- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok
(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

UPPFINNINGARNAS BOK.

Öfversigt af det industriela arbetets utveckling
på alla områden.

Öfversättning under medverkan af sakkunniga män
redigerad af
O. W. Ålund

Stockholm,
L. J. Hiertas förlagsexpedition. 1873-1875


Innehållsförteckning - Vorwort auf deutsch / Inhaltsverzeichnis - Preface in English / Table of Contents

Förord till den digitala utgåvan

Detta är Projekt Runebergs digitala faksimilutgåva av Uppfinningarnas bok, som utkom i sju band 1873-1875. Mer om verket och utgåvan nedan. De 4880 boksidorna (inklusive planscher, titelblad etc.) har scannats i 600 dpi svartvitt och återges på webben i 120 dpi gråskala. Verkets få färgplanscher har dessutom scannats i färg i 300 dpi. För utskrift finns högupplösta PDF-filer. Obearbetad maskintolkad text (OCR) presenteras tillsammans med faksimilbilderna och kan korrekturläsas av hugade läsare direkt över webben. Det exemplar som scannats hör till andra tryckningen (1874-1875).

Uppfinningarnas bok scannades i juni 2003 och markerar ett litet jubileum inom Projekt Runeberg. Sidan 543 i sjunde bandet är nämligen den 100.000:e faksimilsidan som vi lägger ut på webben. Läs mer om Projekt Runebergs historia.

På 1870-talet hade den industriella revolutionen bara vunnit blygsamma insteg i Sverige. Telefonen, radion, flygplanet och bilen var inte uppfunna än. Kanaler, ångfartyg, järnvägar och telegraf fanns visserligen, men byggdes direkt efter utländska förebilder och kännedom om deras konstruktion tillhörde inte allmänbildningen. Redan 1827 hade Teknologiska institutet kommit igång i Stockholm, en föregångare till Tekniska högskolan, men verksamheten var synnerligen blygsam och ostrukturerad fram till mitten av 1850-talet. Teknisk Tidskrift började utges 1871. Lite längre hade man kommit i Tyskland, men hela kontinentala Europa låg årtionden efter utvecklingen i Storbritannien.

Friedrich Georg Wieck (1800-1860) var en tysk handelsman som tidigt insåg att det tyska hantverket inte kunde hålla jämna steg med Storbritanniens industriella revolution. Trots britternas exportförbud och hemlighetsmakeri, lyckades han 1829-30 få en mekanisk verkstad i Chemnitz i östra Tyskland att tillverka en bobinettvävstol för vävning av tyll (Spitzengrund), den första sådana maskin utanför Storbritannien. Som tekniskt ombud försökte han på alla sätt hjälpa tyska firmor och regeringen i kungariket Sachsen framåt med teknisk utveckling. 1836 började han utge en industritidning, Gewerbeblatt für Sachsen, senare omdöpt till Deutsche Gewerbezeitung und Sächsisches Gewerbeblatt, och på dess förlag även en rad böcker. Tidningen döptes efter hans död om till Wieck's deutsche Illustrierte Gewerbezeitung.

Det största enskilda bokverk som tillskrivs denne man är dock den omfattande Buch der Erfindungen, Gewerbe und Industrien, som utgavs på Otto Spamers förlag i Leipzig. Tredje tyska utgåvan utkom i tre band 1857-58 och den fjärde i fyra band 1859-62. Utgivningsåren för övriga tidiga utgåvor är oss obekanta, men den femte utgåvan fick 1868 ett tilläggsband om världshandeln.

Det verk med titeln Uppfinningarnas bok som här presenteras är den första svenska översättningen (1873-1875) och bygger på den femte eller sjätte tyska utgåvan. Översättningen omfattar sju band (inklusive tilläggsbandet) och redigerades av den alltid lika produktive Otto Wilhelm Ålund (1822-1901). Till sin hjälp har han haft fackmän på respektive område, som också har gjort väsentliga tillägg och anpassningar till den ursprungliga texten. I sjätte bandet finns en förteckning på medarbetarna.

Senare har det kommit flera tyska och svenska utgåvor med samma titel. Den nionde tyska utgåvan 1896-1901 omfattade tio band! Nedbantade utgåvor i ett band utkom på tyska 1901 och svenska 1909. Den svenska Uppfinningarnas bok från 1925-1939 verkar dock inte vara baserad på det tyska verket, utan en fristående svensk produkt.

