Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 8 september 1945 - Om investeringskalkyler, av Yngve Rapp - Nya tidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
974
TEKNISK TIDSKRIFT
heter för behovstillfredsställelse. Till en början möta vi
en stor grupp av investeringskalkyler, vilka med ett
gemensamt namn skulle kunna sammanfattas under
benämningen dimensioneringsuppgifter. Till denna grupp räknas
alla frågor rörande den ekonomiska avvägningen av en
anläggnings dimensioner, t.ex. dimensionering av en
elektrisk kraftledning, kraftmaskin eller en kylmaskin3 eller
den ekonomiska höjden hos en skyskrapa1. Vid behandling
av dessa problem söker man så vitt möjligt binda inkomst
och utgiftskedjorna till en eller flera
dimensioneringsparametrar. Är detta icke möjligt får man nöja sig med att i
en tabell sammanställa de olika möjligheterna och
tillhörande inkomster och utgifter. I vilket fall som helst är
den investering ekonomiskt fördelaktigast, för vilken
skillnaden mellan nuvärdet av inkomster och utgifter är störst.
Påverkas icke inkomstkedjan av utgiftskedjan gäller att
nuvärdet av samtliga, framtida utgifter skall vara så litet
som möjligt. Vid många dimensioneringsproblem är det
av vikt att göra klart för sig, huruvida man ser frågan
från tillverkarens eller förbrukarens av fasta
produktionsmedel synpunkt. Ehuru den principiella behandlingen av
dimensioneringsuppgifter sålunda är mycket enkel stöter
den praktiska behandlingen ofta på ganska stora
matematiska svårigheter, emedan kostnadsfunktionerna kunna
bli ganska invecklade. Ovan som exempel anförda
problem rörande en kylmaskins ekonomiska dimensionering
är sålunda utomordentligt komplicerat3.
En annan grupp av investeringskalkyler torde kunna
sammanfattas under benämningen ekonomiska
tidsproblem. För dessa gäller det närmast att söka fastställa den
ekonomiskt lämpligaste dispositionen i tiden av inkomster
och utgifter. Till denna grupp höra vissa frågor inom
skogsbruket och Wiksells klassiska problem om
vinlagring5. Förutom dessa och liknande mera speciella
frågeställningar inräknas under denna grupp även den viktiga
frågan om en anläggnings ekonomiska användningstid2,
tillgodoseende av ett med tiden växande behov i
ekonomiskt avvägda etapper2’B, en fabrikationsseries
ekonomiska storlek2 etc.
Att avgöra den ekonomiska användningstiden för en
anläggning är principiellt ett ganska invecklat problem
eftersom hänsyn måste tas till såväl
underhållskostnaderna, återanskaffningskostnaderna som skrotvärdet samt
dessutom dessa storheters variation med tiden.
Underhållskostnaderna växa vanligen med anläggningens ålder,
återanskaffningskostnaderna och underhållskostnaderna för
den nya anläggningen sjunka vanligen med tiden på grund
av den tekniska utvecklingen och realisationsvärdet,
slutligen, sjunker med användningstiden. I praktiken måste
oftast vissa förenklade antaganden göras, vilket dock inte
hindrar att varje ingenjör som sysslar med dylika
beräkningar bör vara väl inne i det principiella sammanhanget.
Vid tillgodoseende av ett med tiden växande behov
uppstår den viktiga frågan i vilken mån man redan vid en
omedelbart förestående utbyggnad skall ta hänsyn till
behovstillväxten, kort sagt, för vilken räcktid anläggningen
skall dimensioneras. Den ekonomiskt fördelaktigaste
räcktiden kan beräknas genom att fastställa storleken och
tidpunkten av de etapper, som erfordras för tillgodoseende
av det som bekant ansedda ständigt växande behovet, så
att nuvärdet av samtliga kostnader för utbyggnader,
ersättningar och underhållskostnader blir så litet som
möjligt, dvs. principiellt efter samma metod som i alla övriga
investeringskalkyler.
