- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
769

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 31 - Seismologiska arbeten under geofysiska året, av Markus Båth - Andras erfarenheter - Smörjmedel för hög temperatur, av SHl - Allmänheten och Ericofonen, av GAH

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessa explosioner registrerades (fig. 5). Rent
seismologiskt sett har registreringarna av
yt-vågorna ett stort intresse, därför att försöken
direkt motsvarar ett fall för vilket vågtyper
och vågutbredning redan tidigare studerats
teoretiskt, nämligen en kompressionsvåg-källa
på eller strax över ett flytande medium över
ett fast medium.

Seismografer på månen

Satelliterna har berikat den geofysiska
forskningen inom andra områden än det
seismolo-giska. Men då månfärder och landningar på
månen torde kunna förverkligas inom inte
alltför avlägsen framtid, är det anledning för
seis-mologin att komma in i bilden även i detta
sammanhang. Den praktiskt taget absoluta
frånvaron av atmosfär och hav på månen
betyder frånvaro av mikroseismer. Detta i sin tur
innebär att betydligt större förstoringar kan
användas, då brusnivån är praktiskt taget noll.
En liten explosion på något hundratal kg
dynamit skulle förmodligen vara tillräcklig att
sända registrerbara vågor genom hela månen.
Skiktningen i månens inre skulle kunna
bestämmas, och frågan om en månkärna
förekommer eller icke skulle kunna besvaras.
Månens seismiska förhållanden, månbävningar,
skulle även kunna studeras. Enligt en
tidningsnotis observerade en rysk astronom på Krim
natten till den 3 november 1958 en
vulkaneruption på månen, vilket kan tyda på att månen
icke är geofysiskt död.

Självfallet är det seismiska månprojektet
förenat med en mångfald tekniska problem.
Landsättningen av seismograferna är ett av dessa.
De stora temperaturvariationerna på månytan
är ett annat. Det är vidare nödvändigt att exakt
kunna ånge läget av seismograferna på månens
yta. Registreringen av signalerna skulle kunna
ske på teleteknisk väg på jorden.

Jag har framställt projektet både för
amerikanska ledande forskare inom organisationen
för geofysiska året och för deras ryska
kolleger. Förslaget upptogs med största intresse på
båda hållen, och det var bl.a. uppe för
diskussion i den interplanetariska kommittén inom
ryska vetenskapsakademien. Råda ländernas
representanter lovade hålla projektet i åtanke
och eventuellt arbeta på det, även om förslaget
var något tidigt väckt.

Fastän det seismiska månprojektet inte ingår
i det officiella programmet för geofysiska året
utan siktar på framtiden, kan vi redan nu
påstå att ett framgångsrikt genomförande av
projektet innebär ingenting mindre än en ny epok
inom seismologin: för första gången i
seismo-logins historia får vi en jämförelsekropp till
jorden för direkt undersökning.

Litteratur

1. Gutenberg, B & Richter, C F: Seismicity of the earth.
Princeton 1954.

2. Antarctic program. Nat. Acad. Sci., IGY Bulletin 1957
juli h. 1 s. 2—7.

3. Press, F: Antarctic seismology. Eng & Science Monthly,
1957 juni.

4. Preliminary report ön the thickness of ice in Antarctica.
Nat. Acad. Sci., IGY Bulletin 1958 juli h. 13 s. 6—12.

5. IGY Antarctic oversnow traverses. Nat. Acad. Sci., IGY
Bulletin, 1958 april h. 10 s. 1—7.

6. Robin, G de Q: Geophysical studies in polar regions.
The Antarctic ice sheet. Geophysical J. 1958 dec. h. 4 s.
347—351.

7. Arctic Ocean submarine ridges. Nat. Acad. Sci., IGY
Bulletin, 1957 dec. h. 6 s. 10—13.

8. Båth, M: Seismic exploration of the earth’s crust. Recent
developments. Geol. Fören. Förhandl. 80 (1958) maj—okt. h. 3
s. 291—308.

9. Oceanographic expedition Downwind. Nat. Acad. Sci.,
IGY Bulletin, 1958 jan. h. 7 s. 1—4.

10. Seismic studies in the Andes. Nat. Acad. Sci., IGY
Bulletin, 1958 maj h. 11 s. 6—8.

11. Benioff, H: .4 linear strain seismometer. Bull. Seism.
Soc. Amer., 25 (1935) okt. h. 4 s. 28^—309.

12. Earth-strain measurements in South America. Nat. Acad.
Sci., IGY Bulletin, 1958 april h. 10 s. 12—14.

0 |j: andras erfarenheter

• •

• •
• • • •

Smörjmedel för hög temperatur

En zirkoniumklorid med den empiriska formeln
ZrCl har börjat tillverkas i USA genom elektrolys
av en saltsmälta och är tillgänglig i
experimentkvantiteter under handelsnamnet Zirklor. Produkten
har både metalliska bindningar och jonbindningar
i samma gitter. Detta är av samma typ som
grafitens med stort avstånd mellan lamellerna.
Föreningen ger därför glidning längs de metalliska
planen och har stor kompressibilitet. Detta synes göra
den lämplig som smörjmedel för hög temperatur.

En annan egenskap hos Zirklor är att dess
klora-tomer kan ersättas med oorganiska eller organiska
radikaler utan att kristallgittret förstörs. På grund
härav kan man enligt uppgift av Zirklor framställa
termoplaster med ovanliga egenskaper. Materialet
påstås vidare ha ovanliga egenskaper vid
absorption av ß- och neutronstrålning (Chemical &
Engi-neering News 16 febr. 1959 s. 50). SHl

Allmänheten och Ericofonen

Ericofonen (Tekn. T. 1958 s. 301) utvecklad av
Telefonaktiebolaget L M Ericsson har ett utförande
som avsevärt avviker från hittills i Sverige använda
typer av telefoner. Den är en stående
handmikro-telefon inrymmande hörtelefon, mikrofon,
fingerskiva och kontaktknapp. Hela apparaten väger 20’%
mindre än den vanliga handmikrotelefonen.
Ringklockan sätts upp separat och apparaten är försedd
med jack som standard. Televerket har låtit
Psykotekniska Institutet vid Stockholms Högskola i en
intervjuundersökning söka ta reda på hur
abonnenterna skulle ställa sig inför en övergång till
Ericofonen.

Man har funnit att ca 90 fl/o av abonnenterna önskar
övergå till Ericofonen om den erbjuds i annan färg
än svart, dock förutsatt att den ej blir dyrare än
vanliga telefonapparater. Ca 80 °/o av dem som vill
ha Ericofonen vill ha den vit, övriga föredrar andra

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 769

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0793.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free