Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 oktober 1949 - Den moderna kemins plats i livsmedelsproduktionen, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 oktober 1949
729
såsom mangan, koppar, bor, zink m.fl., har
också prövats nya metoder för bättre hushållning
med kemikalierna. I stället för sedvanlig
gödsling används besprutning. I fruktträdsodlingar
med zinkbristsymptom behövs det ca 6,5 kg
zinksulfat per träd för att häva denna via jorden,
men genom direkt besprutning räcker det med
240 g, vilket beror på den höga
utnyttjningsgra-den. En annan liknande metod är att tillföra
bristämnena genom borrhål i stammen, i vilka
små tabletter av t.ex. ferrosulfat eller
mangansalter inläggs, en åtgärd som befriar ett sjukt
träd från symptom inom ett par veckor. Verkan
härav kvarstannar ofta fyra till fem år.
Särskilt intresse tilldrar sig möjligheten att
genom liknande injektioner av vissa organiska
ämnen häva virussjukdomar. Huruvida endast
symptom undanröjs eller sjukdomsalstrarna
definitivt oskadliggörs, är än så länge en öppen
fråga. Persikoträdets mosaikvirus kan hejdas i
sin framfart genom sådan insprutning av
zinksulfat, y-hydroxikinolinsulfat eller
p-aminoben-zolsulfonamid.
Spårelementssjukdomarna har en annan viktig
aspekt. Ju tydligare det blivit klarlagt, att det
råder ett intimt samband mellan
mineral-näringen och bildningen av de livsviktiga
aminosyrorna i växtcellens protoplasma, desto
angelägnare har det blivit med en allsidig gödsling.
Produkternas kvalitet blir alltmer avgörande.
Särskilt viktiga är mangan och bor, som tycks
ha en central funktion i omvandlingen av
kolhydrater till äggviteämnen. Produktionen av de
näringsfysiologiskt viktiga aminosyrorna
histi-din och metionin är särskilt beroende av dessa
mikrometaller. Vid sidan av de
produktionshäm-mande verkningar, som direkt orsakas av brist
på ett eller annat spårelement, kommer de
allvarliga indirekta konsekvenser, genom vilka
produkternas näringsfysiologiska värden påverkas.
Utfodring
Kemin får varje dag ökad betydelse även för
världens äggviteförsörjning. Genom att utnyttja
bakterierna i idisslarnas måge som kemiska
äggvitefabriker behöver nämligen denna viktiga
husdjursgrupp ej längre utfodras med enbart
högvärdig Växtäggvita. Karbamid, som kan
framställas industriellt, har 75 % av dess
näringsvärde och kan till en tredjedel ersätta annat
äggvitefoder. Den nedbryts i komagen till
ammoniak, av vilken i denna levande bakterier
uppbygger äggvita. Härigenom kan motsvarande
arealer frigöras för produktion av människoföda.
I USA har de tre senaste åren distribuerats tre
miljoner ton djurfoder innehållande karbamid.
Den biokemiska forskningen har också på allra
senaste tid upptäckt de bägge ämnen, nämligen
vitamin B,2 samt ytterligare en faktor, som
hittills givit djuräggvitefödan en högre närings-
valör än växtäggvita. Denna kvalitetsskillnad är
nu försvunnen. En i alla hänseenden fullgod
kost kan erhållas på basis av växtäggvita.
Betydelsen av denna upptäckt förhöjs därav, att
dessa bägge tillsatsämnen kan massproduceras
vid odling av vissa svampar.
Användningen av könshormoner, tyroxin eller
jodkassein, för att driva upp produktionen av
kött resp. mjölk är däremot säkerligen av mindre
betydelse för framtida livsmedelsproduktion. Det
förefaller, som om man på denna väg totalt ej
skulle vinna någon produktionsökning utan
endast för en snabbt övergående period utfå litet
mer i förskott.
Bekämpning av husdjurens sjukdomar och parasiter
Av mycket stor betydelse är de effektiva medel,
som numera står till buds för bekämpning av
husdjurens skadeorganismer. De båda berömda
engelska kemisterna Curd och Davey vid
Im-perial Chemical Industries’ laboratorier i
Manchester har efter fem års forskningar framställt
ett utmärkt medel mot kreaturens sömnsjuka,
naganasjukan, nämligen antrycid (Tekn. T. 1949
h. 20 s. 372). Efter insprutning två gånger med
sex månaders mellanrum blir djuren botade eller
också immuniserade. Preparatet har provats med
stor framgång vid fältlaboratorier i Khartoum,
Nairobi och Uganda. Det väntas få den allra
största betydelse för det tropiska Afrikas
boskapsskötsel. Antrycid skall nu massproduceras
i England och redan 1949 kommer man att ha
mängder tillräckliga för att behandla två
miljoner djur.
Ett nytt sulfapreparat tycks få stor betydelse
för bekämpning av husdjurssjukdomar,
nämligen sulfametazinet. Det har redan kommit till
vidsträckt användning mot coccidios och kolera
hos fjäderfä och mot mastitis hos kreatur. Vid
USA:s stora slakterier i Chicago och Kansas
City beräknas användningen av sulfametazinet
betyda, att årliga förluster på närmare 100 Mkr.
skall kunna undvikas. Det är anmärkningsvärt,
att djuren ej reagerar för samma sulfapreparat
som människan, utan att helt nya preparat,
såsom metazin måst framställas för att få fram
djurläkemedel.
Bekämpning av skaded jur och mögelsvampar
Vid användningen av de nya effektiva
insektici-derna får man dock vara på sin vakt, så att ej
balansen i naturen störs. Nya mer förödande
insekter kan få fritt spelrum. Så har skett i
Schweiz vid bekämpning av bladlöss på potatis,
när nyckelpigorna samtidigt dödats, och i New
Jerseys äppleodlingar, där förut sällsyntare
sjukdomar förhärjat mera än frostfjärilen, som man
oskadliggjort. Detta ställer strävandena att
framställa ett enda besprutningsmedel, lika verksamt
mot alla slags skadeinsekter, i annan belysning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
