Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 22 februari 1947 - Svenska betongkalendern, av Sven Gendt - Standardkök, av B Åke Bengtsson - Badstubad, av Gösta Larsson - Hygieniska bestämmelser om simanläggningars byggnad och drift, av B A Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 februari 1947
195
Svenska betoiigkalendern årgång 1946, redigerad av
F-H Udkenberg. .1 Mauritz Förlag, Stockholm 1946. 319 s.,
45 lig. 6,75 kr.
1 sitt förord till denna upplaga understryker förlaget, att
kalendern icke avser att vara en teknisk handbok med
tabeller och formler utan den söker genom aktuella
artiklar orientera byggnadstekniker om väntade förändringar i
nu gällande normer och bestämmelser samt om senare års
framsteg inom betonglekniken. I kalendern finns
dessutom sammanförda samtliga gällande betongbestämmelser.
Kalendern avslutas med upplysningar om vissa
organisationer inom cement- och betongindustrin samt
förteckningar över myndigheter och sammanslutningar, som
ansetts vara av intresse för dem, som syssla med betong.
Som ovan nämnts ger en av artiklarna en redogörelse
över de nya eller ändrade bestämmelser och normer, som
väntas utkomma under 1947, delvis i form av referat eller
utdrag ur förslagen till dessa. Bland bestämmelser, som
behandlats, kan nämnas K. Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens arbetsbeskrivningar för vägbetongbeläggningar,
"Normalbestämmelser för rör" samt "Anvisningar till
Byggnadsstadgan".
1 övrigt finns artiklar om mekanisk bearbetning av
betong, om Cement- och Betonginstitutets tidigare
publicerade försök för erhållande av dammfria och slitstarka
betonggolv samt om "Arbetsbiandning vid betongarbeten".
Denna senare lämnar först vissa orienterande upplysningar
av elementär karaktär över de olika faktorer, man har
att ta hänsyn till vid proportionering av betong. Därefter
visas med grundligt genomgångna exempel, hur man
använder tillgängliga tabeller över olika
betongsammansättningar för att i praktiken erhålla en betong med avsedda
egenskaper. Det finns även varnande exempel på, hur man
inte bör göra
Kalenderns största förtjänst torde vara, att den har
samlat de gällande bestämmelserna inom betongfacket i en
lätthanterlig handbok, där man snabbt och bekvämt, utan
anlitande av ett flertal publikationer, kan finna önskade
uppgifter.
Däremot kan man fråga sig, om den uppräkning av
befattningshavare inom exempelvis vägväsendet, som
återfinns i slutet, har någon funktion att fylla. Den uppvisar
nämligen redan nu felaktigheter, beroende på
omplaceringar av vägförvaltningarnas personal. Sven Gendt
Standardkök, HSB:s Byggn.-tekn. Utredn. 1, utgivet av
HSB:s Riksförbund, Stockholm 1946. 30 s., 20 pl. 3 kr.
HSB:s Riksförbund har börjat utge en skriftserie, kallad
HSB:s Byggnadstekniska Utredningar. Enligt anmälan skall
syftet med serien vara att göra de erfarenheter och
utredningar av större betydelse, som utförts på HSB:s tekniska
kontor, tillgängliga för organisationens medarbetare ute i
landet och för andra intresserade.
Som nummer 1 i serien med datering juli 1946 har
utkommit en skrift om standardkök. I denna skrift
redogöres för HSB:s nya standard för köksinredningar, vilken
i första hand är avsedd för HSB:s hyreshus. Denna nya
standard är resultatet av en utredning under ledning av
ingenjör Åke Ekelund och arkitekt Helge E Widlund, vilka
även står som författare till skriften. Vid utformningen av
standardköken har hänsyn tagits till de resultat, som SAR:s
och Svenska Slöjdföreningens bostadsutredning har
kommit till på detta område, ävensom till den av
Byggstan-dardiseringen genomförda modulutredningen. De fordringar
på en lämplig köksinredning, som bostadsutredningen
uppställt, har i vissa fall nedskurits av ekonomiska och
snickeritekniska skäl.
Utredningen omfattar planritningar över ett antal
kökstyper, kommentar till dessa typer, ritningar av
inredningsenheter samt beskrivning av dessa.
