Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Nya metoder - Förzinkningselektrolyt, av J Murkes - Betastrålande krypton 85 i fast form, av SHl - Spruttork för pastor och filterkakor, av SHl - Koncentrerad fosfatgödsel ur vanligt superfosfat, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ammoniak. Don kemiska sammansättningen
kontrolleras varje månad. .
Elektrolyten beredes på följande sätt:
ammonium-klorid löses i vatten av 60—80°C och zinkoxid
tillsättes under omröring. Härvid bildas
zinkammo-niumklorid i lösningen. Denna filtreras. Borsyra
löses i vatten och sättes till
ammoniumkloridlösning-en. Limmet beredes separat genom 24 h värmning
vid 50—60°C under omröring. Den på så sätt
erhållna kollodiala massan blandas med den övriga
lösningen.
Elström leds genom elektrolyten under en tid
motsvarande 2—3 Ah/1 tills en silverfärgad zinkfällning
bildas på katoden. Elektrolyten har mycket god
spridningsförmåga varför inga hjälpelektroder
erfordras (Z P Olciiova i Sudostroenie 1958 h. 9
s. 70—71). J Murkes
Betastrålande krypton 85 i fast form
Ädelgasen krypton 85 är en nästan ren /3-strålare
med 10,3 års halveringstid. Om den binds som
klatrat i hydrokinon har detta 30 gånger så stor
aktivitet som en lika stor volym gas vid 0°C och
760 torr. Dessutom är det fasta klatratet givetvis
lättare att hantera än gasen.
Kryptonklatratet erbjuder flera
användningsmöjligheter. Man har t.ex. utnyttjat det för bestämning av
svaveldioxid och ozon i luft. När denna dras genom
ett rör innehållande klatratet frigörs krypton i
proportion till den förorenande gasen, varefter
kryptonmängden kan bestämmas med en GM-räknare.
Känsligheten uppges vara några delar på en miljard.
Vanlig hydrokinon, ct-formen, bildar inte klatrat
men /^-formen gör det. Vid tillverkning av klatratet
upphettas ct-formen med 5 %> krypton 85 i en
autoklav till några grader över smältpunkten och hålls
vid denna temperatur under tryck. Vid långsam
kylning av blandningen bildas hydrokinons ß-iorm i
vilken kryptonen binds. Produkten är en klump med
en aktivitet på ca 3 C/g. Den mals till pulver före
användningen (Chemical & Engineering News 27 juli
1959 s. 46; Chemical Engineering 7 sept. 1959 s. 94).
SHl
Spruttork för pastor och filterkakor
Vid torkning av pastor eller filterkakor bildas ofta
klumpar som genomtorkar mycket långsamt. Man
försöker därför sönderdela materialet så mycket som
möjligt. Den effektivaste metoden är härvid
finfördelning i en gasstråle. Denna metod har man hittills
kunnat tillämpa bara på starkt utspädda pastor och
filterkakor varigenom värmeåtgången vid torkningen
ökats avsevärt.
Man har emellertid nu i Tyskland konstruerat en
spruttork i vilken pastor och filterkakor kan
behandlas utan föregående utspädning. Från en
påfyllningstratt förs materialet med en vågrät
skruvtransportör (fig. 1) till en lodrät dubbelskruv som
pressar det genom ett munstycke med ringformig
slits. Pastan kominer därför ut i form av ett rör
med ca 5 mm väggtjocklek.
Med centralt inblåst tryckluft finfördelas
materialet till en trubbvinklig dimkon som breder ut sig
nedåt i torkkammaren. Då sprutapparaten sitter
helt utanför denna, upphettas materialet inte alls
innan det finfördelats. Härigenom undviks
hop-klumpning och avsättningar i sprutapparaten.
Luftinblåsningen har ordnats så att munstycket är
självrengörande.
Materialets finfördelning kostar relativt litet energi.
För t.o.m. sega pastor räcker 3 at övertryck för
luften och luftförbrukningen är ca 440 m3/h (0°C,
760 torr). Energiförbrukningen kompenseras av att
materialet inte behöver malas och siktas efter
torkningen.
Torken består av en kort cylindrisk överdel med
ca 3 m diameter och en konisk underdel; dess totala
höjd är ca 4 m. Het luft blåses in tangentiellt i en
kanal runt den cylindriska delen; från kanalen
passerar den genom flera tangentiella slitsar in i
tork-kanimaren. Det inblåsta materialet torkar snabbt och
går från den koniska underdelen till en cyklon där
det skils från luften. Denna renas i en cyklon eller
ett dammfilter innan den släpps ut (E PüchmüllER
i Chemie-Ingenieur-Technik april 1959 s. 259—260).
SHl
Koncentrerad fosfatgödsel
ur vanligt superfosfat
Om råfosfat uppsluts så att superfosfatet får hög
vattenlöslighet, kan man laka ut nästan allt fosfatet
med vatten, varefter den erhållna lösningen kan
indunstas och flera värdefulla produkter kan
utvinnas (fig. 1). För att erhålla ett vattenlösligt
superfosfat skall man använda mera svavelsyra vid
uppslutningen än vanligt och mognadstiden inåste
göras relativt lång. Superfosfat av denna typ
framställs normalt t.ex. i Storbritannien där hög
vattenlöslighet fordras.
Vid en amerikansk undersökning har man funnit
att 97 %> av fosforpentoxiden i råfosfat från
Florida överförs till vattenlösligt fosfat vid uppslutning
med 2,7 mol II2S04 per mol P20-„ om
reaktionsblandningen får mogna lång tid vid
rumstemperatur. ökning av svavelsyramängden ger ingen ökning
av vattenlöslig P20.-„ och minskning av
inognings-tiden till 5 och 2 veckor minskar utbytet av
vattenlöslig P205 till 94 resp. 92 °/o.
Tabell 1. Utvinningen av superfosfatets
beståndsdelar vid läkning med olika
vatten-superfosfatförhul-landen.
Vatten-super. fosfatför-hållande HiO-löslig PiOs •/o Fri syra % Ca O AlsOs + FesOs •/o SOs ’/> F °/o
1 38,5 _ _ 29,1 0 _
2 46,7 62,9 2,5 41,7 0 25,3
4 64,3 — 8,2 57,3 — —
8 73,2 79,2 13,0 61,2 0 26,5
16 97,4 — 26,3 66,0 3,2 —
■A2 98,9 97,3 32,1 56,3 8,9 24,1
1146 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
Fig. 1. Spruttork
för pastor och
filterkakor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
