- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
522

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Z - zermartern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

zermartern

— 522 —

Zeug

-martern,* tr. förskräckligt martura, tortera,
pina, plåga, -nagen,* tr. söndergnaga.
-nich-ten,* tr. förinta, -pflücken,* tr.
sönderplocka. -platzen,* tr. spricka, springa sönder.
-pressen,* tr. sönderprässa, -trycka,
»prügeln,4 tr. grundligt genomprygla, mörbulta.
-quälen,* tr. plåga ihjäl, sönderbråka,
utpina. -quétschen,* tr. sönderkrossa,
sönder-klämma. -quétschung,/. -raufen,* tr.
sönderslita, slita af.
Zerrbild, n. vrångbild, karikatyr,
förvrängning. -haft, -Iich, a. förvrängd, karikerad,
zerllréiben,* tr. sönderrifva, -gnugga, -mala.
-réibung, fl. -réifsbär, a. möjlig att
sönderslita. -réilsen,* I. tr. sönderslita, -rifva. In
Stücke m slita i stycken. II. itr. s. gå
sönder, brista, -réilsung,/.
zerr||en, sv. I. tr. 1. slita, rycka, draga. 2.
plåga, trakassera. II. rfl. slåss, luggas,
-gestalt, fl. vrångbild, grotesk figur,
zer||rinnen,* itr. s. smälta, upplösa sig.
-ris-sen, a. söndersliten; sargad; bild.
disharmonisk. -rissenheit,/. sönderslitet tillstånd,
splittring; vild natur; bild. disharmoni. Die
m des Landes: landets talrika fjärdar och
vikar, klyftor m. m. -ritzen,* tr. sönderrispa.
-rühren,* tr. röra sönder.
Zerrung,/, slitning, ryckning,
zer||rupfen,* tr. sönderplocka, -rutten,* tr.
sönderskaka, upplösa, bringa i oordning,
föredra, ruinera, -rüttetheit, -rüttung,/.
upplösning, oordning, förfall, förstörelse, ruin.
-sågen,* tr. söndersåga, -schaben,* tr.
sön-derskafva. -schéitern,* itr. s. sönderslås, gå
i spillror, -schéllen,* I. tr. sönderslå, slå i
bitar, i spillror. II. itr. s. sönderslås, gå i
spillror, -schieisen,* I. tr. skjuta sönder. II.
itr. s. falla sönder, störta samman, falla i
ruiner, -schlagen,* I. tr. 1. slå sönder, slå i
bitar. 2. sönderdela. II. rfl. blifva om
intet. -schiågung, fl. -schléifsen,* tr.
sönderslita. -schlitzen,* tr. skära, sprätta, rispa
upp, sönder, -schméifsen,* tr. F slå sönder,
-schmölzen,* tr. o. itr. s. smälta, upplösa
(sig), -schméttern,* I. tr. slå Bönder, i kras,
kullslå, splittra; nedslå, förkrossa. II. itr.
s. sönderslå(s) m. m. ae I. -schmétterung,/.
-schnéiden,* tr. skära, klippa sönder, itu, i
bitar, eönderstycka. Biid. jm das Herz m
krossa ngns hjärta, -schriéidung,/.
-schnippeln,* tr. sönderklippa, klippa i små bitar,
-schroten,* tr. sönderkrossa, -mala, -klippa,
-sétzbàr, a. upplöslig. -sétzen,* tr. o. rfl.
upplösa(s), sönderdela(s). -sétzung, fl.
»spalten,* tr. klyfva, dela. -Spaltung,/, -splittern,*
tr., itr. s. o. rfl. splittra(s). -splitterung, /.
-spréngen,* tr. spränga sönder, spränga (isär),
-springen,* itr. s. springa sönder, explodera,
spricka, -stampfen,* tr. söndertrampa,
-stampa, -stöta, krossa, -ståmpfung,/. -stäuben,*
tr. o. itr. s. förvandla(s) till stoft, pulvri-

