Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Dammexplosioner, av Hilding Starland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torrmjölk
Exempel (1953). I en torrmjölksfabriks spraytorn
inträffade en explosion. Vid tillfället höll man på
att blanda torrmjölkspulver, som framställts vid
olika tillfällen, och att upphetta detta i tornet.
Pulvret matades in i tornet direkt från de säckar, vari
det förvarades. Inmatningen skedde från tornets
övre del. Plötsligt inträffade en explosion, varvid
två man skadades. Explosionen begränsades till
tornet och arbetsrummet vid tornets övre del. I
tornets nedre del fanns ett slagverk, bestående av
kättingar som slog mot dels tornets
aluminiummantel och dels en rostfri stålaxel. Det syntes icke
otänkbart, att dammet tänts av gnista från
kätting-arnas slag mot axeln. Tandningen kunde även ha
orsakats av att torrmjölkspulvret blev
elektrostatiskt uppladdat.
Den verkliga orsaken till olyckan har dock ej
kunnat säkert anges.
Det inträffade har lett till att temperaturen i tornet
sänkts från ca 160°C till rumstemperatur och att
stålkättingarna utbytts mot kättingar av icke
gnist-bildande material.
Plast
Vid bearbetning av plast kan det i vissa fall
finnas risk för dammexplosion. Detta är
särskilt fallet då torr plast krossas eller males eller
då plast blandas med vissa tillsatsämnen,
såsom trämjöl och bomullsfiber. Det explosiva
dammet kan härröra från plasten som sådan
och kan uppkomma vid slipning och putsning
av färdiga plastprodukter. Dammet kan också
uppstå av tillsatsämnet och bildas då detta
tillsättes eller blandas med plast.
Det är dock inte alla plaster som ger upphov
till explosiv dammluftblandning. Som exempel
kan nämnas att undre explosionsgränsen är för
fenolharts 26, för polystyren 21 och för
karb-amid 74 g/m3.
Exempel (195A). Vid en fabrik, där bl.a.
fenolpress-massa framställdes, inträffade en
dammexplosion. Vid tillfället fanns i fabriken 11 personer, av
vilka fem ådrog sig så svåra brännskador att de
senare avled och fem erhöll en del mindre
brännskador. Två personer utanför fabriken skadades
dessutom lätt. Den 34 m långa och 14 m breda
fabriksbyggnaden blev vid explosionen och genom
den brand som följde därpå nästan helt förstörd.
Som utgångsmaterial vid framställning av
pressmassan användes fenolharts, trämjöl, Hexamin
(handelsnamn), smörjningsmedel och färg.
Vid olyckstillfället pågick pulverisering och
målning av fenolharts i en s.k. universalkran.
Dessförinnan krossades hartsen i en hammarkross, belägen
ovanför hartskvarnen. Den i kvarnens malkammare
pulveriserade hartsen uppsamlades i en ficka vid
kammarens botten. Därifrån transporterades
hartsen i en 18 cm rörledning med fläkt till en cyklon,
vari huvudparten av hartsen avskildes. En relativt
stor del av det lättare hartsstoffet fördes i en 14 cm
återgångsledning åter till fickan under
malkamma-ren. Ledningarna var anslutna till kvarnen genom
rörkrökar. Dessa låg efter explosionen på golvet
invid kvarnen, ingjutna med harts, vilket tyder på
att de tidigt fallit ned på golvet. På kvarnens
baksida ovanför malkammaren fanns ett filter av
flanelltyg för uppsamling av det mycket finfördelade
hartsstoffet. De nämnda rörledningarna var på flera
ställen isärfläkta vid flänsförbindningarna. Flera
Fig. 7. Dammexplosion i en takpappsfabrik (19A9).
bultar hade också slitits eller skjuvats av. Cyklonen
var helt spolierad.
Antändningen av hartsdammet har av allt att döma
skett i hartskvarnen, och orsaken härtill torde ha
varit att något hårt järnföremål, sten e.d. kommit
med hartsen in i kvarnen och där gett upphov till
gnistbildning. Ett par mindre järnkulor återfanns
även i kvarnen, trots magneter. Det kunde även
tänkas, att malskivan varit illa centrerad och att
gnistbildning uppkommit genom friktion eller slag
mellan kvarnens fasta och roterande delar. En tredje
teori skulle vara, att antändningen orsakats av
friktionsvärme genom remslirning. Då rörkrökarna
lossnat från kvarnen, hade hartsdamm kommit ut
i lokalen dels från kvarnen och dels genom
ledningen från cyklonen. Vidare hade damm i lokalen
virvlats upp genom luftdraget vid den första
explosionen. På denna hade därefter följt en andra
kraftigare explosion med nämnda påföljd.
Aluminium
Fint damm av aluminium kan vid viss
koncentration i luft explodera med stor kraft, om
det antänds. Det kan ibland även
självantän-das.
Särskild fara härför föreligger om
aluminiumpulver, som börjat oxidera, lagras i stor
mängd utan att det får normalt avkylas, eller
om pulvret hastigt tömmes eller störtas på
sådant sätt, att det kommer att rikligt beröras
av luft.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
