Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 juli 1946 - Nya stål och järnlegeringar, av P O B - Eatonite, en ny ventillegering, av P O B - TNC: 14. Terminologi, nomenklatur m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 juli 19A6
695
gängtappar m.m. Stålen tillverkas i fem klasser: djupt
vattenhärdande stål, grunt vattenhärdande stål, krymp
-fritt oljehärdande stål, högslitstarkt vattenhärdande stål
samt lufthärdande stål.
Bor, zirkonium och kolumbium är numera vanliga
legeringsämnen i stål; 0,002 % bor i stål höjer härdbarheten
avsevärt. Tillverkningen av borhaltiga stål fordrar stor
uppmärksamhet, då det är av största vikt, att bor
förekommer jämnt fördelat i stålet och tillsättes därför i form
av en förlegering. Zirkonium desoxiderar stålet synnerligen
kraftigt och tillsättes högvärdiga legerade stål för att
förbättra slagsegheten och tänjbarheten. Zirkonium tillsättes
även till kromhaltiga gjutjärn och underlättar därvid
bearbetningen av sådant material. Detta beror på att
zirkonium minskar halten bundet kol i gjutjärnet.
Kolumbium minskar risken för interkristallin korrosion i
austeni-tiska stål och användes vid sådana tillfällen, där
strukturförbättrande värmebehandling ej kan ske, t.ex. vid svetsning
Kväve tillsättes avsiktligt till vissa stål. Rostfria
13—17-procentiga kromstål och austenitiska stål får större
hårdhet och brottgräns genom kvävetillsats utan att
korrosionsbeständigheten nedsättes. Rostfria stål kan numera
nitre-ras, dvs. glödgas i ammoniak för erhållande av en hård yta.
Ihrigisering är en metod att impregnera stål med kisel.
Detta tillgår t.ex. så att klorgas eller saltsyra ledes över en
blandning av kiselkarbid och ferrokisel och sedan över
stål. Temperaturen under processen är ca 1 000°C. Ytans
kiselhalt blir ca 14 %, vilket medför stor beständighet mot
korrosion. Stål med låga kolhalter kan impregneras.
Svavel inverkar menligt på processen.
De permanentmagnetiska materialen har utvecklats
särskilt kraftigt under de senaste tio åren. År 1933 lanserades
alnistålen, vilka har synerligen stor magnetisk energi per
volymsenhet. Det senaste, Alnico V, har de hittills starkaste
magnetiska egenskaperna i Alni-serien och användes, där
vikt och storlek är av betydelse, t.ex. i flygplan. Alnico
innehåller 14 % nickel, 8 % aluminium, 24 % kobolt, 3 %
koppar och resten järn. Alnico-legeringarna är så hårda,
att de måste gjutas eller sintras och endast kan bearbetas
genom slipning. Forskningar på att framställa
magnel-legeringar, vilka kan valsas, dras till tråd och bearbetas,
har pågått. En sådan legering, Silmanal, består av silver,
mangan och aluminium, en annan består av koppar, nickel
och järn.
Nickel—järn—titan-legeringar av invar- och elinvartyp
har lanserats av International Nickel Company.
Legeringarna indelas i tre grupper: 1. med låg
utvidgningskoefficient; 2. med normal utvidgningskoefficient och 3. med
temperaturoberoende elasticitetsmodul. Som exempel på
dessa kan nämnas:
Ni Ti C Mn Si Al Cr Fe
1. 41 2,4 0,06 0,4 0,3 0,4 — rest
2. 29 2,4 0,06 0,4 0,5 0,4 8,5 rest
3. 42 2,4 0,06 0,4 0,5 0,4 5,4 rest
Legering 1. har en utvidgningskoefficient på 2 ’ 10-6, 2. en
medelutvidgningskoefficient mellan 0 och 550°C på 10,5 •
" 10"6. En kombination av 1. och 2. är framför allt lämplig
för tillverkning av bimetallplåt (Machinery jan. 1945).
P O B
Eatonite, en ny ventillegering. Ventilerna i
förbränningsmotorer arbetar vid temperaturer mellan 650 och 800°C.
