Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Steuer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stiftskirche
— 431
Stockhalter
stiftshydda, -skircho, /. domkyrka,
katedral. -sschule, /. katedralskola, -ung, /.
stiftelse; grundläggning, -ungsbrief, m.
gåf-Yobref. -ungsfeier, /., -ungsfest, ra.
grundläggnings-, årshögtid, jubileum.
Stil, -e, ro. stil. -étt, -e, ra. stilett, -haft, a.
stilfull, -isieren, sv. tr. stilisera, -ist, -era,
ra. stilist, -istisch, a. stilistisk.
Still, a. stilla, tyst, lugn. ^ schweigen: vara
tyst, tiga, jn m schaffen ei. kriegen ei.
bekommen ei. machen: bringa ngn till tystnad,
bei etw. m stehen: stanna vid, lugna sig
med ngt, die me Woche: passionsveckan,
mer Freitag: långfredag, me Messe: mässa
som ej sjunges utan läses af prästen, ein mes
Glas leeren: tömma ett glas utan sk&itai för
en afliden, dem men Trunk ergeben sein:
skåpsupa, hand. me Zeit: död tid. -beglückt,
a. stilla lycklig, lycklig i sin ensamhet, -e,
I. 0, f. stillhet, tystnad, tysthet;
stille-stånd, paus. II. = still, -en, sv. tr. 1. stilla,
lindra, lugna, bringa till stillhet, bilägga,
göra ett slut på, dämpa. 2. stilla,
tillfredsställa. Den Durst m släcka törsten. 3. tysta,
bringa till tystnad. 4. äfv. itr. h. amma,
gifva bröstet, -er, -, m. en som stillar m. m.
■e föreg. -heit,/. stillhet, -ieben, ra. 1. lugnt,
stilla lif. 2. måi. stilleben, -schweigen, n.
tystnad, -schweigend,a. tigande, tyst.
-schwei-gends, adv. tyst, under tystnad, -stand, ra.,
-stehen, n. stillestånd. -stehend, a.
stillastående. -ung, /. stillande, lindring m. m. se
stillen. -vergnügt, a. stilla förnöjd.
Stimmliabgabe. /. röstsedels aflemnande,
röstning. -band, ra. stäm-, röstband. -bär, a. 1.
som kan stämmas. 2. t röstberättigad,
-berechtigt, a. röstberättigad, -berechtigung, /.
rösträtt, -e, -n, / stämma, röst. -en, sv. I.
itr. h. 1. ljuda, klinga. 2. stämma,
samstämma, vara harmonisk. Zu etw. m stämma
öfverens med ngt. 3. rösta, votera. II. tr.
stämma. Seine Forderungen hoch m ställa
höga fordringar, hafva stora anspråk, zu
etw. gestimmt: böjd för ngt, er ist heute
schlecht gestimmt: han är i dag vid dåligt
lynne, -enanzahl, /. röstantal, antal
röstande. -eneinheit, -eneinhelligkeit, /.
enhällighet rid omröstning, -engleichheit, /. lika
röstetal. -enmehrheit, /. 1. röstöfvervigt. 2.
plu-ralitet. -enminderheit,/. minoritet, [–ent[h]eilung,-] {+-ent[h]ei-
lung,+} f. röstsplittring, -er, -, ro. 1. (piano-)
stämmare. 2. stämnyckel, -führer, ro. 1.
korförare. 2. a) ledare, b) organ för ett parti,
-gabel, /. stämgaffel, -hammer, ro.
stämhammare. -holz, ra. mus ljudpinne, -ig, a. 1.
ljudande, klingande. 2. i sms. -stämmig, -mittel,
n. röstomfång, röstresurs, -recht, n.
rösträtt. -ritze, /. röstspringa, -schlüssel, m.
stäm nyckel, -ung, /. stämning. -Wechsel,
ro. målbrott. -Zählung, /. rösträkning.
