten i dess helhet? Man kan
säga, att svaret på denna fråga vittnar om, att vanliga
aritmetiska beräkningar av förlusterna icke alltid kunna
ge en verklig bild av saken, då man även måste räkna
Fic/. 3.
Återupjt-byggnadsarbetet
vid en torrdocka
i Kiev, där många
fartyg bärgats ur
djupet.
Fig. 4. Oljetransport på Volga.
med den stora moraliska faktor, som ryssarnas energi och
arbetsiver utgöra. Enligt ryska uppgifter voro nämligen
transporterna under år 1943 högre än under de föregående
åren. Detta uppnåddes för det första genom det snabba
återuppbyggandet av hamnarna vid floderna och för det
andra genom ett mer intensivt utnyttjande av den
återstående flodflottan. Det blev exempelvis praxis, att
bogserbåtar, som bogserade stora pråmsläp, tillfördes erforderligt
bränsle och livsmedel under gång, så att färden ej
behövde avbrytas härför. Fig. 4 visar en bild, tagen hösten
1944, av en dylik oljetransport på Volga. Härigenom
uppnås en mycket stor tidsbesparing, då fartyg som betjänas
på detta sätt bli i stånd att transportera ca 30 % mer
last än med det gamla förfaringssättet, då de måste stanna
för att bunkra.
För närvarande gör man nödvändiga anstalter för alt
utöka skeppsbyggeriverksamheten. Varv byggas såväl i det
europeiska Ryssland som i Sibirien. Bl. a. har det redan
förut befintliga skeppsvarvet vid den sibiriska floden Jenisej
utbyggts och två nya stora varv anlagts.
Skeppsbyggnads-metoden har också undergått en hel del förändringar.
De ryska varven ha till exempel tidigare sträckt kölen
till flera pråmar på en gång och sedan efter ca ett halvt
års förlopp låtit dem gå av stapeln samtidigt. Nu däremot
lämnar enligt ryska uppgifter en 1 000 t oljetankpråm
stapelbädden var åttonde dag. Alla detaljer framställas
på förhand, och på bädden utföres endast montering.
Byggnadstiden har härigenom betydligt förkortats.
I augusti 1943 uppställdes i Baku sex tält, som genast
kallades "varv". Detta var ett av de första ryska varven
för byggandet av järnbetongbåtar. Man uppförde
stapel-bäddar och drog samtidigt kölen till båtarna. Det är
intressant att konstatera, att byggnadsprocessen på varvet
och båtarna försiggick parallellt. Fyra pråmar, var och en
med ett deplacement på 200 t, trafikera redan Kaspiska
Havet. För närvarande ligga två stora pråmar, vardera på
2 500 t, på bädd i avvaktan på sin fullbordan, och under
mars månad 1945 väntade man i Baku stapelavlöpningen
av de första stora järnbetongpråmarna. Eugen Wolf son
Totalkaviteraiule propellrar. Den ryske forskaren V L
Posdunin har behandlat arbetssättet hos "totalkaviterande"
propellrar, dvs. propellrar vilka äro så högt belastade, att
kavitationen sträcker sig över hela diskarean, från
propellerns framkant till ett stycke akter om denna. Redan
vid sekelskiftet utförde Sir Charles Parsons
kavitations-försök i samband med konstruktionen av experimentbåten
"Turbinia". Vid modellförsöken undersöktes härvid även
totala kavitationsfallet och iakttagelserna relaterades i Träns,
lust. Nav. Arch. 38 (1897). Han iakttog att propellern vid
to-talkavitation arbetade i cylindrisk kavitet, från vars främre
ände bladen "skrapade loss" strålar av solitt vatten, vilka
kastades mot kavitetens bakre ände. Påfallande var att
främre delen av bladet härvid gav negativ tryckkraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