I slutordet i sjätte bandet framhålls att utgivaren bemödat sig om att "på språkvetenskaplig grund följdriktigt genomföra fastställandet af en stor del af den svenska tekniska terminologin". Givetvis var detta ingen lätt uppgift i den tid när teknik knappast fanns som svensk disciplin. Till detta kommer en rättstavning av svenska språket som är ovan för den nutida läsaren. Förutom den vanliga "gammalstavningen" med dt, fv och hv och tyska varianter av utländska ortnamn (Firenze, Ungarn, Venezia), hittar man: bränvin (brännvin), bygnad (byggnad), drägt (dräkt), fins (finns), Finspong (Finspång), förarbetning (bearbetning), hjelp (hjälp), industriel (industriell), jagt (jakt), jern (järn), kautsju (kautschuk), oljväxter (oljeväxter), qvarn (kvarn), sigt (sikt), skrufångare (propellerfartyg), verld (värld), vexel (växel).

1800-talet förknippas ofta med en återhållsam inställning till sex. Mindre känt är att inställningen till droger var desto mer naiv och öppen. Ett besynnerligt exempel på detta är artikeln om opium i femte bandet. Samma text återfinns för övrigt i Svenska Familj-Journalen årgång 1869. Kanske ett dåtida upphovsrättsbrott? Vem är det som lånat av vem?

Med tanke på att Bell fick patent på telefonen 1876, ett år efter det här verkets utgivning, kan det förefalla förvånande att två avsnitt i Uppfinningarnas bok beskriver telefoner. Emellertid handlar det här bara om Reis' uppfinning från 1861 som enbart kunde förmedla enkla toner (utan övertoner) från en stämgaffel respektive en sorts mistlur.

Det sjunde och sista bandet avslutas med en översikt om världsutställningarna. Utställningsväsendet har en stark ställning i Leipzig som ligger inte långt från upphovsmannens hemstad Chemnitz i kungariket Sachsen i östra Tyskland. Ungefär halva kapitlet avhandlar världsutställningen i Wien 1873, som var den största dittills. Sin kulmen hade världsutställningarna ännu inte nått och utgivarna var lyckligt ovetande om att Bells telefon skulle förevisas på Centennial Exhibition 1876 i Philadelphia, att Eiffeltornet skulle byggas till världsutställningen 1889 i Paris och hamburgaren skulle introduceras på World's Columbian Exposition 1893 i Chicago.


Vorwort zur digitalen Ausgabe

Dies ist die digitale Faksimile-Ausgabe des Projekts Runeberg über das Uppfinningarnas bok ("Buch der Erfindungen, Gewerbe und Industrien"), welches in sieben Bänden (1873-1875) erschienen ist. Weitere Angaben zum Werk und den Ausgaben folgen nachstehend. Die 4880 Buchseiten (inklusive Abbildungen, Titelblatt, etc.) wurden mit 600 dpi in schwarz-weiß gescannt und mit 120 dpi in Graustufen ins Netz gestellt. Die wenigen Farbabbildungen des Werkes wurden außerdem in Farbe mit 300 dpi gescannt. Zum Drucken stehen PDF-Dateien in hoher Auflösung zur Verfügung. Ein maschinell übersetzter, unbearbeiteter Text (OCR), zusammen mit den Faksimile-Bildern, kann von interessierten Lesern direkt über das Netz Korrektur gelesen werden. Das Exemplar, das gescannt wurde, gehört zum zweiten Druck (1874-1875).

Das Uppfinningarnas bok wurde im Juni 2003 eingescannt und bedeutet ein kleines Jubiläum beim Projekt Runeberg. Die Seite 543 im siebten Band ist nämlich die 100.000ste Faksimile-Seite, die wir ins Netz gestellt haben. Sie können noch weiteres über die Geschichte des Projekts Runeberg lesen.