-Zettel, ro. röstsedel.
stimulieren, sv. tr. stimulera, reta, egga.
Stinklibaum, ro. brakved, -en, st. itr. h. stinka,
lukta illa. -ig, a. stinkande, illaluktande,
-käfer, ro. tordyfvel. -nessel,/ plister,
blindnässla. -ratz, ro. iiier. -stein, ro. orsten.
-t[ h]ier, ra. stinkdjur.
Stint, -e, ro. nors.
Stipéndium, -[s], ..ien, ra. stipendium,
stippen, sv. tr. o. itr. h. 1. = tippen. 2. =
tunken.
stipuli’eren, sv. tr. stipulera, fastställa,
bestämma.
Stirn [e], -era, /. 1. panna. 2. framsida, -rad,
stjärnhjul. -wand,/, framsida,
stoben = schmoren.
Stöber, -, -hund, m. stöfvare. -n, sv. I. itr. h.
1. ss. hvirflande massa drifvas af vinden;
yra. mder Regen: fint regn med blåst, mder
Schnee: snöyra. Opers. es stöbert: det yrar.
2. söka, leta, snoka. II. tr. 1. = stauben 11,
3. 2. jäg. uppspåra, jaga upp. -wetter, ra.
yrväder.
stochüeln, -en =» stochern, -er, -, ro. tandpetare,
-ern, sv. tr. o. itr. h. med ngt spetsigt peta, röra
i ngt, t. ex. sich die Zähne m peta tänderna,
das Feuer m röra om elden. Bild. [auf] jn
m ge ngn stickord, pikar.
Stock, -e t (jfr 5, 8, 12), ro. 1. käpp; skaft;
stake, pinne. 2. bot. stam. 3. (vin)stock, träd,
buske, stånd. 4. stubbe. Über m und Block
el. Stein: öfver stock och sten, mit m und
Stiel: med rubb och stubb. 5. pi. -er f, biid.
stock, klots. 6. Der m eines Zahnes:
mellersta delen af en tand mellan rot o. krona. 7.
bål, lif af klädesplagg. 8. stam, stående kapital,
grundfond. 9. pi. -s, värdepapper. 10. =
Schober. 11. hufvudmassa,
hufvudsträck-ning af ett bärg. 12. pi. -e, äfv. ra. våning. 13.
klots, kubb. 14. stock, a) boktr. (träsnitt), b)
straffredskap. 15. (bi)kupa. -aar, -ädler, ro.
duf-hök. -böhme, ro. ärkebömare, bömare till
lif och själ. -degen, ro. käpp med en klinga
1. -dunkel, a. stock-, kolmörk, -en, sv. I. itr.
h. o. s. 1. stocka sig, afstanna, stanna. Es
stockt mit dieser Sache: det går trögt med
denna sak, im Reden m stappla på målet,
komma af sig. 2. lefra sig, ysta sig, surna.
3. mögla, få mögelfläckar. II. tr. 1. störa,
förse träd med stöd, skafta, sätta skaft på.
2. hoprulla, rulla. 3. trafva, t. ex. Holz. III.
rß. växa buskigt, -erbsen, pl. sprötärter.
Stöckerliig, a. 1. torr, mager. 2. knagglig,
trög. -n, sv. itr. s. klifva, speta.
Stockllfackel, /. torrvedsfackla. -fäule, -fäulung,
/. öfvermognad, half skäm dt tillstånd hos
drufvor medan de sitta kvar på rankorna. •fiedel, /.
stockfiol. -finster = stockdunkel, -fisch, ro.
stockfisk. -fleck, ro. mögelfläck, -fleckig, a.
mögelfiäckig, möglig, -fremd, a. fullkomligt
främmande, -geige,/. stockfiol. -gelehrt, a.
pedantisk, -gläubig, a.blindt troende, -halter,
<V =» föregående uppslagsord. * äJrta »ros. 0 saknar plur. "j" har omljutjl. F familjärt, P lägre språk. % mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
