Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 43 - Nya metoder - Kontinuerlig pressning av metallpulver, av SHl - Fraktionerad kristallisation av fettsyror med tillsats, av SHl - Omloppshomogenisering, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Kontinuerlig pressning av
metallpulver; A
pulver, B rännans
sidvägg, C
rännans botten, D
stämpel.
Kontinuerlig pressning av metallpulver
I en upp- och nedgående press kan man
kontinuerligt tillverka stång av metallpulver eller metallsvamp
i liten skala. En automatisk press kan konstrueras
för tillämpning av metoden i stor skala. Man tror
att processen ger grunden till ekonomisk formning
av vanliga metaller och legeringar till stång, band
eller plåt direkt av pulver.
Löst pulver A (fig. 1) placeras i en rektangulär
ränna med sidorna B och bottnen C. Pulvret
pressas med en stämpel D som passar i rännan. I ena
ändan har den en plan pressyta, parallell med
rännans botten, samt i andra ändan en pressyta som
bildar en spetsig vinkel med pulverytan. Vid
pressningens början lägger man ett metallblock i rännan
för att hindra pulvret att rinna ut. Det pressas
samman, varefter stämpeln lyfts fri från pulvret, rännan
matas fram ett stycke och pressningen upprepas.
Lutningen hos pressytans främre del är inte
kritisk; dess vinkel mot den med rännans botten
parallella pressytan kan variera inom ganska vida
gränser. Vid liten vinkel blir processens snabbhet
och effektivitet relativt liten, men det kan vara
lämpligt med liten vinkel vid pressning av tunna
pulverskikt. Vid stor vinkel förskjuts alltför mycket
pulver i horisontell led varigenom presskroppens
tjocklek blir ojämn.
Enligt uppgift har t.ex. kopparpulver pressats med
60 t tryck till en presskropp som efter sintring 1 h
vid 1 000°C gav en stång vars täthet var 90 °/o av
massiv koppars. Man har gjort stång även av
järnpulver och av legeringar erhållna av
pulverblandningar. Processen anses användbar för tillverkning
av
plåt, band och stång av molybden, volfram, tantal
och andra svårsmälta metaller;
volframtråd;
plåt och band av legeringar vilkas sammansättning
måste regleras med stor noggrannhet;
presskroppar av metaller, såsom beryllium, vilka
är för spröda för bearbetning enligt vanliga
metoder;
stång av keramiska material;
kärnreaktordelar, såsom reglerstavar och
bränsleelement;
band och stång av kompoundmetaller.
Man kan enligt den beskrivna metoden tillverka
t.ex. tunn blyplåt som har dubbelt så hög
brottgräns som plåt erhållen genom valsning av göt
(Me-tal Progress juni 1959 s. 97—99). SHl
Fraktionerad kristallisation av fettsyror med
tillsats
Om man vid kristallisation av fettsyror eller fett ur
en lösning i aceton eller ett annat lösningsmedel
försätter lösningen med ett ämne om vars natur
endast uppges att det är ett fettsyraderivat, erhålls
fettsyrorna i lättfiltrerad form. Det anses därför att
denna metod kan minska separeringskostnaderna
inom flera delar av den kemiska industrin och
livsmedelsindustrin.
Genom att hanteringen av
kristall-vätskeblandningen underlättas kan man använda relativt litet
lösningsmedel, nämligen ett
lösningsmedels-tillflödesförhållande under 2,0 mot 3,5—4,0 för
konventionella förfaranden. Genom att en tjockare kristallgröt
kan bearbetas ökas fabrikens produktion. Härtill
bidrar också att fettsyralösningen kan kylas snabbare
än när tillsats inte används. Kyler man snabbt,
kristalliserar nämligen fettsyrorna normalt i blad som
är svårfiltrerade, medan tillsatsen lär ge kristallerna
en trevligare form.
Vid separering av t.ex. fettsyror försätts den
torkade råvaran med 0,1—0,15 °/o tillsatsämne och
blandas sedan med 1,5—2 viktdelar kyld aceton.
Blandningen går till en kristallisator vilken den lämnar
med ca —18°C temperatur. Den filtreras i ett
roterande vakuumfilter, och filterkakan tvättas med
aceton. Lösningsmedlet återvinnes ur filtratet genom
expansionsindunstning och destillation med
direktånga. Den i senare fallet erhållna, utspädda
aceto-nen förstärks genom destillation (Chemical &
Engineering News 11 maj 1959 s. 46; Chemical
Engineering 13 juli 1959 s. 78). SHl
Omloppshomogenisering
Vid homogenisering av en emulsion, t.ex. mjölk,
minskar man den dispersa fasens partikelstorlek för
att öka emulsionens stabilitet.
Homogeniseringsma-skinen kan bestå av roterande skivor, placerade
mellan stillastående. Spelrummet mellan skivorna måste
vanligen vara mycket litet. Emulsionen pressas in
mellan skivorna, varvid partiklarna i den slås
sönder. Processen är energikrävande, då vätskans inre
friktion måste övervinnas och vätskan ges en
betydande rörelseenergi som till största delen går
förlorad.
Man kan emellertid spara energi genom att
tillämpa omloppshomogenisering, vid vilken bara den del
av vätskan, som innehåller för stora partiklar,
tillförs homogeniseringsmaskinen. Den erforderliga
uppdelningen av vätskan kan ske i en centrifug.
Gynnsammaste resultat uppnås härvid, om såväl
råvaran som produkten från
homogeniseringsmaskinen tillförs centrifugen (fig. 1). Slutprodukten kan
nämligen då till stor del bestå av emulsion som
Fig. 1.
Flyt-schema för [-omloppshomogenisering.-]
{+omloppsho-
mogenise-
ring.+}
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