In den 1870er Jahren fand die industrielle Revolution nur einen schleppenden Einstieg in Schweden. Telefon, Radio, Flugzeuge sowie Autos waren noch nicht erfunden. Kanäle, Dampffahrzeuge, Schienen und Telegrafen gab es zwar, aber diese wurden genau nach ausländischen Vorbildern und Erkenntnissen gebaut und diese Konstruktionen gehörten nicht zur Allgemeinbildung. Schon 1827 etablierte sich das Technologische Institut in Stockholm, ein Vorgänger der Technischen Hochschule, doch der Betrieb war ziemlich unerfahren und unstrukturiert bis Mitte der 1850er Jahre. Die wichtigste technische Zeitschrift des Landes, Teknisk Tidskrift (heute Ny Teknik), wurde ab 1871 herausgegeben. In Deutschland war man etwas erfolgreicher gewesen, aber das ganze kontinentale Europa lag Jahrzehnte hinter der Entwicklung in Großbritannien zurück.

Der deutsche Handelsmann Friedrich Georg Wieck (1800-1860) erkannte schon früh, dass das deutsche Handwerk nicht mit der industriellen Revolution in Großbritannien Schritt halten konnte. Trotz des Exportverbotes der Briten und ihrer Geheimnistuerei, gelang es ihm 1829-30 bei dem Chemnitzer Maschinenbauwerkstatt dazu zu bringen einen Bobinett-Webstuhl, zum Weben von Spitzengrund, herzustellen, der erste dieser Sorte außerhalb von Großbritannien. Als technischer Vertreter versuchte er deutschen Firmen und der Regierung im Königreich Sachsen in jeder Weise zu helfen, mit der technischen Entwicklung voran zu kommen. 1836 begann er das Gewerbeblatt für Sachsen herauszugeben, welches später in Deutsche Gewerbezeitung und Sächsisches Gewerbeblatt umgetauft wurde, sowie einige Bücher die beim gleichen Verlag erschienen. Nach seinem Tod wurde die Zeitung umbenannt in Wieck's deutsche Illustrierte Gewerbezeitung.

Das größte einzelne Buchwerk, das diesem Mann gewidmet wurde ist das umfassende Buch der Erfindungen, Gewerbe und Industrien, welches vom Otto Spamers Verlag in Leipzig herausgegeben wurde. Die dritte deutsche Ausgabe wurde in drei Bänden 1857-58 veröffentlicht und die vierte in vier Bänden 1859-62. Die Publikationsdaten der übrigen früheren Ausgaben sind uns unbekannt, doch die fünfte Ausgabe wurde in 1868 mit einem Ergänzungsband über den Weltverkehr erweitert.

Das Werk mit dem Titel Uppfinningarnas bok, das hier vorgestellt wird ist die erste schwedische Übersetzung (1873-1875) und bezieht sich auf die fünfte oder sechste deutsche Ausgabe. Die Übersetzung umfasst sieben Bände (inklusive des Ergänzungsbandes) und wurde von dem ebenfalls produktiven Otto Wilhelm Ålund (1822-1901) redigiert. Hilfe bekam er von Fachleuten der jeweiligen Bereiche, die ebenfalls Ergänzungen und Erläuterungen zum ursprünglichen Text beitrugen. Im siebten Band befindet sich ein Verzeichnis der Mitarbeiter.

Später sind dann noch weitere deutsche und schwedische Ausgaben mit dem gleichen Titel erschienen. Die neunte deutsche Ausgabe (1896-1901) umfasste zehn Bände! Gekürzte Ausgaben erschienen einbändig auf Deutsch 1901 und Schwedisch 1909. Das schwedische Uppfinningarnas bok von 1925-1939 scheint jedoch nicht auf der deutschen Ausgabe zu basieren, sondern ein unabhängiges Produkt zu sein.

Im Schlusswort des sechsten Bandes wird hervorgehoben, dass der Herausgeber sich darum bemüht hat, "aus sprachwissenschaftlichem Grund eine konsequente Verwendung eines großen Anteils an schwedischer Terminologie anzuführen". Dies war natürlich keine leichte Aufgabe in einer Zeit in der Technik kaum als schwedische Disziplin galt. Dazu kommt eine Schreibweise der schwedischen Sprache, die ungewöhnlich für den heutigen Leser ist. Außer der gewöhnlichen "alten Schreibweise" mit heute nicht mehr verwendeten Buchstabenkombinationen wie dt, fv und hv sowie deutschen Varianten und ausländischen Ortsnamen (Firenze, Ungarn, Venezia), befinden sich im Text andere Schreibweisen für gewisse schwedische Wörter: bränvin (brännvin) - Branntwein, bygnad (byggnad) - Gebäude, drägt (dräkt) - Gewand, fins (finns) - es gibt, Finspong (Finspång) - ein Ort in der Nähe der Stadt Norrköping, förarbetning (bearbetning) - Verarbeitung, hjelp (hjälp) - Hilfe, industriel (industriell) - industriell, jagt (jakt) - Jagd, jern (järn) - Eisen, kautsju (kautschuk) - Kautschuk, oljväxter (oljeväxter) - Ölgewächse, qvarn (kvarn) - Mühle, sigt (sikt) - Sicht, skrufångare (propellerfartyg) - Propellerfahrzeug, verld (värld) - Welt, vexel (växel) - Wechsel/Weiche.

