- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
19

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanisk kraft - Krafternas parallelogram

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillgänglig eller ligger fri deri och kan blifva verksam
i händelse af motstånd. Amerikanerna ha på ett ganska
lärorikt sätt användt denna lefvande kraft. För att
göra det lättare för hästarna att sätta vagnen i
gång, en omständighet, som är af synnerlig vigt för
sådana tungt lastade åkdon, som ofta måste stanna,
har man anbragt stålfjädrar, som spännas af den
lefvande kraften, när vagnen skall stanna, men vid
igångsättningen uttänjas och till hästarnas hjelp
åter afgifva den vid stannandet magasinerade kraften.

Hos den lefvande kraften äro två omständigheter att
taga i betraktande: kroppens vigt och den hastighet,
hvarmed han rör sig. Man kan kasta en bösskula längre
och med större hastighet än en kanonkula, och likväl
utöfvar den senare en större verkan än den förra, när
hon möter hinder. Verkningen är nämligen en produkt af
massan (vigten) och hastigheten. Man mäter mekaniska
krafter på det sätt, att man undersöker, hvilken vigt
de med en viss hastighet kunna lyfta. Ångmaskinens
svänghjul, som äro afsedda att i sig upptaga kolfvens
kraftöfverskott, när han går fort, samt åter afgifva det,
när han går långsamt, och som äfven bidraga till en regelbunden
gång, äro derför ganska tunga. De äro så att säga
kraftens sparbössor.

Fig. 6. Två krafters sätt att verka på rörelsens riktning.

Krafternas parallelogram. Vi ha hittills med ordet
kraft endast menat mekanisk kraft. Denna, hvars
verkan visar sig i rörandet af materiela massor,
är härigenom tydligast märkbar för oss, och vi skola
äfven i det följande bibehålla denna betydelse. Hvarje
rörelse förutsätter en riktning, och hvarje kraft
bestämmes af den riktning, hvari hon verkar, samt
af sin styrka. Verkar en enda kraft på en kropp,
rör sig denna noggrant i kraftens riktning, så framt
han ej af något hindras derifrån.

Men huru blir förhållandet, om flera krafter samtidigt
inverka på honom? Man inser lätt, att, när två
eller flera krafter verka i samma räta linie och åt
samma håll, de måste inbördes förstärka hvarandra,
så att kroppen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free