Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Plomb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plomb (plångb), fr., blystämpel l.
blysigill, hvarmed gods, s. ej skall
tullbehandlas förr än vid
framkomsten, förses af
afsändningsortens tullmyndighet. -era, förse
m. blysigill; fylla ihåliga tänder
m. metall l. annat ämne.
Plombières (plångbjär), ber. fr.
badort i dep. Vosges, 1,830 inv.
Varma källor.
plommon, Prunus L., Drupaceæ.
Vanl. p., P. domestica, krikon,
P. insititia L.; renklor,
P. italica Borkh., slån, P. spinosa L.,
m. fl. i Europa, Asien, N.-Amer.
odl. träd m. stenfrukter; af
kärnorna olja; blommorna blodren.
te, veden slöjdvirke.
plong|ée (plångschē), fr., befästn.,
bröstvärnskröns lutning utåt. -era,
(plångschēra), fr., nedsänka, neddoppa.
Plotīnos, nyplatoniker, f. 205
Egypten, d. 270 Minturnæ; uppställde
ett fantast. system.
Ploug (plau), Parmo Karl, dan. förf.
o. publ., f. 1813 Kolding, sed. 41
redakt. f. »Fædrelandet», d. 94.
Skr. sånger, dikter m. m. En af
huf.-kämparne för skandinavismen.
pluderhåsor, ett slags veckrika
knäbyxor på 1500-talet.
plumage (plymāsch), fr.,
fjäderbeklädnad, fjäderbuske.
plumpudding (plöm-), eng.
nationalrätt af mjöl, njurtalg, socker,
mjölk, ägg, russin och kryddor,
kokas i en servett o. öfvergjutes
m. rom.
plurālis, lat., flertal.
pluralitēt, lat., flertal.
plus, lat., mera; antyder, att de
storheter, mel. hvilka tecknet (+)
står, skola smnläggas. Jfr minus.
pluskvamperfek’tum, lat., verbets
tidsform för fullbordad handl.,
när något annat inträffade.
Plutar’kos, gr. förf., f. omkr. 50 e.
K. i Boiotien, d. 120 ss. arkont
i Grekld. Skr. 46 jämförande
lefnadsbeskrifn., biograf.-filos.
skr. m. m.
plutokratī, gr., penningvälde.
Plutōn, fr., infanteritrupp (omkring
50 man) under subalterns befäl.
Plūton, gr. myt., son t. Kronos,
bror t. Zeus, g. m. Persefone. Underjordens
gud och en af dess domare.
plutōniska bergarter anses ha
uppkommit i jordens inre gm
vulkanisk verksamh., ss. granit,
porfyr, diorit, melafyr.
plutonism, d. af Hurton grund.
läran, att alla icke mekan. lagrade
silikat uppkommit af en smält,
flytande massa.
Plūtos, gr. myt., rikedomens gud.
Pluviose (plyviås), fr., »regnmånad»;
5:e månad, i fr. revolut. tidräkn.,
5/1—18/2.
Plūvius, lat., regngifvare; binamn
på Jupiter.
Plymouth (plimm’öth), eng. st. o.
sjöfästn. vid Kanalen, 118,014 inv.
Krigshamn, arsenal, varf, kaserner,
dockor, museer, teatrar, hosp.
plys, fr., långhårig, sammetsart.
väfnad af silke, ylle, bomull m. m.
plåster, lat., emplastrum, utvärtes
läkemed. af vax-, harts-, fett- l.
oljeblandningar med åtsk. olika
tillsatser.
pläd, bergskottarnas brokiga,
schalliknande ytterplagg.
plädera, fr., muntligt försvara en
sak inför rätta.
plätering, se försilfring.
plörös, fr., ett slags sorgflor.
p. m., abbr. f. pro memoria l.
per mille, post meridiem.
pneumātisk, gr., beträffande luft,
gas o. d. -a kurer, vid hka inandn.
af luft und. föränderligt tryck
spelar hufvudrollen. P. bädd
utgöres af dynor, fyllda m. luft, i st.
f. madrasser. Pneumatologī,
läran om andar.
po, fl. i öfre Ital., uppr. på Monte
Viso, utf. med mnga armar i Adriat.
haf., 527 km., omr. 74,390 kv.km.
pockenholz, kärnveden af
Guajācum officināle.
pōco, it. tonk., litet. — P. a p.,
småningom.
podāger, gikt i fötterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