Das 19. Jahrhundert verbindet man oft mit einer reservierten Einstellung zum Sex. Weniger bekannt ist dafür die umso naivere und offenere Einstellung gegenüber Drogen. Ein seltsames Beispiel hierfür findet man im fünften Band, den Artikel über Opium. Den gleichen Artikel findet man auch im Svenska Familj-Journalen des Jahrgangs 1869 wieder. Vielleicht ein derzeitiges Urheberrechtsverbrechen? Wer hat von wem geklaut?

Unter Berücksichtigung, dass Bell das Patent für das Telefon 1876 bekam, ein Jahr nach der Veröffentlichung dieses Werkes, kann es überraschend wirken, dass zwei Abschnitte im Uppfinningarnas bok Telefone behandeln. Jedoch geht es in dem Fall um Reis' Erfindung von 1861, welche nur einfache Töne (ohne Obertöne und Klangfarbe) übermitteln konnte erzeugt von einer Stimmgabel bzw. einer Art Nebelhorn.

Der siebte und letzte Band schließt mit einer Übersicht der Weltausstellungen ab. Das Ausstellungswesen hat eine besondere Stellung in Leipzig, unweit von Chemnitz im damaligen Königreich Sachsen, der Heimatstadt des Urhebers. Ungefähr ein halbes Kapitel behandelt die Weltausstellung in Wien 1873, die bis zu diesem Zeitpunkt größte. Ihren Höhepunkt hatten die Weltausstellungen jedoch noch nicht erreicht und die Herausgeber wussten zu ihrem Glück noch nicht, dass Bells Telefon bei der Jahrhundertausstellung 1876 in Philadelphia vorgezeigt werden sollte, dass der Eiffelturm für die Weltausstellung 1889 in Paris gebaut werden sollte und dass der Hamburger auf der World's Columbian Exposition 1893 in Chicago eingeführt werden sollte.


Preface to the Digital Edition

This is Project Runeberg's digital facsimile edition of Uppfinningarnas bok ("book of inventions"), published in seven volumes 1873-1875. More about the work and edition below. The 4880 pages (including illustration plates, title leaves etc.) have been scanned in 600 dpi bitonal and are presented on the web in 120 dpi grayscale. The few color plates have also been scanned in 300 dpi color. High resolution PDF files are available for printing. Raw OCR text is presented together with the facsimile images and can be proofread by volunteering readers directly over the web. The scanned copy belongs to the second printing (1874-1875).

Uppfinningarnas bok was scanned in June 2003 and marks a celebration within Project Runeberg. Page 543 of volume seven is the 100,000th facsimile image we make available online. Read more about Projekt Runeberg's history.

In the 1870s, the industrial revolution had only made modest progress in Sweden. The telephone, radio, aircraft and automobile were not yet invented. Canals, steam ships, railroads and the telegraph were in use, but were built directly from foreign models and knowledge about their design did not belong to the common man. Already in 1827 an Institute of Technology had started in Stockholm, a predecessor of today's Royal Institute of Technology, but its activity was modest and unstructured until the mid 1850s. The contry's major technical journal, Teknisk Tidskrift, first appeared in 1871. The development in Germany was ahead of that in Sweden, but all of continental Europe was decades behind Great Britain.

Friedrich Georg Wieck (1800-1860) was a German businessman who early understood that German craftmanship could not keep up with the industrial revolution in Britain. Despite the British export regulations and secrecy, he succeeded in 1829-30 to have a mechanical factory in Chemnitz in eastern Germany to produce a bobbinet machine, the first such machine outside of Britain. As a technical agent he tried in various ways to help German businesses and the government of the Kingdom of Saxony with technical development. In 1836 he started to publish an industrial journal, Gewerbeblatt für Sachsen, later renamed Deutsche Gewerbezeitung und Sächsisches Gewerbeblatt, and through its offices also several books. After his death, the journal was renamed Wieck's deutsche Illustrierte Gewerbezeitung.

