Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 18 januari 1947 - På tysta vingar, av sah - Lättmetall för skeppsbyggeriändamål, av N Lll - Hobbyboken 1946, av sah - Index to Transactions, av N Lll - TNC: 2. Bromsning, bromsar, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
TEKNISK TIDSKRIFT
ens historik, utbildningsmetodiken, segelflygplantypernas
prestanda och segelflygrekord talar om det viktigaste på
ett inte bara korrekt utan även medryckande sätt.
På samma sätt är det med Sixten Rönnows skildring av
höjdflygrekordens historia, där system lättare än luften
genom den amerikanska "Explorer II"s 22 066 m
fortfarande står en bra bit framför aerodynerna, där det ita
lienska 17 000 m rekordet av 1938 fortfarande torde vara
oslaget — om man undantar de amerikanska V2-försöken,
där 120 000 m strecket torde ha nåtts.
Stig Wennerström har som flygattaché i Moskva haft
så goda möjligheter som över huvud taget kan ha funnits
att få veta något om det ryska flyget, vilket dock enligt
hans egna ord "måste vara förhållandevis magert".
Huvudintrycket av hans skildring är dock det oerhörda intresse
som den ryska staten ägnar åt flygets utveckling och den
målmedvetenhet med vilken flygverksamheten understödes,
både forsknings- och propagandamässigt. Bildmaterialet
är mycket fylligt, och vad man egentligen endast saknar
är uppgifter om de ryska flygplanens prestanda.
Som synes har serien lagts i en relativt populär stil, och
man har tydligen eftersträvat ett lättillgängligt innehåll
utan alltför stora utflykter på det vetenskapliga området.
Det måste dock understrykas att vederhäftigheten är
oklanderlig; om kravet på medarbetare och utstyrsel hålles lika
högt i fortsättningen, bör serien bli av stort värde som en
aktuell encyklopedi över flygets olika verksamhetsformer, sah
Lättmetall för skeppsbyggeriändamål, kompendium
utgivet av Wedaverken. Södertälje 1946. 88 s.
Den 23 januari 1945 hölls i Göteborg en
lättmetallkon-ferens med ett flertal föredrag (Tekn. T. 1946 s. 27). Det
föreliggande kompendiet innehåller de hållna föredragen
i komplett skick jämte den efteråt förda diskussionen.
Bland föredragen tilldrar sig särskilt Mr. E C
Golds-worthys "Light Alloys and British Shipbuilding" stort
intresse. Det är illustrerat med avbildningar av
lättmetall-motorjakten "Diana II" och ritningar, visande exempel på
överbyggnader m.m. på fartyg med användning av dylikt
material. Mycket värdefull är även Einar öhmans
avhandling om "Lättmetallernas korrosionsegenskaper med
hänsyn till användning inom skeppsbyggeriet".
Kompendiet kan rekommenderas till studium av
skeppsbyggare och andra sjöfartsintresserade. N Lll
Hobbyboken 1946, redigerad av Lennart Sundström.
Lindqvists Förlag, Stockholm 1946. 160 s., ill. 4,50 kr.
Byggandet av modellflygplan och modellbåtar, järnvägar
och babyracerbilar har med tiden blivit en i hög grad
teknisk angelägenhet, och det hör numera till ordningen att
tolvåringar diskuterar olika vingprofilers reinoldska tal
eller kompressionsförhållanden hos miniatyrdieselmotorer.
Utom ett antal uppsatser i sådana ämnen innehåller
Hobbybokens fjärde årgång huvudsakligen ett stort antal
ritningar över modellflygplan, bl.a. flera ryska modeller
av såväl konventionell typ som helikoptrar. Vidare finns
en del ganska roliga detaljer av tackling på forna tiders
fullriggare och annat som kan vara av intresse även för
äldre, som söker en tekniskt betonad hobby. sah
Index to Transaetions, utgivet av The Society of Naval
Architects and Marine Engineers. New York 1946. 227 s. 13 kr.
Denna publikation utgör ett för forskare och andra
vetgiriga inom skeppsbyggnadsområdet mycket värdefullt
register. Det omfattar dels innehållet årgång för årgång av
nämnda amerikanska förenings Transaetions 1893—1943,
dvs. 51 volymer, dels författar- och sakregister.
