Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gångjärn. Han var henne till mötes ute på trappan
och omfamnade henne genast stillatigande. Hon
tryckte sig intill honom, sträckte upp hufvudet
och mötte med läpparna hans kyss. De stodo
bakom hörnet af trappan på en liten torr fläck,
och han var helt och hållet uppfylld af en pinsam,
otillfredsställd åtrå. Plötsligt hördes åter knarrandet
af porten, och Matrjona Pavlovnas vredgade röst
ropade:
»Katjuscha!»
Hon slet sig ifrån honom och sprang tillbaka
in i jungfrukammaren. Han hörde, hur dörrhaken
slogs ner. Sedan blef allt tyst igen, det röda ögat
försvann ur fönstret, endast dimman och braket
från floden blefvo kvar.
Nechljudof gick fram till fönstret, ingen syntes
till. Han knackade, ingen svarade. Då återvände
han in i huset genom stora ingången, men gick icke
till sängs. Han tog af sig stöflarna och smög sig
på tå genom korridoren till Katjuschas dörr, som
var bredvid Matrjona Pavlovnas. Först hörde han,
att denna snarkade lugnt och jämnt, och ämnade
just gå in, då hon började hosta och vända sig i
sängen, som knarrade. Han tvärstannade och stod
orörlig i omkring fem minuter. Då allt blifvit tyst
igen och de lugna snarkningarna åter hördes, gick
han vidare, bemödande sig att stiga på golftiljor,
som icke knakade, och kom fram till Katjuschas
dörr. Allt var stilla. Hon sof tydligen icke, ty
han hörde icke hennes andedrag. Men knappt
hade han hviskat »Katjuscha!» förr än hon sprang
upp, kom fram till dörren och i, som det föreföll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