De bästa höglegerade stålen reagerar med
förbränningsgaserna redan vid 650°C. Den nya legeringen, som består
av krom, nickel, volfram och kobolt, har mycket stor
motståndsförmåga mot korrosion, nästan lika hög som krom—
nickel-legeringar av typen 80—20 men bibehåller hårdheten
vid höga temperaturer bättre än dessa. Som följd därav
slits och korroderar den nya legeringen mycket litet även
efter lång drift i förbränningsmotorer. Det nya materialet
anbringas på ventilerna genom påläggssvetsning (Mäter. &
Meth. dec. 1945). P O B
TNC
14. Terminologi, nomenklatur m.m.
Av de tre beståndsdelarna i Tekniska
Nomenklaturcentralens namn: teknisk, nomenklatur, central, har den
första och den sista redan diskuterats i TNC-spalten; se
årssamlingarna TNC 4 s. 33 och TNC 7 s. 34. Den
mellersta, nomenklatur, har också visat sig behöva definieras,
liksom det till betydelsen nära besläktade ordet
terminologi. Därmed kommer man in på sådana grundläggande
ord som term, namn, benämning, tecken, beteckning m.fl.,
och trots vissa uppenbara risker har TNC velat definiera
även dessa för att precisera deras avsedda innebörd vid
användning i TNC:s definitioner.
benämning, ord eller ordsammanställning som
representerar visst slag av varelser eller föremål eller visst annat
(oftast substantiviskt) begrepp, t.ex. ingenjör, bord,
frekvens, polära koordinater; mejsla, högglansig
namn, 11= egennamn, ord eller ordsammanställning som
representerar en individuell varelse eller sak, t.ex. Erik
Johansson, Karo, Kungsgatan, Kohinoor; 2 c= benämning,
t.ex. varunamnen asfalt och stålplåt, storhetsnamnen
spänning och påkänning
term, 1 språkligt (fack) uttryck, dvs. av ett eller flera ord
bestående benämning för visst (fackligt) begrepp, oftast
substantiv, adjektiv eller verb, 2 enskilt matematiskt uttryck i
en rad av sådana förbundna med pius- eller minustecken,
eller i en matematisk serie utan särskilda mellantecken
terminologi, samling termer, tillfälligt eller ständigt
använda av viss person eller grupp eller inom visst
verksamhetsområde, t.ex. "han rör sig med en oklar och
mångtydig terminologi", populär terminologi, gjuteriteknisk
terminologi; jfr nomenklatur
nomenklatur, förråd av termer i fast användning inom
visst fackligt område, t.ex. gjuteriteknisk nomenklatur,
internationell botanisk nomenklatur
Anm. Någon skarp skillnad mellan nomenklatur och
terminologi finns inte. Det förra ordet användes dock
företrädesvis om förråd av termer inom (exakt) vetenskap
och teknik. Jämför uttrycken: internationell botanisk
nomenklatur; han rör sig med en oklar och mångtydig
terminologi.
grafisk, (allmänt:) kännetecknad av punkter, linjer eller
fält på en yta och avsedd som skrift eller bild; detaljerna
kan vara åstadkomna med en från ytan avvikande färg
eller genom upphöjningar eller fördjupningar
Anm. Med uttrycket "grafisk framställning" menas oftast
diagram (som definieras i en kommande TNC-spalt).
"Grafisk konst" eller "grafik" omfattar särskilt de
konstarter där av konstnär framställd bild direkt överföres
genom något tryckförfarande. Till "grafisk industri"
räknas utom själva tryckeriindustrin även dess förberedande
och avslutande verksamhetsgrenar, t.ex. stilgjutning,
klichéframställning, bokbinderi.
tecken, grafiskt element, ljus, åtbörd m.m. som innebär
(element i) meddelande eller annan hänsyftning för
tanken; t.ex. bokstav som tecken för språkljud, siffra som
tecken för antal, paragraftecken, plustecken, nottecken,
ljussignal, handviftning; jfr beteckning och (i kommande
TNC-spalt) symbol
beteckning, grafiskt element eller grupp av sådana,
representerande annat eller mera än vad som direkt eller
normalt kan utläsas därav, t.ex. bokstavsbeteckning för
storhet eller enhet, siffra för betygssättning, olika antal
stjärnor som beteckning för kvalitet, streckning som
beteckning av snittyta på ritning; jfr tecken, (och i
kommande TNC-spalt) symbol och förkortning
Anm. Ordet beteckning användes ibland i samma
betydelse som benämning, men i tekniska och därmed
besläktade sammanhang bör dessa ord hållas isär. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