När man genombläddrar skriften, gläds man åt de
trevliga överskåpen ovanför diskbänkar och arbetsbord. Dessa
skåp är nertill avsmalnande och försedda med skjutdör-
rar, en fördel, som man till fullo uppskattar först, sedan
man några gånger slagit huvudet i en öppen skåpdörr.
Samtidigt är man, delvis av samma orsak, ledsen för den
vidunderliga kombination av kylskåp och skafferi, som
i vissa kökstyper är bostadens enda förvaringsplats för
matvaror. Var skall den arma husmodern placera sina
brödburkar?
Det är ett berömvärt företag HSB:s Riksförbund påbörjat
i och med den nya skriftserien, och det skall bli intressant
att se fortsättningen. För den närmaste tiden planeras att
utge skrifter behandlande grundläggning, HSB-uppfinningar
och väggkonstruktioner i trähus. B Åke Bengtsson
Badstubad, av A Watzinger och J Holmgren, F Bruns
Bokhandels Forlag, Trondheim 1946. 131 s., 61 fig. 6 nkr.
Boken omfattar dels en redogörelse för försök på
bastuugnar, som utförts vid Tekniska Högskolan i Trondheim,
och dels ett kapitel om det byggnadstekniska utförandet
av en bastu.
Ugnsförsöken, som torde vara de första i sitt slag, har
utförts i en speciell försöksbastu med dels en murad ugn
och dels olika typer av järnugnar. Efter en redogörelse
för allmänna undersökningar av bastubad, vilken
omfattar bl.a. temperatur- och fuktighetsförhållanden i en bastu,
övergår förf. till en detaljerad beskrivning av försöken
med de olika ugnstyperna. Resultatet kan mycket
sammanfattningsvis sägas vara, att de karakteristiska egenskaper,
som kännetecknar järnugnar, gör dessa mera lämpade för
kontinuerlig drift i t.ex. offentliga bad, medan murade
ugnar passar bättre i mindre anläggningar, där badtiden
är begränsad och bestämd från början, t.ex. vid enstaka
gårdar.
Det byggnadstekniska kapitlet behandlar huvudsakligen
de speciella isoleringsproblem, som möter i en bastu på
grund av fuktighetsförhållandena. Texten illustreras av
utförliga skisser över olika väggtypers uppställning på
grundmuren med praktiska anvisningar beträffande
utförandet. För- och nackdelar med olika typer av träväggar
samt väggar av tegel och betong diskuteras ingående. Förf.
framhåller, att åtskilliga problem utöver de behandlade
torde uppstå vid utförandet av en någorlunda stor bastu,
vilka måste behandlas från fall till fall med utnyttjande
av nödvändig teknisk sakkunskap.
I boken hänvisas bl.a. till en av Svenska Föreningen för
Folkbad år 1942 utgiven vägledning för byggande av bastu,
vilken troligen är en av de få av detta slag. Professorerna
Watzingers och Holmgrens bok är därför så mycket mera
välkommen, och den, som är intresserad av
bastubyggande, kan med god behållning ta del av den. Boken, som är
rikt illustrerad med diagram, skisser och fotografier,
avslutas med ett sammanfattande yttrande av Norges
Bade-forbunds Badstukomité. Gösta Larsson
Hygieniska bestämmelser om simanläggningars
byggnad och drift, av Gunnar Heikenskjöld, Göteborg 1946.
19 s„ 1 fig. 1,25 kr.
Förf. redogör för i USA gällande bestämmelser hur
badanläggningar skall utföras och hur de skall skötas för att
uppfylla kraven på hygien. Dessa bestämmelser
kommenteras och kompletteras med hänsyn till svenska
förhållanden. En del bestämmelser för badplatser i sjöar har även
medtagits.
Hur vattnet bör renas, erforderligt kloröverskott och
lämpligt pH-värde m.m. diskuteras, varjämte framhålles
vikten av att bassängens volyni ej blir för stor, genom att
dess djup göres större än nödvändigt med hänsyn till höjd
på trampoliner, enär erforderlig filterkapacitet i så fall
ökas. Djupet i simbassängen kan minskas, om särskild
hoppbassäng i stället anordnas. Regelbundna prov på
vattnet bör tas för kemisk och bakteriologisk analys.
Lämplig utformning och skötsel av övriga för
simanläggningen erforderliga utrymmen och utrustning anges.
Som förf. framhåller, får man ej betrakta de framlagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
