Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myntslagningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glödgningen, ha de nämligen blifvit till största delen
öfverdragna med en svartaktig oxidhinna, som före
präglingen måste bortskaffas, så att kopparplattarna
få en ljusröd färg, silfverplattarna deremot färgen
af det renaste silfver. (Guldmynt finkokas nu mera
sällan). De kokas för detta ändamål i en kittel med
mycket utspädda syror eller saltlösningar. Dessa
upplösa nämligen på ytan den i blandningen ingående
kopparn och lemna der endast den ädla metallen
oförändrad. Huru kraftigt syran härvid verkar,
ser man bäst af de små skiljemynten, hvilka
som nya äro bländande silfverhvita, men blott
behöfva vara med något litet i rörelsen för att
snart åter visa metallblandningens egentliga röda
färg. Metallplattarna skuras efter kokningen i
roterande tunnor med vatten och torkas derefter i
uppvärmdt sågspån, som frånsiktas, och äro nu
färdiga till prägling.
Dessförinnan måste de dock kantas, det vill säga
förses med en utsiring i kanten för att förekomma
klippning. På koppar- och mindre silfvermynt är
kanten slät, på guldmynt och större silfvermynt
deremot består utsiringen af skåror, fjäll, blad,
punkter eller en inskrift, som är upphöjd på stålet
och insänkt på plätten.
Till kantningen har man uppfunnit många olika
apparater, och fig. 115 visar en af äldre slag,
som var i bruk, då sjelfva präglingsmaskinerna ännu
voro mycket ofullkomliga (fig. 119). Nu mera har
man dertill en långt ändamålsenligare apparat,
kantningsmaskinen, som kan vara på mycket olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
