- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1000

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 september 1945 - Motorseglarnas betydelse för sjöfarten, av Hjalmar Sjöholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1000

TEKNISK TIDSKRIFT

Anledningen till att fartygets längd gånger dess
bredd här tagits såsom utgångspunkt vid
jämförelsen är den, att fartygs underslagna
undersegel skall ha minst denna storlek för att fartyget
skall bli hänförligt till gruppen segelfartyg med
hjälpmaskin. Är segelarean mindre, räknas
fartyget sålunda såsom maskindrivet. Beträffande
segelfartyget med hjälpmaskin må bemärkas, att
avståndet mellan masterna har ökats. Det är
nämligen vanligt, att större luckor tas upp på dessa
fartyg för lastningens underlättande.

Som synes har segelarean för motorseglaren
högst väsentligt minskats, vilket ju är ganska
naturligt, eftersom detta fartyg använder sina
segel endast vid gynnsam vind och eljest går med
motor.

Fig. 6 visar moderna segelfartyg med
hjälpmaskin byggda av stål. De nya motorseglarna äro
i stort sett utförda med samma skrovform och
byggnadssätt som de äldre, men vissa
förstärkningar ha givetvis måst utföras med hänsyn till
de kraftigare motorerna. Lossnings- och
lastningsanordningarna ha förbättrats, större lastluckor ha
anordnats och i järnfartyg ha bottentankar
inbyggts. Bostadsinredningarna ha gjorts
rymligare och modernare. På senare år har det
blivit allt vanligare att bygga motorseglarna av
och förhållandevis kraftiga motorer bruka
insättas.

Masthöjder

För bedömning av frågan 0111 de segelförande
fartygens masthöjder och därav erforderliga
bro-och ledningshöjder över farleder bör man först

göra klart för sig, huru stora master befintliga
fartyg av äldre och nyare typer ha och vilka
masthöjder man för framtiden har att räkna
med.

Masterna utgöras ju i regel av dels undermast
och dels en topp eller stång. Toppen utgör en
direkt förlängning av masten och är sålunda icke
nedfirbar, medan däremot stången kan firas.
Undermasternas höjd bestämmes av hårdvindseglens
storlek. För fartyg med gaffelsegel av äldre typ
väljes undermastens höjd sålunda, att
gaffelseglet blir lämpligt dimensionerat och lätt att
hantera. För de moderna riggtyperna, då underseglet
utgöres av ett trekantssegel, göres masten i regel
högre än på gaffelsegelriggat fartyg.

Masttoppens eller stångens längd varierar
avsevärt från fall till fall och man kan i allmänhet
säga, att fartyg, som användas på de inre
vattenvägarna, ha förhållandevis långa toppar och
stänger.

I tabell 1 visas masthöjder m.m. för en del större,
medelstora och mindre fartyg, vilka äro
representativa för resp. storlekar av nu förefintliga
segelfartyg med hjälpmaskin.

Till de större fartygen ha hänförts sådana
mellan 300—585 tdw, till de medelstora fartygen
mellan 150—300 tdw och till de mindre fartygen
från 50—150 tdw.

För de större fartygen varierar undermastens
höjd över vattenytan vid lätt läge från 19 till 23
m. Längd för topp eller stång varierar från 0,5—
8 m. För de moderna fartygen av denna storlek
med trekantssegel uppgår undermastens höjd i
regel till 20—25 m och toppens längd till 1—2 m.

Tabell 1. Masthöjder jör segelfartyg med hjälpmaskin

Fartyg Typ Storlek tdw Byggår [-Maskinstyrka-] {+Maskin- styrka+} hk Största
djupgående m Största masthöjd m Längd av stänger eller Rigg toppar m
Större
"Hansy" ................... 3-sk 585 43 285 4,0 26 2 Trekantssegel
"Skonare" ................. 3-sk 550 18 150 3,9 .30,5 8 Gaffelsegel
"Borgila" .................. 3-sk 375 91 240 3,8 24,5 2 Trekantssegel
"Westfart" ................ 3-sk 310 38 240 3,6 19,5 1 Gaffelsegel
Medelstora
"Silva" .................... 3-sk 290 39 150 3,2 20 1 Gaffelsegel
"Astrea"................... 3-sk 250 13 145 3,7 21,5 1 Gaffelsegel
"Skonare" ................. 2-sk 250 32 150 3,0 17,5 1,5 Gaffelsegel
"Gullan" .................. 3-sk 225 37 150 3,0 22 1 Trekantssegel
"Ann" ..................... Galeas 150 31 56 2,4 17 0,5 Gaffelsegel
"Galeas" ................... 150 25 100 2,9 20,5 3 Gaffelsegel
Mindre -
"Hulda" ................... 2-sk 145 05 55 3,0 23 5 Gaffelsegel
"Anna" .................... Galeas 130 04 64 3,0 22,5 4 Gaffelsegel
"Uranus" .................. Galeas 120 05 25 3,0 21 2,5 Gaffelsegel
"Gottfrid" ................. Slup 100 90? 20 3,0 24 6 Gaffelsegel
"Gunhild" ................. 2-sk 100 05 40 3,0 18 1,5 Gaffelsegel
"Hilma" ................... Galeas 85 11 25 2,7 17 9,5 Gaffelsegel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free