Man kan däri slå upp var hundratals vetenskapliga
avhandlingar inom skeppsbyggeri och sjömansteknik varit
införda och var man skall söka data till en mängd olika
fartyg, såsom Robert Fultons "Clermont", John Ericssons
"Monitor", den berömda kappseglingsjakten "America"
och blå bandets mångåriga innehavare, turbinångaren
"Mauretania", för att nämna några exempel. N Lll
TNC
2. Bromsning, bromsar
Nomenklaturen för bromsning och bromsar, främst sedd
i samband med elektricitetens användning för sådana
ändamål, har nyligen varit under diskussion inom TNC.
Bromsning innebär generellt att man — ofta med hjälp av en
särskild broms — åstadkommer motstånd mot en kropps
rörelse, så att denna begränsas eller hejdas. Elektriciteten
kan härvid komma till nytta på flera sätt. Den
retarderande kraften kan alstras elektromagnetiskt ungefär som
periferikraften i en elmotor, eller den kan alstras genom
friktion mellan fasta kroppar som dras samman av
elmotor, elmagnet e.d., eller den kan åstadkommas på vad
sätt som helst och endast manövreras elektriskt, t.ex. med
tryckknapp i en manöverströmkrets. Vilket eller vilka av
dessa fall förtjänar namnet elektrisk bromsning?
Utredningen vidgades snart nog att gälla alla slag av
bromsning och bromsar, och dess resultat skall här
framläggas.
Bromsning förutsätter ett bromsande och ett bromsat
element. Användes en särskild broms kan båda dessa
element tillhöra bromsen, eller också innehåller denna endast
det bromsande elementet, medan det bromsade elementet
är en annan kropp. Beroende på hur den retarderande
kraften alstras kan man skilja mellan mekanisk broms
där den alstras mekaniskt, och elbroms\= elektrisk broms
där den alstras elektromagnetiskt.
Den mekaniska bromsen är vanligen en friktionsbroms,
där den retarderande kraften alstras genom friktion
mellan fasta kroppar. Beroende på hur den kraft alstras
varmed friktionsbromsens element dras samman eller —• om
de hålles sammandragna med hjälp av vikt eller fjäder —
varmed de frigöres, kan man skilja mellan bl.a.
handbroms där denna kraft åstadkommes för hand, hydraulisk
broms där den erhålles genom vätsketryck,
trycklufts-broms där den erhålles med tryckluft, och
elektromeka-nisk broms där den alstras av elmotor, elmagnet e.d. (ej
att förväxla med elektrisk broms, se ovan).
I fråga om termen "handbroms" är dock att märka att
man i vissa fall, t.ex. inom bilväsendet, därmed förstår en
broms där manöverimpulsen ges med handen, oberoende
av hur denna impuls överföres till det bromsande organet.
Ges impulsen i stället med foten säges "fotbroms".
Elektrisk bromsning kan utom med särskild elbroms även
utföras med en vanlig elektrisk maskin. En elmotor med
tillkopplade massor kan bromsas elektriskt, om den genom
lämpliga åtgärder kan fås att arbeta som generator med
den kinetiska energin som kraftkälla. Alltefter hur man
förfar med den alstrade elektriska energin kan man skilja
mellan bl.a. motståndsbromsning där energin förtäres i
motstånd, och virvelströmsbromsning där den förtäres som
virvelströmsförluster, samt ackumulerande och
regenerativ bromsning, varom se nedan. Genom omkastning av
strömmen till en motor åstadkommes motströmsbromsning,
som är av förlustkaraktär.
Ackumulerande bromsning är sådan bromsning där den
kinetiska energin efter omformning eller omvandling
ackumuleras, t.ex. i vikt som lyftes, i tryckluftsbehållare, eller
i elackumulator.
Regenerativ bromsning t= återarbetsbromsning är i regel
ett slag av elektrisk bromsning av en elektrisk maskin, där
energi återföres till nätet eller till den normala
energikällan.
Av de inledningsvis nämnda tre fallen av bromsning, där
elektriciteten togs till hjälp på olika sätt, bör tydligen
endast det första kallas elektrisk bromsning. Det andra
är elektromekanisk bromsning, och det tredje kan vara
t.ex. hydraulisk bromsning med elektrisk manövrering.
J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
