Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 31 augusti 1946 - Studiemetoder vid fortbildningsarbetet inom industrin, av Tore Porsander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
828
TEKNISK TIDSKRIFT
En studiecirkel bör omfatta minst 5 och helst
ej fler än 15 deltagare. I regel håller man sig vid
ungefär 12 deltagare. Denna studiemetod har
många egenskaper, som göra att den särskilt kan
rekommenderas för fortbildningsarbete. Särskilt
vill jag peka på den känsla av kamratskap, som
i regel gör sig gällande bland deltagarna i en
välskött lärarcirkel. Arbetet i en studiecirkel bör
tillgå i form av diskussioner mellan eleverna och
läraren. Studiecirkelsmetoden är därför särskilt
lämplig för ämnen, där olika meningsriktningar
kunna göra sig gällande, t.ex. arbetsstudier,
arbetsavtal, arbetarskydd, industriell ekonomi och
mycket annat. För att få ett gott resultat vid en
studiecirkel bör man därför få alla deltagarna
att medverka vid diskussionen. Med hänsyn
härtill är det lämpligt, att deltagarna få sitta
omkring ett stort bord, så att var och en som är
med i cirkeln kan se alla de andra deltagarna.
Diskussionen kommer mycket lättare i gång på
det sättet. Det blir sedan lärarens sak att se till
att alla ryckas med och bidra till diskussionen.
Läraren måste här behärska ämnet så
fullständigt, att han kan besvara de mest speciella
frågor som kunna tas upp till diskussion. Han bör
ha ett gott handlag med folk och får under inga
förhållanden verka översittare. Tvärtom skall
han få deltagarna att känna att de diskutera med
en kamrat, som endast vill hjälpa dem.
Arbetsmetoderna i en lärarcirkel kunna variera
ganska avsevärt, beroende på bl.a. ämnets art.
Jag förutsätter därvid, att . det alltid finnes
tillgång till gott studiematerial, vare sig det rör sig
om en korrespondenskurs eller en lärobok eller
någon annan lämplig litteratur, som anknyter till
ämnet. En del cirklar använder den s.k.
referatmetoden, som innebär, att deltagarna i tur och
ordning återge huvuddragen i var sin del av
innehållet i det lärobrev, som studiecirkeln håller
på med just för ögonblicket. Efter varje sådant
litet anförande följer så en överläggning, där
inledarens synpunkter och brevets frågor ge goda
utgångspunkter. I andra cirklar avstår man från
det muntliga återgivandet av innehållet. I stället
delar man upp frågorna i brevet på de olika
deltagarna, så att var och en har till uppgift att vara
beredd på att i cirkeln föreslå svar särskilt på en
eller ett par frågor. Det föreslagna svaret
diskuteras och man enas om ett som man tycker
riktigt svar. Vid en lärarcirkel blir det naturligtvis
läraren, som här avgör det riktiga svaret. Den
arbetsmetod, som visat sig ge mycket goda
resultat vid LM. Ericsson, är följande: I god tid före
det första sammanträdet har varje deltagare
erhållit det första studiematerialet, t.ex. det första
lärobrevet i den korrespondenskurs, som skall
användas vid cirkelstudierna. Han har då fått till
uppgift att läsa igenom och lära sig en viss del,
som sedan skall ligga till grund för diskussionen
vid sammanträdet. Läraren måste även förbe-
reda arbetet. Han utarbetar ett lämpligt antal
frågor, antingen i ett exemplar eller ännu hellre
duplicerat, så att varje deltagare får en kopia vid
första sammanträdet men inte förr. Dessa
frågor kunna antingen tas från lärobrevens
uppgifter, om det är fråga om en korrespondenskurs,
eller kanske ännu hellre ställas upp i anknytning
till själva företagets olika problem. Intressantast
blir det, om frågorna kunna anknytas till några
aktuella fall inom företaget. Huvudsaken är att
frågorna ge anledning till livlig diskussion.
Läraren kan även uppställa problem, som deltagarna
få diskutera och lösa. Vid slutet av
sammanträdet ger läraren deltagarna i uppgift att
genomläsa ett nytt stycke i kursen till nästa gång. På
detta sätt fortgår undervisningen gång efter gång
tills hela kursen är klar.
Studiecirkeln är onekligen den smidigaste av de
muntliga undervisningsmetoderna. Det behövs
inga stora lektionsrum; det räcker med ett större
konferensrum, för att inte nämna att cirkeln
även mycket väl kan försiggå i ett hem. Eftersom
deltagarna inte äro så många är det ganska lätt
att företa demonstrationer, studiebesök m.m. i
direkt anknytning till ämnet. Det är lätt att ordna
trevliga och praktiska övningar på
sammanträdena. För att ge ett påtagligt exempel på detta
skall här nämnas hur ett par av sammanträdena
i ämnet Arbetsavtal ordnades vid L M Ericsson.
I detta ämne ingick naturligtvis en redogörelse
för arbetsdomstolens arbetssätt. Det låg då
mycket nära till hands att helt enkelt ordna en
arbetsdomstol. Före sammanträdet hade till deltagarna
utdelats redogörelser för olika mål, som
förekommit vid arbetsdomstolen, med undantag av
utslaget. Två och två av deltagarna fingo studera
samma mål, den ena med speciellt aktgivande på
arbetsgivarsidans argument, den andra på
arbe-tarpartens argument.
På sammanträdet ordnades sedan en
arbetsdomstol, där läraren tjänstgjorde som
ordförande, och de två, som studerat ett visst mål,
fungerade som arbetsgivarsidans, respektive
arbetar-sidans representanter och framlade och
försvarade sina synpunkter. De övriga tjänstgjorde
som jurymän. Jag behöver inte särskilt påpeka,
att de sistnämnda inte kände till någonting om
det mål som diskuterades. Sedan alla argument
voro uttömda, fingo de båda s.k.
representanterna gå ut ur rummet, varefter de övriga började
diskutera domslutet. Det var både överraskande
och samtidigt mycket intressant att konstatera,
att deltagarna kommo till praktiskt taget samma
resultat som arbetsdomstolen hade gjort. Vid
diskussionen av nästa mål fingo deltagarna skifta
plats. Jag är övertygad om, att ingen av
deltagarna i dessa studiecirklar kommer att glömma
vad en arbetsdomstol är och hur den arbetar.
Studiecirklarna äro således lämpliga under
följande förutsättningar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