The single most comprehensive printed work ascribed to this man is the Buch der Erfindungen, Gewerbe und Industrien ("book of inventions, crafts, and industries"), published by Otto Spamer in Leipzig. The third German edition appeared in three volumes in 1857-58 and the fourth in four volumes 1859-62. The years of publishing of the other early editions are unknown to us, but the fifth edition got a supplemental volume on "world trade" in 1868.

The work titled Uppfinningarnas bok which is presented here is the first Swedish translation (1873-1875), based on the fifth of sixth German edition. The translation encompasses seven volumes (including the supplement) and was edited by the very productive Otto Wilhelm Ålund (1822-1901). To his aid he had professionals from each area, who also made significant additions and adaptions to the original text. The sixth volume contains a list of contributors.

More editions of the same title have appeared later. The ninth German edition 1896-1901 encompasses ten volumes! Reduced editions in one volume appeared in German in 1901 and in Swedish in 1909. There is also a Swedish Uppfinningarnas bok of 1925-1939, which seems to be an independent work, not based on the German one.

The postscript in volume six points out that the Swedish publisher has made great efforts to establish a consistent Swedish technical terminology. Surely this was no trivial task in a time when engineering hardly existed as a Swedish discipline. The spelling of the Swedish language is also unfamiliar to the modern reader. Besides the usual pre-1906 old spelling with dt, fv, and hv and German versions of many foreign place names (Firenze, Ungarn, Venezia), you will find: bränvin (brännvin), bygnad (byggnad), drägt (dräkt), fins (finns), Finspong (Finspång), förarbetning (bearbetning), hjelp (hjälp), industriel (industriell), jagt (jakt), jern (järn), kautsju (kautschuk), oljväxter (oljeväxter), qvarn (kvarn), sigt (sikt), skrufångare (propellerfartyg), verld (värld), vexel (växel).

The 19th century is often associated with a restrictive view on sex. It is a less known fact that the view on drugs were all the more naive and liberal. A peculiar example of the latter is the article on opium in volume five. The very same text also appears in the magazine Svenska Familj-Journalen from 1869. Perhaps a copyright infringement of the time? Who borrowed from whom?

Considering that Bell received his patent for the telephone in 1876, the year after this work appeared, it might seem surprising that Uppfinningarnas bok contains two sections on telephones. However, these only talk about Reis' invention of 1861 which only could reproduce simple tones (without harmonics) from a tuning fork, and a kind of fog-horn or siren, respectively.

The seventh and last volume ends with an overview of world exhibitions. Exhibitions have a long tradition Leipzig which is not far from the original author's home in Chemnitz in the Kingdom of Saxony in eastern Germany. About half the chapter is devoted to the world exhibition in Vienna in 1873, which was the greatest ever in its time. World exhibitions had not yet reached their climax, and the authors had no idea that Bell's telephone was to appear at the Centennial Exhibition in 1876 in Philadelphia, that the Eiffel tower was to be built for the world exhibition in 1889 in Paris or that the hamburger was to be introduced at the World's Columbian Exposition in 1893 in Chicago.


Innehåll / Table of Contents


Titel och innehåll
Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel
Inledning. Bygnadskonsten och de tekniska konsterna. Bygnadskonstens teknik och de olika slagen af bygnader. Stadsanläggningar. Vägar. De mångfaldigande konsterna. Skriftens och skrifkonstens historia. Boktryckarkonstens uppfinning. Träsnidarkonsten. Koppar- och stålstickarkonsterna. Litografins uppfinning. De grafiska konsterna i kombinerad användning för tillverkning af värdepapper.

Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning
Metersystemet. Skruffartyget. Väderqvarnen. Häfstången och blocket. Vågen och areometern. Pendeln och centrifugalmaskinen. Barometern och manometern. Luftbalongen och luftseglingen. Luftpumpen och den atmosferiska brefposten. Hydrauliska maskiner. Ljuset. Speglar och spegelapparater. Prismat och spektralanalysen. Camera obscuran. Ögat. Panoraman, kromatropen och stereoskopet. Uppfinningen af teleskopet. Mikroskopet. Elektriciteten och uppfinningen af elektricitetsmaskinen. Uppfinningen af åskledaren. Galvanismen, elektriska ljuset och galvanoplastiken. De elektromagnetiska apparaterna. Uppfinningen af telegrafen. Kompassen. Tonernas verld. De musikaliska instrumenten. Termometern. Ångan och ångmaskinens uppfinning.

