Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 6 december 1947 - Utomhusställverk av aluminium, av BR - Varvtalsreglering med kvicksilverlikriktare, av BR - Elektriskt ledande gummi, av SBt - Rusningsbroms på kaplanturbiner, av BR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
922
TEKNISK TIDSKRIFT
Utomhusställverk av aluminium. Ett kraftföretag i
Pennsylvania har försöksvis börjat använda aluminium
som konstruktionsmaterial för utomhusställverk. Den
direkta orsaken var. att det under kriget icke beviljades
tilldelning av stål och att icke heller trästolpar kunde
anskaffas. Dessutom var det fråga om en station i ett
industridistrikt. där det visat sig, att galvaniseringen på
stålkonstruktioner på ett fåtal år förstördes av svavel och
frätande gaser och där underhållskostnaderna därför var
onormalt höga. Man hade därför redan tidigare övervägt
att försöka aluminium, som visserligen måste medföra
ökade anläggningskostnader men samtidigt på grund av
den bättre korrosionsbeständigheten borde minska
underhållet. Man har valt en aluminiumlegering med en
hållfasthet av 27,5 kp/mnr. Specifika vikten är 35 % av stålets
och totalvikten för de färdiga konstruktionerna 40—50 %
av motsvarande stålkonstruktioners. Ställverket, som
omfattar fyra 15 kV fack och tre 7,5 kV fack, byggdes av
sektioner, som gjordes i ordning på verkstad. Smådelarna
hopsattes genom svetsning och de större delarna med
bult-förband. Montaget av 15 kV delen utfördes av en bas och
åtta man på åtta timmar, medan 7,5 kV delen tog sex
timmar för bas och sex man. För motsvarande konstruktioner
i stål anges en uppskattad montagetid av minst en vecka.
För att förebygga att vatten skulle samlas i fogarna
beströks dessa med ett vattentätt kitt. Sammanfattningsvis
konstateras, att aluminiumet har motsvarat förväntningarna.
Förutom ovan angivna fördelar framhålles den minskade
olycksfallsrisken genom att det ej behövs någon målning
under drift. Företaget har fortsatt med en 33 kV station
och planerar ytterligare anläggningar med
aluminiumkonstruktioner (Electr. World 3 aug. 19-16). BR
Varvtalsreglering med kvicksilverlikriktare. För
sådana fall, där det föreligger behov av en vidsträckt
reglering av en drivinotors varvtal och endast växelström
finns tillgänglig, tillverkas en utrustning enligt
principschemat i fig. 1. Från en transformator med två
sekundär-lindningar uttas ström till en kvicksilverlikriktare, som i
sin tur lämnar ström till den drivande likströmsmotorn,
som är shuntlindad. Två regleringsmöjligheter erbjuder
sig genom att magnetiseringslindning och ankarlindning
matas var för sig. Genom reglering i
magnetiseringskret-sen erhålles normalt en varvtalsreglering i proportionen
4:1, varvid den avgivna effekten förblir ungefär konstant.
Varieras däremot spänningen på ankarlindningen vid
konstant magnetisering, uppnås ett betydligt större
regleringsområde för varvtalet. Samtidigt håller sig vridmomentet
ungefär konstant, innebärande att avgivna effekten blir
proportionell med varvtalet. I regel utnyttjas endast den
senare metoden, men för speciella fall kombineras de
två. För reglering av spänningen på ankaret användes vid
små anläggningar lindningskopplare på den matande
trans-formatorlindningen. För större utrustningar och där en
kontinuerlig varvtalsjustering eftersträvas begagnar man sig
antingen av induktionsregulator eller gallerstyrning av
likriktaren (Engineer 8 nov. 1946). BR
Elektriskt ledande gummi. Inom gummiindustrin är
det praxis att tillsätta "carbon black" i gummi för att
förbättra de mekaniska egenskaperna, t.ex. nötnings- och
sträckhållfastheterna. I USA tillverkas för närvarande
gummiprodukter i vilka kolpulver inblandas i så stor
mängd att materialet blir en halvledare. Detta material
förutspås få stor användning. Bland annat används denna
"gummiledare" i pickupen på grammofoner. De
mekaniska svängningarna hos nålen, då den rör sig över
grammofonplattan, överföres till ett gummielement, som
sålunda omväxlande sammantryckes och utvidgas. Detta
medför förändringar i gummits elektriska resistans, som
i sin tur omsättes i elektriska impulser motsvarande det
på grammofonplattan inspelade ljudet. De elektriska
impulserna förstärkes därefter på vanligt sätt i en
radioförstärkare. Frekvenskurvan är rak mellan 10 000 och 50 p/s
med en variation på 3 db.
Dessa gummiledare användes även för
rumsuppvärmning. Gummit tillverkas därvid i form av plattor, som
anbringas på innertaket. Man har funnit, att den elektriska
energi, som utvecklas och utstrålar i form av värme, är
tillräcklig för att hålla ett bostadshus vid rumstemperatur
under milda vintrar. Vad som begränsar livslängden hos
ett dylikt system är, att temperaturen hos gummimattorna
i längden ej får överstiga 50°C. Vid en provinstallation i
Knoxville, Tenn., uttogs ca 2 W/dm2 från plattorna. Det
elektrifierade taket uppvärmde 180 m3 luft.
Gummimattornas sammanlagda yta var 55 m2, uppdelad på mindre
plattor om 0,6 X 1,2 m och 1.2 X 1,2 m. Värmesystemet
hade en installerad effekt på ca 11 kW vid 220 V (Electr.
Engng aug. 1947). SBt
Rusningsbroms på kaplanturbiner tillämpas av en
engelsk turbinfirma. Anordningen består av ett antal
små-skovlar monterade på löphjulet enligt fig. 1. I normal
drift hålls skovlarna indragna i navcylindern, där de är
fixerade med fjädrar eller stoppstift. Vid ett bestämt
varvtal, vanligen 55 % över det normala, utlöses skovlarna
samtidigt och utövar då i kombination med
huvudskov-larna en kraftig bromsverkan, som avsevärt minskar
rus-ningsvarvtalet. Det här visade löphjulet användes i en
irländsk kraftstation (Electr. Bev. 15 aug. 1947). BR
Fig. 1. Principschema
för varvtalsreglering
med
kvicksilverlikriktare.
Fig. 1. Löphjul till
kaplanturbin med
broms-skovlar för begränsning
av rusningsvarvtalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