I ovannämnda grupper dimensioneringsproblem och
ekonomiska tidsproblem kunna alla investeringskalkyler
inordnas. Vanligen är det emellertid icke tillräckligt att blott
bestämma de ekonomiska dimensionerna eller de
optimala anordningarna i tiden för ett behovs tillgodoseende
med en enda produktionsmetod. Vanligen har man att
välja på flera principiellt olika metoder. För att bedöma
vilken som är fördelaktigast måste sålunda först de
optimala dimensionerna och anordningarna i tiden beräknas
för var och en av metoderna. Därefter uträknas
motsvarande minimikostnader, vilka jämföras inbördes. Först
efter en dylik dubbel beräkning kan man avgöra vilken
metod, som är att föredra ekonomiskt sett. Sådana
beräkningar komma i fråga exempelvis då det gäller att avgöra
mekaniseringsgraden inom en industri, avgörandet om
likström eller växelström skall användas vid en
kraftöverföring, om en telefonkabel skall förläggas i kanalisation
eller som armerad kabel. Dylika kostnadsjämförelser äro
av särskild betydelse vid alla kostnadsberäkningar för
rationalisering.
Det skulle föra för långt att här närmare i detalj eller
genom praktiska exempel gå in på några av de olika
typerna av investeringskalkyler. Ovanstående korta
överblick visar redan att en kännedom om de grundläggande
principerna är av vikt för en riktig och principiellt enkel
behandling av tekniskt ekonomiska frågor samt att dessa
principer dessutom äro lätta att tillgodogöra sig. Sir Frank
Gills förslag att grundläggande kunskaper om dylika
kalkylers utförande skola meddelas redan under
utbildningstiden synes därför värd uppmärksamhet, särskilt som
sådana kunskaper torde kunna meddelas på några få
undervisningstimmar.
En tillämpning av principerna på mera invecklade
frågeställningar kan dock givetvis icke ingå i en dylik
grundläggande undervisning. Dessa fordra nämligen dessutom
oftast ingående fackkunskaper och böra behandlas i
samband med fackundervisningen, om de icke helt överlämnas
åt särskilda specialister, ekonometriker, att utföra dem.
Dylika teknisk-ekonomiskt matematiskt skolade krafter
torde i framtiden alltmera komma att efterfrågas.
Yngve Rapp
Litteratur
1. Gill, Sir, Frank: Engineering Economics. J. Inst. electr.
Eng. 1944.
2. Schneider, E: Investering og Renle. Köpenhamn 1944.
3. Bäckström, M: Economic Optimum Problems in Connection with
Refrigeration. IVA:s Handl. nr 155.
4. Allen, rgb: Mathematical Analysis for Economists.
5. Wicksell, K: Föreläsningar i Nationalekonomi s. 177.
6. Howard GriøN, A: Skovbrugets Driftsekonomi. Köpenhamn 1943.
7. Rapp, Y: Nuvärdemetoden och dess användning vid behandling
av några ekonomiska tidsproblem. Nord. T. tekn. Økon. sept. 1941.
Nya tidskrifter. Svenska Metallverken utger fr.o.m.
halvårsskiftet en tidskrift, "Metallen", som avses bli en
facktidning för icke-järnmetallernas teknik. Utom ett par
uppsatser på detta område upptar första häftet även en
notisavdelning med nyheter från Metallverken-koncernen.
Ansvarig utgivare och redaktör är fil. kand. Olof
Grönwall.
Svenska Aeroplan AB har utgivit första numret av
"Vingpennor", vilken enligt anmälan skall bli en "fackbetonad
firmatidning av bästa klass, som vänder sig till alla
flygsinnade i vårt land". Ansvarig utgivare av Hans
Bagger-Sjöbäck och redaktör Lars Borg. I det första häftet
behandlas bl.a. tillkomsten av jaktplanet SAAB-21 samt
lepo-metern, en apparat för kontroll av anodoxidering.
"Den Svenska Marknaden" är namnet på en
kvartalsskrift, som skall utges av Svenska Reklamförbundet och
Svenska Försäljnings- och Reklamkontoret, och som
enligt anmälan skall ha till uppgift att följa de stora
tendenserna på hemmamarknaden och främja rationell
försäljning, propaganda och reklam. Ansvarig utgivare är
Sam Widenfelt och redaktör Ralph Rilton.
Det första numret innehåller bl.a. artiklarna
"Reklam-avdelningen hos SKF-Göteborg", "Hur stor försäljning bör
ett distrikt ge?" och "Den industriella formgivningen".
Under den stående rubriken "Från Konungens kansli"
kommer att redogöras för innehållet i olika statliga
be-tänkanden av intresse för näringslivet. Tidskriften
innehåller dessutom en recensions- och referatavdelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
