Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Passera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudnyckel, oinskränkt gällande
passersedel.
passēra, fr,, färdas gm l. öfver, gå
an, tilldraga sig.
passevolans’, fr., penningersättn.
af statsverket t. ensk. man f.
naturaprestationer åt soldat.
passgångare, häst, s. samtidigt
flyttar fram båda fötterna på sma sida.
passion, lat., lidelse, lidande, (is. Kristi).
passionāto, it., tonk., lidelsefullt.
passions|blomman, Passiflora L.,
Passifloraceæ, klängväxt i S.-Amer.
o. Antillerna; fl. arter m. ätbara
frukter, andra prydnadsväxter.
-bröder (confrères de la passion),
i 15:e o. 16:e årh. sällskap af fr.
borgare som uppförde passionsspel.
-spel, se mysterier.
pass|īv, lat., lidande, overksam;
gram., verbets lidande form. -īva,
skulder. -ivitēt, lidande tillstånd,
overksamhet.
Passow, Frz, ty. filol., f. 1786, 15
prof. i Breslau, d. där 33. Skr.
gr.-ty. lex. m. m.
passpoāl, fr., i sömmar, is. på
uniformer, insydda, smala, olikfärg,
ränder.
pass’us, som längdmått = 1,479 m.;
ställe i en skrift.
pasta, it., mjukt, degartadt
läkemed. t. yttre bruk; äfv. namn på
vissa glasflusser till glasmosaik o.
konstgjorda ädelstenar.
pastej’ (fr. pâte), mindre bakverk
m. finskuret kött l. fisk.
pastell|-färger, i pennform
pressade ritstift af fint fördelade, m.
gips o. bindmedel rifna färgämnen.
-målning, måln. m. torra
p.-färger på pergament l. papper,
hvarvid strecken fördrifvas med
stomp.
Pasteur (-stör), Louis, fr. kem., f.
1822, sed. 57 prof. i Paris, sed.
89 ledare af Institut Pasteur där,
d. 95 vid Versailles. Förnämsta
arbet. om jäsningsprocesserna o.
skyddskoppympning. Bekant för
sina kurmetoder mot rabies m. m.
pastilj’er, lat. trochisci, små runda
kakor af läkemedel, socker, choklad o. d.
pas’tor, lat., herde, själasörjare (is.
hos lutheranerna); p. loci,
kyrkoherde på platsen, d. v. s. i
församlingen. -āt, en kyrkoherdes
verksamhetsområde.
pastorāle, fr., herdedikt, idyllisk
opera; dit hörande musik.
pastōs l. pastös, it., mål., med
tjock färgpåläggning.
pastörisering, förfaringssätt att gm
uppvärmning komma vin och öl
att hålla sig. Se mjölk.
Patagōnien, s. delen af S.-Amer.,
mel. Atl. o. Stilla haf., 793,980
kv.km. Berg: Kordillererna. Fl.:
Rio negro, Schupat. Landet
stäpper m. undant. af ngra dalar.
Klimat, torrt; inv. indianer.
Chilenisk kol. v. Magelhães’ sund:
Punta Arenas. Sed. 1881 hör ö.
P. till Argentina, v. P. till Chile.
Pataholm, köp. i Kalm. l., v.
Kalmar sund, 97 inv. (08).
Patāvium, g. geogr., Padua.
patchouli, se patschuli.
pâté de foie gras (-dö fåā gra), fr.,
gåslefverpastej.
patēn, lat., tallriken för nattvardsbrödet.
patent’ (fr. brevet), öppet bref;
offentl. dokument, som för en viss
tid tillförsäkrar en person
uteslutande rätt att draga nytta af en
uppfinning; äfven patenträtt.
-medicin, medicin, hvari smnsättn.
hemlighålles.
patent’trä, träsurrogat; plastisk
massa af åtsk. ämnen.
pāter, lat., fader; ordensbroder.
pātera, lat., flatt dryckeskärl;
romersk offerskål.
pāter famīlias, lat., husfader.
paternitēt, lat., faderskap.
paternoster, lat., »Fader vår»;
äfven rosenkrans. -verk, mek.
inrättning för lyftande af vatten,
mjöl o. d.; består af en öf. 2
hjul löpande rem utan ände m.
därvid fästa små lyftskålar.
pater peccāvi, lat., fader, jag har
syndat; syndabekännelse.
patētico, it., tonk., m. uttrycksfullt
föredrag.
patētisk, gr., uttryckande något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
