II. Askersunds stad ligger nästan i södra ändan af länet, under 58° 53' nordlig bredd, vid sjön Wikens utlopp i Alsen, en nordlig vik af Wettern, och 6 mil från Örebro. Staden är regelbundet anlagd, med räta och breda gator, håller 1150 alnar i längd och 700 i bredd, samt i vidd 42 tunnland; har 187 hus och tomter, hvaraf 138 1/2 bebygda med mestadels vackra trädhus; samt ett rymligt torg nästan midt i staden, och en god hamn vid sjön. Hus och tomter hafva varit uppskattade till 85,000 R:dr., och stadens jordegor, utgörande 1 1/2 mantal, till 49,668 R:dr. Folkmängden var år 1840 beräknad till 960 personer, hvaraf embets- och tjenstemän med deras familjer utgöra omkring 5 procent; borgerskap och vid näringar skattskrifne 40, diverse stadsboer 32, enskildtes tjenstefolk 19, och fattighjon 5 procent. Mantalslängden för år 1844 upptager 945 innevånare, hvaraf 522 qvinnor, och 374 skattfria personer af båda könen.
Askersund har varit köping under Wadstena, tills det år 1643 af Drottning Christina fick stadsprivilegier, som ytterligare bekräftades 1647; vid samma tid synes stadsförsamlingen hafva blifvit skiljd från landsförsamlingen, och fått egen kyrkoherde. Staden var ursprungligen grundad på handel med smideskram från Hammars. Lerbäcks och Godegårds socknar, den sednare i Östergötland, och med spanmål från sistnämda provins, och viktualier från Småland. Men sedan Godegårds bruks egare skaffat sig rättighet att uppköpa all i socknen tillverkad spik, och Lerbäcks allmoge sjelf börjat idka gårdfarihandel med sitt nubb- och spik-smide, har stadens smideshandel nästan alldeles afstannat; likaledes har spanmålsafsättningen på bergslagerna minskats med minskadt behof af denna vara i följd af nyodlingar, och med ökad tillgång från sjelfva Nerikes slättland; och samma förhållande eger af dylika skäl rum med viktualiehandeln. Af sjöfarten på Wettern begagnar sig staden föga, och af den nyöppnade på Göta kanal ännu alldeles icke. Dess trenne egna fartyg, af tillsammans 85 lästers drägtighet, frakta tackjern till Jönköping, men en del af denna trafik går ännu landvägen, och spanmålstillförseln från Östergötland sker med främmande fartyg. Omkring 2000 skeppund stångjern, 5 till 6000 skeppund tackjern, 1500 till 2000 skeppund jernmalm utskeppas årligen. -- För 20 till 30 år sedan var både handel och näringar i sådant förfall, att fråga väcktes, det man skulle afsäga sig stadsprivilegierna; men sedermera har rörelsen ökats och befolkningen stigit från 700 till sitt närvarande belopp. Staden hade 1840 18 handlande, med en betjening af blott 10 personer. I 29 särskildta handtverk och dermed likartade yrken arbetade 42 mästare, med biträde af 52 gesäller och lärlingar. Några fabriker finnas, men af så ringa betydenhet, att de ej just skilja sig från öfriga handtverks natur. Marknader hållas här trenne, hvaraf två för kreaturshandeln, som vanligen är betydlig.
Stadens jord innehåller 198 tunnland åker, 300 tl. äng, och 1160 tl. skog och betesmark 9). Afkastningen beräknas till 650 tunnor säd, 800 tunnor potatis, och en fodertillgång, hvarmed 30 hästar, 180 hornkreatur och 25 får underhållas.
9) Adresskalendern uppgifver 580 tl. odlad jord, 1190 tl. skog och betesmark.
Bland offentliga byggnader inom staden äro: Stadskyrkan nära torget, ombygd efter eldsvådor 1664 och 1776, uppförd af sten, och benämd Sofia Magdalena. -- Rådhuset, två våningar högt, ligger vid torget, likasom -- Prins Oskars Elementarskola, stiftad 1812 genom enskildtas sammanskott, och invigd 1815; samt Flickskolan, stiftad på samma gång, och öppnad 1814. Den förra har Rektor och Collega, och besökes af 40 till 50 barn, den sednare räknar 12 till 15 lärjungar. Bådas inkomster bestå i kronotionde, räntor af samlade medel, samt skolafgifter. I det ena skolhuset är ock Lankasterskolan, stiftad 1841 genom enskildta sammanskott.
Fattigvården bestrides medelst räntan af en samlad fond, omkring 2000 R:dr, och uttaxerade medel, omkring 200 R:dr årligen. Sjukvården bestrides af en stadsphysikus som tillika är bataljonsläkare. Staden har för öfrigt Sparbank från 1841, Brandstodskomité, frivillig Brandkorps från 1839 m. m. -- Här är tingställe för Sundbo härad.
Stadens inkomster af våg-, bro- och hamnpenningar, samt källarefrihet och gerningsören, gå ej öfver 200 R:dr. Hvad derutöfver fordras för underhåll af styrelse och polis, uttaxeras till ett belopp af omkring 600 R:dr. Samtliga utskylder utgöra 5000 R:dr, hvaraf bevillning för handel och borgerlig näring utgår med 430 R:dr, motsvarande 8600 R:drs inkomst, hvilken, fördelad på handlande och mästare, skulle göra omkring 210 på hvarje person, och fördelad på samtliga till dessa klasser hörande personer, skulle göra omkring 24 på hvar.
Askersund hör till 5:te klassen af rikets städer, och är
den 49 i ordningen. Dess vapen är en smed med slägga,
stående vid ett städ.
