Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - längen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längen
— 298 —
lassen
längen, sv.-l. tr. förlänga, utsträcka, utdraga;
sjö. släppa efter, släcka. II. rß. blifva
längre; sträcka sig (långt),
langllentbehrt, a. länge saknad, -eweile, gen. dat.
utan art. Langerweile, med art. Langenweile,
O, /. ledsnad, leda, tråkighet. Ich that es
aus Langerweile: jag gjorde det för roskull,
för att fördrifva tiden, emedan jag hade
tråkigt, F seine Drohung ist nicht für clie
<x# hans hotelse är ej ngt skämt, han hotar
ej för roskull, -finger, m, långfingrad
person, vani. bild. -fing[ejrig, a. långfingrad. [–flü-g[e]Iig,-] {+-flü-
g[e]Iig,+} a. långvingad. -füfsig, a. långfotad.
-geschwänzt,a. långsvansig. -gestielt,«,
lång-skaftad, långstjälkig. -gestreckt, a.
långsträckt. -gewachsen, a. högväxt, -haar, m.
långhårig person, långhårigt djur. -haarig,
a. långhårig, -hafsig, a. långhalsad. -händig,
a. långhänd. -her, adv. långt ifrån, -hin,
adv. långt bort. -jährig, a. mångårig, lång.
^krallig, a. som har långa klor. -lebend,
-lebig, a. långlifvad. -lebigkeit,/. långt lif.
länglich, a. ngt lång, aflång. -rund, a. oval.
Langl|mut[h], /. långmod. -müt[hjig, «.
lång-modig -müt[h]igkeit,/. långmod. -nasig, a.
långnäst. -ohr, m. o. n. långöra. -ohrig, a.
långörig.
längs, adv. o. prep. med dat., gen. o. t ack. längs
(efter), utmed, utefter,
langsam, a. långsam, -keit, 0, f. långsamhet.
Lang||schläfer, m. en som sofver länge,
sju-sofvare. -schläferei,/, vana att sofva länge,
-schleppend, a. långsläpig. -schnäb[e]lig, a.
långnäbbig. -schwänzig, a. långsvansig.
Längslleinschnitt,m. inskärning, skåra på
längden. -gestreift, a. randig på längden,
langilsichtig, a. långsynt. -silbig, a. långstafvig.
Längs||richtung, /. längdriktning, -t(ens), adv.
se lange 4, 5.
lang||stielig, a. 1. - langgestielt. 2. F »
langweilig. -stieiigkeit,/. f’= Langeweile, -weile,
/. se Langeweile, -weilen, sv. I. tr. väcka
ledsnad hos, tråka ut. II. rß. leds, ha
tråkigt, ha ledsamt, -weilig, a. tråkig, ledsam,
-weiligkeit,/. - Langeweile, -wierig, a.
långvarig, som räcker länge, -wlerigkeit,/.
långvarighet. -zeile, /. metr. långrad.
Lanke, -»,/. länd.
Lanz|[e, -n, f. dim. f, lans; t lansett. Eine
für jn einlegen ei. brechen: bryta en lans,
våga en dust för ngn. -enbrechen, ra.
lansbrytning, tornérspel. -enknecht, m.
lansknekt. -enkundig, a. skicklig att handhafva
lansen, -enreiter, m. ulan, lancier,
-enren-nen, -enspiel, -enstechen, ra. tornering,
tornérspel. -étte, -ra,/. lansett. -éttlich, a. bot.
lansettlik.
lapidär, o. kort, kortfattad, sammanträngd.
-Stil, m. lapidarstil, kort, koncis stil.
Lapp, -en, m. » Laffe. -å!ie, -»,/. lappri,
småsak, strunt, -e, -n, m. 1. lapp (folk). 2. »
Laffe. -en, a) sv. I. - labbern. II. tr. 1.
lappa. 2. bot. gelappt: flikig, b) -, m. dim.
Läpp-chen, -lein, 1. lapp; flik, snibb. 2. bot.
hjärtblad. 3. jäg. a) jagtlapp; bild. jm durch die
gehen: rymma från ngn, b) pi. hängande
öron. -er, -, ni. lappare, lappskräddare,
-eréi, -en, f. 1. lappande, lappverk. 2. &fv.
Läpperé», lappri, strunt, -ern, läppern, sv.
tr. o. itr. h. i småpartier, så småningom
förbruka, använda, sammanskrapa.
-erschulden, Läpperschulden, pl. småskulder.
-erwei-se, adv. så småningom, litet i sänder, bit
för bit. -icht, -ig, a. 1. slapp, löst hängande,
si an k i g. 2. full af lappar, lappad. 3. trasig.
4. jfr Lapp, narraktig, dum. -in, -nen,f.
lappska, lappsk kvinna, -isch, a. lappsk.
läppisch, a. 1. veklig, slapp. 2. nar raktig,
inskränkt, dum, fadd, barnslig.
Lappländüer, m. lapp. -erin, -nen,f. lappska.
-isch, a. lappsk.
Laps, -e, m. F flabb, slyngel.
Lärche, -ra,/. lärkträd, -n, «. af lärkträ.
Laren, pl. larer, husgudar,
larifari, I. itj. 1. tralala. 2. prat,
slidderslad-der. II. -[«], -s, n. prat, snicksnack,
slidder-sladder, dumheter.
Lärm, -[e],?, ö, m. 1. larm, buller, oväsen. 2.
alarm. läuten: ringa i stormklockan,
-bläser, m. alarmblåsare. -en, I. sv. itr. h.
larma, bullra, väsnas. II. -s, 0, n. =» Lärm.
-er, m. larm are, stojare. -erisch, -haft, -ig,
a. larmande, bullrande, -macher, m. 1.
lar-mare, stojare. 2. en som gör alarm,
alarmblåsare. -voll, a. larmande, bullrande.
Larve, -n,f. dim. f, 1. spöke, skråpuk,
skräckbild. 2. (ansigts)mask; afy. bild. ansigte,
person. 3. larv.
lasch, a. slapp, trög, slö. -e, -ra, /. påsatt ei.
vidhäftadt stycke; ärmspjäll, kil, ficklock;
stöfvelstropp; skarf; lask; inskärning, fog.
•en, sv. tr. 1. skog. blecka, stämpla. 2. förse
med Lasche, skarfva, laska. -heit, f.
slapphet, tröghet, slöhet.
Läse, -n, /. kanna med handtag o. pip.
lasieren, sv. tr. lasera.
Laskàr, -s »i. -en, -en, m. laskar (asiatisk matro«
pi engelsk ostindiefarare).
lafs, a. slapp, slö, trög, liknöjd,
lassen, tr. I. hjälpverb, låta. Lafs(t) ei. ^ Sie
uns gehen: låsom oss gå, er läfst Sie
grü-fsen: han bad mig hälsa till er, ich werde
mir das gesagt sein ~ jag skall komma ihåg
det, ich lasse mich danach verlangen: jag
längtar därefter, die Cigarren "v sich
rauchen: cigarrerna äro rökbara, es läfst sich
nicht leugnen, dafs: man kan ej neka till,
att, das liefs sich von ihm erwarten: det
var hvad man kunde vänta af honom, das
läfst sich besser sagen als thun: det är
lättare att säga än att göra, davon lief se sich
viel sagen: därom kunde man ha mycket
itr. intransitirt, rß. reflexirt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt rerb. II. har haben, $. har aein till hjtlprtrl».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
