- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
522

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trumpeten och hornet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trumpeten och hornet, i sina ursprungliga former
identiska, tyckas i sina naturliga modeller, hvilka
förefunnos i muslan, oxhornet m. m., kunna göra
anspråk på den högsta ålder. Vi finna i Iliaden
stridsbullret jemfördt med klangen af trumpeten
(salpinx), och om vi också ej ha några bildliga
framställningar qvar från denna tid, tillåter oss
dock åskådligheten i sådana jemförelser att göra
oss en föreställning om instrumentets natur. Redan
grekerna begagnade till sina trumpeter utom raka rör
äfven böjda, ty det utöfvar ej något inflytande på
tonens egendomlighet, om luftpelarens vibrationer
ske i rät linie, eller om de ha en bågformig väg
att genomlöpa. Från munstycket vidgar sig röret
koniskt och utlöper slutligen i en kretsformig utgång
af mer eller mindre betydligt omfång. I senare tider
skilde man efter den yttre formen mellan olika
instrument, och de erhöllo allt efter denna en olika
användning. Med de långa, raka trumpeterna t. ex.
kallades folket till offer. Den främre, vida öppningen,
klockstycket, gaf man olika gestalt, till
och med, såsom på den keltiska trumpeten, carnon
eller carnix (fig. 466), formen af fantastiska
djur. På Trajanus’ kolonn i Rom finna vi många dylika
instrument afbildade. Den paflagoniska trumpeten slutade i
ett oxhufvud, den mediska i ett slags klocka, äfvenså den
etruriska. Romarna begagnade trumpeten, som hos dem ofta
erhöll en böjd form, påminnande om våra valdhorns, i krig
och kallade honom tuba. Våra nu varande
jagthorn, hvilka äro nästan kretsformigt böjda, så att
de gå under den blåsandes venstra arm och med sitt klockstycke
sträcka sig öfver hans hufvud och nära på till munstycket,
erinra ännu om en då bruklig form (lituus),
som i synnerhet begagnades af rytteriet. En basrelief i
Pompeji visar oss en sådan lituus-blåsare eller buccinator
(fig. 468), som med sitt instrument tillkännager det ögonblick,
då gladiatorerna skulle öfvergå från striden med vapen till
knytnäfskampen. En dylik framställning förekommer på en gem
i berlinmuseet.

Fig. 467. Romersk tubablåsare.

Fig. 468. Romersk buccinator.

Den lysande klangfärgen hos alla hit hörande
instrument gör dem företrädesvis användbara till
offentligt bruk. Det var hos romarna en företrädesrätt
för högt stående personer att begrafvas under
trumpetskall. Mannen af folket måste nöja sig
med flöjtspel. Ennius skildrar det majestätiska i
instrumentets toner i sin berömda hexameter:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free