Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gruvdrift gemensamt av ingenjör Gustaf Bring och disponent Hj. Eriksson - I. Gruvbrytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUVDRIFT
43
f— |f
under det att sprängämnen med
■.ägre explosionshastighet i lö-
sare berg kunna ha lika stor
och större sprängverkan.
Vid användning av spräng-
ämnen av vad slag som helst
måste hål borras i berget, vari
sprängämnet inlägges och brin-
gas att explodera. Borrningen i
värt hårda urberg har varit ett
av de tyngsta och mest tids-
ödande arbetena i en gruva.
Av det föregående framgår att
borrningen i gruvorna torde ha
varit tämligen obetydlig före
iSoo-talet.
Borr och släggor helt av stål
började användas i början av
1860-talet. Därförut voro bor-
rens skär och släggornas slag
stålade.
Borrmaskiner omnämnas, så
vitt jag kunnat finna, första
gången vid Vermländska Bergs-
mannaföreningens sammanträde 1863, då det meddelades, att Schumanns
borrmaskin användes i en stoll vid Freiberg, att denna maskin erfordrade
3 man, var konstruerad efter ångmaskinsprincipen med borren fästad
vul pistonstången, drevs av komprimerad luft av 2 atm. tryck, gjorde 200-^
250 slag per min. och borrade "då den gick väl" 1 a iy 2 tum per min.
med en håldiam. av i%— 1% tum, samt att luften för densamma kom-
primerades i dagen av en 8—10 hkr:s ångmaskin och leddes genom
Myror av 3—4 tums diam. ned till borrmaskinen på 60 famnars djup.
Redan följande år införskrevs en dylik borrmaskin till Persberg och an-
vandes där ett par år, men försöken synes ej ha slagit väl ut, varför man
återgick till handborrning. År 1878 gjordes försök med borrmaskiner vid
palkarlsberg, men även här återgick man snart till handborrning. Följande
år, 1879, infördes dock maskinborrning vid Åmmeberg och Falun samt vid
Striberg 1881 och sedan vid flera gruvor undan för undan, vid Gränges-
berg dock först 1898.
Samtliga hittills använda borrmaskiner voro av ovan beskrivna ång-
maskmstyp, med lågt slagantal och borret fästat vid kolven eller pistongen,
Fig. 1. Atlas bergborrmaskin monterad
ftä skruvpelare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
