Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rang
— 368 —
raten
Rang, -[e]s, 0, ro. 1. rang, ordning, rum. Jm
den ablaufen: taga försteget af ngn. 2.
teat. (loge)rad. -abstufung, /. rangordning,
-e, -ra, ro. o. /. lång bängel, räkel, slyngel,
tjufpojke, galgfågel. -ieren, sv. I. tr.
rangera, ordna. II. itr. h. inneha den eller den
rangen. ~ mit: hafva rang bland, lika rang
med. -i’erung,/. rangering. -loge,/, teat. loge
på ngn af raderna. Die ~ra im ersten
Range: första radens loger, -mäfsig, a.
öfver-ensstämmande med rangen, -stolz, I. a. stolt
öfver sin rang. II. ro. rangstolthet, -stufe,
/. grad, rang, -sucht, /. begär, åtrå efter
rang, rangsjuka, -süchtig, a. rangsjuk.
rank, I. a. 1. krökt, slingrande. 2. spenslig,
smal; sjö. rank. II. -e f> m* 1* krökning,
vändning. 2. pi. konstgrepp, ränker,
intriger. -e, -ra,/. ranka.
Ränkellgeist, -macher, m. ränkmakare,
-smi-dare.
rank||en, sv. itr. k. o. s. samt rß. 1. ansätta,
bilda rankor, klängen. 2. slingra sig.
-enge-wächs, n. slingerväxt.
Ränke||schmied, -schmieder, ro. ränkmakare,
-smidare. -süchtig, -voll, a. ränkfull.
rankig, a. full af rankor; ranklik, slingrande.
Ranunkel, -, ro., -ra, /. solöga, ranunkel.
Ränzel, n. o. ro. liten ränsel.
Ranz||en, I. -, ro. dim. f, ränsel. bim. jm etw.
auf den ~ geben: gifva ngn på pälsen. II.
tv. itr. h. 1. äfv. rß. sträcka på sig. 2. vara
brunstig, para sig. -ig, a. 1. brunstig. 2.
härsken, -igkeit, /. härskenhet. -lon, -en, /.
lösen, lösepenning, -iomeren, sv. tr. 1.
fri-köpa. 2.&tr.itr.k. fordra, utprässa lösen (af).
rapid, a. snabb, hastig.
Rapier, -e, n. fäktsabel, florett, -en, sv. I. itr.
h. fäkta med fäktsabel ei. florett. II. tr.
skafva, rifva.
Rapp||e, -ra, ro. 1. svart häst. Bild. auf
Schusters un reiten: resa med apostlahästarne.
2. rappe (schweiziskt skiljemynt), -el, -, ro. F
(anfall af) galenskap, besynnerlig nyck, infall,
ryck. -elig, a. F som har sina ryck,
besynnerlig, ej rätt klok, galen, -elkopf, ro. F
besynnerlig, galen människa, -elköpfisch =»
rappelig, -ein, sv. I. itr. h. 1. bullra, smälla,
slamra, skramla. 2. F opers. es rappelt bei
ihm [im Oberstübchen]: han är ej rätt klok,
har sina ryck (af galenskap). II. rß. skynda
sig. -i’er se Rapier, -ört, -e, ro. rapport,
-ortseren, sv. tr. rapportera.
Rap||s, -e, ro. 1. = Rappel. 2. gottlandsrofva
(Brassica Napus). -S3n, sv. itr. h. o. tr.
gripa (efter), rafsa, krafsa, -tus, -, -[se], ro. =
Rappel, -ünze, -ra,/., -unzel, ro., -ra,/, dim.
Rapünzchen, -lein, rapunzel. -use, 0, /.
allmänt byte, hvad hvem som hälst kan taga.
In die ~ geben ei. werfen: prisgifva, gifva
förlorad, till spillo, in die gehen: gå
förlorad, blifva allmänt byte.
rar, a. sällsynt, rar. -itat, -era, /. sällsynthet,
raritet.
rasch, I. a. rask, snabb, hastig, brådstörtad,
öfverilad. II. -e, ro. rask (ylletyg), -ein, sv.
itr. 1. h. prassla. 2. s. prasslande röra sig,
gå, komma, -heit, / raskhet, raskt, hastigt,
öfveriladt sätt. -lebig, a. som lefver fort.
Rasen, a) ro. 1. gräsplan, gräsmatta. 2.
grästorfva. b) sv. I. itr. h. 1. rasa, vara
utom sig, lefva som en galning. 2. vid
ort-förändring s. rasa, storma, rusa. II. tr. i
raseri göra, säga, ropa. -bank, /. gräsbänk,
-soffa, -decke,/, gräsmatta, -plagge,/
grästorfva. -platz, m. gräsplan, -sitz, ro. —
Rasen-bank. -teppich, ro. gräsmatta.
Räseréi, -era,/. 1. 0, raseri, vanvett. 2.
galenskap, vanvettig handling.
Rasier||becken, ra. rakfat. -en, sv. tr. I. raka.
2. rasera, -messer, ra. rakknif.
rasig, a. gräsbevuxen.
räsonnieren, sv. itr. h. resonera.
Rasp||e[l], -ra, /. 1. rasp. 2. skramla, -ein,
-en, sv. tr. raspa, skafva, skrapa.
Rasse, -ra, /. ras. -I, -ra, /. skramla, skallra,
-léi, -en, f. rasslande. -In, sv. itr. h. o. s.
rassla, skramla, slamra.
Rast, -era, /. 1. rast, hvila. 2. tid mellan
tvänne raster, arbetstid, stund. 3. väglängd
mellan tvänne rastställen, -éli, -e, ra.
galler. -en, sv. itr. h. samt tr. o. rß. rasta, hvila
(sig). Die Glieder hvila sina lemmar, -ig,
a. overksam, -los, a. rastlös, -losigkeit,/.
rastlöshet, -ort, ro. rastställe, station, -ràl,
-e, ra. rostral.
Rasur, -en, f. radering.
Rat, -[e]s, ro. a) 0, 1. Etw. zu ~ halten: vara
sparsam, hushålla med ngt. 2. råd, utväg.
Allen Dingen ~ wissen: veta råd för
allting, sich ei. seinem Leibe ei. seines Leibes
keinen «w wissen: ej veta sig ngn (lefvande)
råd, ej se ngn utväg. 3. öfverläggning,
klokhet, förstånd, vett. Es ist nicht das zu
thun: det är ej rådligt att göra det. b) pi.
Ratschläge o. # Räte, 4. råd, rådslag. Sich
r^s bei jm erholen: hämta råd hos ngn,
fråga ngn till råds. 5. rådplägning,
öfverläggning, rådslag. *v[«] pflegen: rådföra sig,
mit jm zu ~e gehen: rådgöra med ngn, zu
fs*e ziehen: rådfråga, ~ halten über etw.
(ack.); rådslå om ngt. c) pi. Räte. 6. plan,
beslut, t. ex. einen ^ beschlief sen: fatta ett
beslut. ~s ei. zu ~e werden: komma
öfver-ens, besluta. 7. råd, rådförsamling. 8. råd,
rådgifvare, rådman, -e, -ra, /. del, andel,
afbetalning. In ~ra bezahlen: betala i
terminer. -en, st. itr. h., tr. o. rß. 1. råda, jm
etw. ei. zu etw.: ngn ngt. Sich ~ lassen:
lyda råd, etw. ist zu ~ ngt är rådligt, jfr
geraten II, 2; die Klugheit rät’s: klokheten
bjuder det, sich nicht zu wissen: ej veta
att hjälpa sig, vara rådvill, damit ist mir
itr. intransitiv t, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. II. har haben, S. har sein till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