Tredje bandet. Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet
De nyttiga bergarterna och stenbrytaren. Jordborren och de borrade brunnarna. Grufbrytningen. Grufarbetaren och gruffälten. Brytningen af de fossila bränsleämnena. Koksaltet. Ädelstenarna. Tillgodogörandet af råämnena från jordytan. Landthushållningen. Åkerjorden. Växternas näring. Åker och äng. Trädgårdsskötsel. Frukt- och vinodling. Boskapsskötseln. De vigtigaste husdjuren. Skogen, hans skötsel och vård. Skogens afkastning. Jagten. Vattnet och dess skatter. Från källan till hafvet. Vindarna. Skördarna ur vattnet. Fiske och sjöjagt. Färskvattensfisket.

Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling
Bruksarbetaren. Jernet och jernindustrin. Zink, kadmium, kobolt, nickel, antimon och vismut. Kopparn. Bly, tenn och qvicksilfver. De ädla metallerna. Guldet, platinan och hennes följeslagare. Aluminium och magnesium. De konstgjorda ädelstenarna. Lervarorna och deras tillverkning. Kalk, cement och gips. Alun, soda och salpeter. Glaset och dess förarbetning. Svaflets industrier. Elddonet och fosforn. Uppfinningen af daguerrotypin och fotografin. Krutets uppfinning. Färgerna och deras beredning.

Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi
Malning och bakning. Sockret. Infusionsdryckerna. Kaffe, te och kakao. Tobaken och de öfriga narkotiska njutningsmedlen. Jäsdryckerna. Bränvinsbränning och sprittillverkning. Vinet. Ölet och ölbryggningen. Kryddor, droger, läkemedel och gifter. Köttet och dess användning. Tvål- och ljustillverkningen. Oljor och fett. Eteriska oljor och parfymer. Belysningen. Uppvärmningen och luftvexlingen. Kåda, fernissa och lack. Kautsju och guttaperka. Garfning och limtillverkning. Blekning. Färgning och tryckning. Tillverkningen af tapeter och vaxduk.

Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register
Maskinbygnadskonsten och hennes hjelpmedel. Eldvapnen, de blanka vapnen och stålverktygen. Låsen, de brandfria kassaskåpen och spiktillverkningen. Nåltillverkningen. Förarbetningen af bleck och tillverkningen af stålpennor. Urtillverkningen. Guldsmeds- och juvelerarkonsten. Träets bearbetning. Svarfkonsten och leksakstillverkningen. Vagnmakeriet. Korg- och halmflätning. Trådämnenas förarbetning. Spinningen. Repslageriet. Väfningen. Symaskinen. Papier-maché och beslägtade ämnen. Bokbinderiet. Lädrets förarbetning. Sadel-, sko- och handskmakerierna. Förarbetning af hår, borst och tarmar. Slutbetraktelse. Register.

Sjunde bandet. Verldshandeln, dess utveckling, gång och medel
Blick på handelns och slöjdflitens utveckling samt verldshandelns gång. Verldshandelns utveckling under den nyare tiden. Verldshandelns utveckling i adertonde århundradet. Verldshandelns utveckling och utbredning i nittonde århundradet. De stora handelsvägarna förr och nu. Poster och postväsen. Samfärdsmedlen i hufvudstäderna. Jernvägarna som samfärdsmedel. Floder och kanaler. Den oceaniska ångfarten. Godsbefordringen och hennes hjelpmedel. Mässor och marknader. Återblick på sjöfartens utveckling. Fartygens bygnad och utrustning. Ångfartyget. Fartyget som krigsmedel. Fartyget i sjön. Inrättningar för sjöfartens betryggande. Fyrar och fyrfartyg. Dykarkonsten. Hamnar och dockor. Sjöfarten och verldshandeln i våra dagar. Verldstelegrafins utveckling. Verldsutställningarna. Register till Verldshandeln (eller Uppfinningarnas bok, 7:e bandet)

Korrstaplar / Proof bars for subvolumes

1
2
3
4
5
6
7


Project Runeberg, Fri Dec 17 06:05:41 2004 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/

URN:NBN:se-2003-20
Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free