Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 31 maj 1947 - Färg och form, av Carl-Axel Acking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 A maj 1947
469
när så väl ställt som beträffande tonen, musiken.
Här har vi ett sedan gammalt fullt utvecklat
tonnormsystem, den tempererade tonskalan. En ton
har ett bestämt namn och en viss plats i
förhållande till andra toner. Genom denna klarhet i
begreppen har den musikaliska kompositionen en
fast grundval som färgstudiet saknar.
Emellertid har vi vissa möjligheter att göra oss
förstådda i färgfrågor om vi begagnar det
naturliga färgsystemet och indelar färgen efter dessa
tre grundbegrepp: färgton, mättnad och ljushet\
Vissa betydelsefulla psykologiska upplevelser är
direkt knutna till dessa begrepp och det är
därför för den som praktiskt sysslar med färg och
form av betydelse att även teoretiskt studera
området. Därigenom får man också en viss ordning
och reda i sin färguppfattning och lär sig att
minnas en färg och benämna den så, att andra
förstår vad man menar.
För att åskådliggöra färgens tre dimensioner
har man skapat ett rymdgeometriskt
koordinatsystem, färgkroppen. Dess planprojektion, fig. 1,
är färgtoncirkeln, där de fyra grundfärgerna gult,
rött, blått och grönt utgör stommen och mellan
vilka vi kan sortera in de övriga färgtonerna,
medan snittet visar färgens övriga två dimensioner,
ljushet och mättnad. Av detta snitt genom
färgkroppen ser vi hur man något så när entydigt kan
ge en bestämd färg en benämning, t.ex. rödaktigt
blåröd, medelljus och svagt mättad.
Vårt val av färger grundar sig på den personliga
färguppfattningen, som kan vara mer eller
mindre utvecklad. De flesta människor har vissa
idealfärger som de föredrar framför andra. Vårt
val påverkas dessutom medvetet eller omedvetet
av rådande modefärger samt av tradition. Det
omedelbara sinnesintryck som färgen väckt i
fråga om lust eller olust kan öka eller minska
genom våra associationer. Tämligen allmänt
bekant är, att den gula färgen genom association
framkallar tanken på solsken och värme och
därför verkar stimulerande och upplivande och
således kan vara lämplig som väggfärg för att ge ett
trist norr-rum mera glättighet och trivsel. Men att
samma färg inom luftfarten befunnits medföra
luftsjuka kan också vara bra att veta. Vi vet att
rött är starkt eggande och upplivande för att inte
säga upphetsande och därför förekommer i
många länders flaggor. Det är en färg som
primitiva människor och barn gärna har som
favoritfärg. Vi vet också att en sådan färg kan vara
tröttande att ständigt ha omkring sig och sparar
den gärna till festliga lokaler. Blått är en icke
aggressiv färg, som suggerar till återhållsamhet
och lugn. Inom luftfarten har blått visat sig lämp-
* I detta sammanhang bör understrykas att allt som här benämnes
färg är ett av ögat förmedlat sinnesintryck och inte någonting,
varmed man kan framkalla ett sådant intryck, nämligen målarfärg,
färgstoff eller vad man nu vill benämna de ämnen som användes för
att måla eller färga med.
lig för passagerarnas välbefinnande. Å andra
sidan fann man på ett New York-kontor, som
ursprungligen hade gula väggar, att kontoristerna
beklagade sig över att de blev förkylda, när
vägg-färgen ändrades till ljusblått. Grönt, som på
färgtoncirkeln är placerad mellan blått och gult, har
i viss mån båda dessa färgtoners egenskaper; ljus
och kyla, glättighet och återhållsamhet. Att den
är angenäm för nerverna genom att samtidigt ge
en vision av vila och vitalitet är känt, och grönt
användes ofta som väggfärg både i sjukrum och
arbetslokaler.
Sådana erfarenheter, som jag har givit exempel
på här i dessa fyra grundfärger, tyder på att det
måste förhålla sig på liknande sätt beträffande
mängden av färgtoner som ligger mellan dessa.
Och inte nog med detta. En karakterisering
enbart genom färgtonsegenskaper räcker inte. Det
intryck en färg gör beror också på
mättnadsgraden. Härmed sammanhänger yteffekten. Med
yt-effekt menas att en färg i stor yta verkar mera
mättad än samma färg i en liten yta. Den
färgverkan som ett litet prov gör förstärkes
mångfaldigt när samma färg täcker exempelvis en hel
vägg. Färgens mättnad ökas skenbart i samma
mån som ytan ökar. Även ljushetsgraden har
betydelse. Den påverkar direkt vår uppfattning om
dimensionerna. Ett ljust föremål mot mörk
bakgrund ser större ut än ett mörkt mot ljus
bakgrund. Det förefaller, som om man exempelvis i
England och Amerika, där man i rätt stor
utsträckning intresserat sig för
färgsättningsfrågornas psykologiska betydelse inom industrin inte
helt klargjort betydelsen av att bedöma färgen
efter dess tre bestämningar. Det torde vara ganska
fruktlöst att söka utforska färgernas psykologiska
inverkan, om man inte låter undersökningen om-
Fig. i. 1
färgkroppens planprojektion
inordnas färgtonen
på färgtoncirkeln
med de fyra
grundfärgerna gult, rött,
blått och grönt som
stomme. Mittaxeln i
färgkroppen är en
gråskala med svart
vid basen och vitt i
toppen. Färgens
ljushet hänföres
till gråskalans
indelning och färgens
mättnad
betecknas genom dess
avstånd från
mitt-axeln. Exempel:
rödaktigt blåröd,
medelljus och svagt
mättad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
