Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDF.LSE.
191
gått ännu längre arbetslös än han och var starkt
försupen, och så hade de på natten i fyllan och
villan brutit upp ett lås och stulit det första,
de fingo tag i. De blefvo gripna, erkände allt
och sattes i fängelse, där klensmeden dog under
afvaktan på ransakningen. Ynglingen åter dömdes
nu som en farlig varelse, för hvilken samhället
borde skyddas.
»En likadan farlig varelse som hon i går,»
tänkte Nechljudof, under det han lyssnade till,
hvad som försiggick. »De äro farliga. Och vi,
äro vi icke farliga? Jag — vällustingen,
bedragaren och vi alla, alla de, som fastän de veta,
hurudan jag är, visa mig aktning och vördnad i
stället för att förakta mig.»
Det var tydligt, att denna yngling icke var
någon särskild bof, utan en mycket vanlig
människa, och att han blifvit, sådan han var, endast
därför att han befann sig i de förhållanden, som
alstra sådana varelser. Och därför borde det varit
klart, att för att förhindra slika olyckliga att
uppstå, måste man söka omintetgöra de förhållanden,
som bilda dem. Det gällde endast att ha funnit
en människa, tänkte Nechljudof, i det han
betraktade ynglingens sjukliga, uppskrämda anlete, som
förbarmat sig öfver honom, då föräldrarna af nöd
skickade in honom från landet till staden, och
afhjälpt denna nöd; eller en människa som, då
pojken väl var i staden och efter tolf timmars
arbete i fabriken, lockad af de äldre kamraterna,
gick med dem till krogen, sagt åt honom: »gå
icke, Vanja, det är icke bra för dig», — för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
