Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 29 november 1947 - Försäljnings- och distributionsarbetets rationalisering, av Torbjörn Öström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
894
TEKNISK TIDSKRIFT
bortser från de inskränkningar som varit absolut
nödvändiga på grund av att vissa råvaror
försvunnit, har man i regel kunnat genomföra denna
strukturrationalisering utan förfång för
distributörer och konsumenter. Inom andra branscher
åter har varubristen under kriget lett till att man
varit tvungen att ta upp en mängd nya produkter
ofta av ersättningstyp, som dykt upp, då nöden
varit som störst. På så sätt har man fått ett
sortiment, som tillkommit av tillfälligheter och som
blir alltför tungrott, då de gamla varorna komma
tillbaka. På dessa håll bör man nog redan nu
börja tänka på den lämpliga sammansättningen
av ett fredstidssortiment, om uttrycket tillåtes.
Detta sistnämnda tror jag äger särskild
tillämpning på import- och grosshandeln, som under
kriget ideligen måst söka nya leverantörkontakter
för att kunna få fram varor i tillfredsställande
omfattning. En begränsning av sortimentet till en
sådan omfattning, att detta blir överskådligt ej
endast för lagerpersonalen utan även för
försäljarna, är på många håll den enda vägen ut ur
en oftast träskliknande restordersituation.
En fråga av alltid lika stor aktualitet för lagret
är problemet med brytning av förpackningar.
Kostnadsanalyser, som vi utfört, ha givit tydligt
belägg för hur oekonomisk denna hantering är.
För att få möjlighet till en lösning av detta
problem, är jag nog tvungen att komma tillbaks till
min gamla käpphäst, prisdifferentieringen. En
skillnad i pris eller rabatt vid försäljning i hela
förpackningar respektive brutna poster är nog en
av de få effektiva lösningarna på problemet.
Såvitt jag vet tillämpas en sådan differentiering
systematiskt endast av konservfabrikanterna här
1 landet. Dessa och deras grossister ge nämligen
2 % extra rabatt vid köp av hel förpackning. De
studier, vi gjort, visa att skillnaden i
varuhante-ringskostnad i verkligheten kan bli betydligt större.
Innan man ger sig in på en dylik differentiering,
måste man emellertid granska de förekommande
förpackningsstorlekarna kritiskt. Om man har
detaljister till kunder, får man inte ur snäv
tillverkningsteknisk synvinkel arbeta med större
förpackningar än en detaljist skäligen kan beräknas
köpa på en gång.
Om transporterna skall jag inskränka mig att
säga något om dem ur kostnadssynpunkt. Tänk
på att vid normalt utnyttjande en lastbil med
chaufför kostar företaget 10—15 öre/min. Detta
säger ganska mycket om utkörningskostnaderna
inom storstäderna. För flertalet
konsumtionsvaror, som ha ringa vikt och ej äro skrymmande,
är tiden den knappa faktorn. Inom vissa gränser
kan man bortse från varuvikten och räkna med
att vid en routekörning ca 10 min. gå åt för
körning till en kund och avlämning av varorna. Vid
piketkörningen, dvs. utkörning utan
routeläggning, blir tiden ännu längre. Att utkörningen
sålunda kostar 1—1,50 kr. med med tillag av 0,5
öre/kg är en sak som man bör ha i minnet, då
man lovar en kund att snarast expediera ett
djungelrött läppstift, en kartong köla eller en
kartong mjöl.
Förenklade distributionsmetoder
I vad jag hittills sagt har jag varit ganska
slaviskt bunden till den omfattande försäljnings- och
distributionsrutin, som nu utvecklats inom de
flesta branscher. Men varför skall man vara
konservativt bunden vid en rutin, som en ofta
missriktad servicevilja drivit fram? Det är nämligen
inte alls säkert, att alla kunder vill bli utsatta för
och även betala för den service de få. Om en kund
har små pretentioner på service och varuurval, bör
man inte nödvändigt tvinga på honom först ett
besök av en elegant försäljare i flott personbil, en
lastbil med chaufför och s.k. matsäck och sedan
så småningom en inkasserare med plommonstop,
pincené, portfölj och farlig uppsyn. För att inte
tala om alla inbladade personer inom företagets
kontor, som granska och lagerbokföra hans order,
som räkna, skriva ut, bokföra och posta hans
faktura med uppgifter i ståltryck om Bentley’s
kod m.m., som granska hans kreditvärdighet och
pränta in hans namn på inkassolistor osv.
Uppskattar han inte denna perfekta om också lite
tidsödande service, kunde man väl tänka sig att
man i bästa samförstånd med hans kundkategori
lade upp en förenklad rutin. Redan nu finnas ju
en del förebildligt enkla distributionsmetoder. Jag
tänker närmast på försäljning av bananer, jäst
och lättare dryckjom, där chauffören fungerar
som försäljare, distributör, fakturist och
inkasserare. Det finns många som slår bort tanken med
en föraktfull fnysning åt dylik gårdfarihandel,
och i lagen är ju dess utbredningsområde i viss
mån begränsat eller i varje fall beroende av
myndigheternas tillstånd. Dessutom tillstöta ju
naturliga hinder för den som arbetar med vidlyftigt
varusortiment. Men man kan ju tänka sig
mellanformer, varigenom kostnaderna för särskilt
försäljningen i småposter kunna hållas inom
rimliga gränser. De företag, som ha för vana att
besöka kunderna en gång i veckan, kunna skära
ned försäljarebesöken till en gång var tredje
vecka och under mellantiden bearbeta kundkretsen
per telefon. Må vara att bearbetningen genom
telefonförsäljare inte är lika intensiv som genom
platsförsäljare, men å andra sidan kan en
telefonförsäljare effektivt bevaka en tre gånger så stor
kundkrets som en platsförsäljare. Även på
kontorsområdet finnas vissa möjligheter att förenkla
rutinen för småorderna. Den mest påtagliga
avlastningen får man här genom att gå in för en
utvidgad kontantförsäljning, varigenom man
räddar de berörda orderna från en god del av
vandringen genom kontorets bokföringsavdelningar,
över huvud taget är väl systemet med
inkasserare så groteskt, att man knappast kan förstå att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
