Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pikrinsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Akademeia utom staden, d. 347.
Ps: filosofi, en utveckl. af
Sokrates’ lära, innehålles i hans 44
dialoger o. är idealistisk. Idéerna
själfva väsendet, tingen deras
efterbilder. P. delar filos, i
dialektik (logik), fysik, etik (eudemonism
o. dygdelära) och antar 4 dygder:
vishet, återhållsamhet, tapperhet
o. rättrådighet.
platōnisk kärlek, rent andlig, från
all sinnlighet fri kärlek.
plats du jour (pla dy schûr), fr.,
»rätterna för dagen», matsedel.
platsmajor, kr., kommendants
närmaste biträde.
Plattensjön, Ungarns största sjö,
1,320 kv.km., afl. gm Sio.
Platte river (Nebraska), bifl. t.
h. till Missouri, upprinner på
Rocky mts, 2,445 km. l., omr.
222,069 kv.km.
plattform, fr., platt tak; bergslätt;
upphöjdt golf: politiskt program.
platt-tyska, se tyska språk. o. lit.
platå, fr., flat ställning för
bordsuppsats ; (presenter)bricka;
högslätt.
Plauen, st. i kon.-rik. Sachsen vid
Weisse Elster, 121,185 inv. Slott,
fabr., gymn.
plausībel, lat., värd bifall.
Plāutus, Titus Maccius, rom.
lustspelsförf., f. 254 f. K., d. 184 Rom.
20 lustspel i behåll.
play (plä), eng., spel, is. skådesp.
Playfair (plä’fer), Lyon, eng. kem.,
f. 1819 Bengalen, 58/69 prof.
Edinburgh, 92 pär, d. 98 London.
Förtjänt om industri o. hygien. Förf.
plebej’er, lat., i Rom medborgare
af lägre härkomst, hka sedan 494
f. K. stredo för sin likställighet
m. patricierna o. 366 i hufvudsak
erhöllo den. Sederm. motsatsen
t. de förnäma o. rika; personer
af simpel härkomst.
plebiscīt, lat., folkbeslut gm allm.
omröstning: i Frankr. is. und.
Nap. III skenomröstn. om hans
mått o. steg.
Plehwe, Wjatscheslav, ry. statsm.,
f. 1846, stats.-sekr. i Finld 99,
inr.-min. 02, mörd. Petersb. 04.
plein-pouvoir (pläng-puvåar’). fr.,
öppen fullmakt, handlingsfrihet.
Pleisse, bifl. t. h. till Weisse Elster,
90 km.
plejāderna, se sjustjärnan.
plek’tron, gr., liten staf, hvarmed
strängarna på kitara slogos.
plenipotens’, lat., full makt o.
myndighet.
plenipotentiär (-påtangsiär), fr.,
fullmäktig.
plēnum, lat., fulltalig församl. l.
smnkomst.
plēnus ven’ter non stūdet liben’ter,
lat., »en full mage studerar inte gärna.»
pleonasm’, gr., öfverflöd; användn.
af fl. liktydiga ord.
plēroma, gr., ljushaf; enl.
gnostikernas lära gudomlighetens
hemvist, urkällan t. allt godt.
plesiosāurus, fossil urvärldsödla
med fenartade fötter o. svanhals,
fr. juraformationen.
Pleskov, se Pskov.
pleura (plev’-), gr., se brösthinna.
pleurītis, gr., se brösthinneinflammation.
Plevna, st. i Bulgarien v. Vid, 21,201
inv. Sl. 20, 21, 30/7, 11—12/9 o. 10/12 1877.
pli, fr., veck; sätt att vara.
Plīnius, 1) Cajus P. Secundus
d. ä., rom. lärd, f. 23 e. K. Como,
beklädde fl. civila o. militära ämb.,
d. 79 v. Vesuvius’ utbrott. Skr.
Hist. naturalis. — Hans
syster- o. adoptivson 2) Cajus P.
Cæcilius Secundus d. y., statsm.,
f. 62 Como, 100 konsul, 03
prokons. i Bitynien och Pontus, d.
10. Skr. 10 böcker, bref m. m.
pliocēn, gr., se tertiärformationen.
pliss|é, fr., skarpt veckade remsor
till garnityr på fruntimmerskläder.
-era, vecka, rynka.
Plock, ry.-polskt guvern., 10,878
kv.km., 549,400 inv. Hst. P. vid
Weichsel, 22,100 inv.
Plojes’ti, st. i Rumänien, i
Valakiet, 47,000 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