sera^), upplösa(s) i småpartiklar. -staubung,
fl. -stéchen,* tr. söndersticka, sticka hål i.
-stieben,* itr. s. hastigt skingras, rusa,
spränga, flyga åt hvar sitt håll. -stÖrbär, a.
förstörbar. -stören,* tr. förstöra, -storer, -,
m. förstörare. -stérerin, -nen, fl.
förstörer-ska. -Störung, fl. förstöring, förstörelse,
-sto-rungsgeist, m. förstörelselusta, -stöfsen,* tr.
sönderstöta, stöta, -stréuen,* tr. o. rfl.
skingra, förströ (sig), sprida(s). -stréut, a. 1.
kringspridd, skingrad. 2. tankspridd,
-stréut-heit, fl. tankspriddhet, -stréuung,/.
skingrande, spridning, förströelse.-stréuungssucht,
fl. jagt efter förströelser, »stucke[|]n,* tr.
sönderstycka, sönderdela, dela. [–stück[e|]-] {+-stück[e-
|]+} ung, fl. -tanzen,* tr. dansa sönder,
-t[hjau-en,* itr. s. upptina. -t[h]éilbär, a. delbar.
-t[h]éilbarkeit,/. delbarhet. -t[hjéilen,* I. tr.
sönderdela, dela, klyfva, indela. II. rfl.
dela, klyfva sig, indelas; sönderfalla. [–t[h]éi-lung,-] {+-t[h]éi-
lung,+} fl. -trampeln, -trappen,* tr.
söndertrampa. -trénnen,* tr. dela, skilja åt,
sönder-sprätta. -tréten,* tr. söndertrampa,
förtrampa, trampa under fötterna, -trümmerer, -,
m. förstörare. -trümmern,* I. tr. sönderslå,
slå i spillror, förstöra. II. itr. s. gå sönder,
gå i spillror, förstöras, -trummerung,/.
-wéi-chen,* sv. I. tr. uppmjuka, uppblöta. II. itr.
s. mjukna, blötna. -wühlen,* tr.
söndergräf-va, -böka. -würfni[f]s, -se, n. split, tvist,
oenighet, -zåusen,* tr. sönderrifva,
sönderslita, slita hårtappar af, illa tilltyga.
-züp-fen," tr. sönderplocka, -zwicken,* tr. nypa,
slita sönder.

Zeter, -s, 0, n. gallskrik. ~ und Mord ei.
mordio schreien: gallskrika, skrika som om
det gälde lifvet. -geschrei, n. gallskrik, -n,
sv. itr. h. gallskrika.

Zettel, -, m. 1. papperslapp, blad, sedel,
etikett, blankett, affisch, plakat, attest. 2.
varp, ränning, -ankleben, -anschlagen, n.
affischering. -ankleber, -anschläger, m.
affi-schör. -bank, fl. sedelutgifvande bank. -n,
sv. tr. varpa.

zeuch, zeuch(s)t, raràiar. zieh, zieh[s]t.

Zeug, -e, n. 1. tyg, väfnad, linne. 2. redskap,
don, verktyg; husgeråd, kärl. 3.
krigsmateriel, vapen, rustning. 4. seldon, ö. jäg.
jagtredskap. Lichte me: jagtnät, dunkle
me: jagtlappar. 6. saker, ting, t. ex.
allerhand m allehanda saker, albernes ei.
dummes m dumheter, tolles m galenskaper, was
soll ich mit dem me machen? hvad skall
jag göra med det där? 7. folk, pack,
pö-bel, t. ex. liederliches m. 8. i vissa talesätt: jd
hat das m zu etw.: ngn har förmåga till
ngt, was das m hält: hvad tygen hålla, jm
etw. am me flicken: lappa om ngn, ge ngn
på pälsen, ins m gehen ei. flahren ei. sich
legen ei. sich werfen: med ifver taga itu med,
lägga manken till, gut auf dem m sein: vara

Itr. intransitivt, rfl. reflexirt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. har sein till hjälpverb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:24:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free