Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dum
I. duva
dum: av ty. dumm; samma ord som
fsv. isl. dumbr (döv)stum; dov; gemens,
germ. ord (eng. dumb stum), egentl,
’oklar’, besläktat med dimma.
Härtill dumbom: trol. nybildning av J. H.
Kellgren (i dikten »Dumboms leverne»
1791) efter familjenamn på -born.
du’ma (rysk) rådsförsamling: av ryska
du’ma råd, representation; germ. lånord,
jfr 2 dom
dumbe stum person (ålderdoml.): fsv. isl.
durnbi, av adj. dumbr, se dum
dumdumkula sönderspringande
gevärskula: efter staden Dum Dum i Bengalen,
Indien, med stor ammunitionsfabrik
dumpa sälja (en vara) på utländsk
marknad till lägre pris än i hemlandet: av
eng. dump vräka i en hög; kasta ut (på
marknaden); samma ord som sv. dial.
dumpa falla tungt; stjälpa, besläktat
med dimpa. Härtill dumping
dun: fsv. dun, isl. dünn; besläktat bl. a.
med duns t; med bet. ’något som yr’
dunder: av lågty. dunner, donder åska
(ty. Donner, eng. thunder), samma ord
som tor- i tordön och gudanamnet
Tor. Härtill dundra: fsv. dundra åska
dunge: i bet. ’grupp av träd el. buskar,
lund’ ett uteslutande svenskt ord; jfr no.
dunge hop; hög; besläktat med dynga
dunk behållare: no. da. dunk; möjl.
av lågty. tunneke liten tunna; se tunna
dunka: no. dunka; trol. bildn. till 1
dåna
dunkel: av lågty. dunkel med samma
bet. och okänt ursprung
dunsa: no. dunsa (lågty. dunsen); bildn.
till 1 dåna eller självständigt
ljudhär-mande ord
dunst: av lågty. dunst med samma bet.;
jfr dun
duode’s bokformat med tolvbladigt ark:
bildn. till lat. duod’ecim tolv
dupera [dupe’ra] föra bakom ljuset:
av fra. duper, bildat till dupe enfaldig,
egentl, ’härfågel’; ljudmålande ombildn.
av lat. up’upa härfågel
duplett’ dubbelexemplar: se dubblett
duplicera fördubbla, mångfaldiga;
förrätta dubbel (prästerlig) tjänst: av lat.
duplica’re fördubbla; av dup’lex
dubbel; jfr dubbel. Härtill duplikà’t
dubbelexemplar, kopia; duplika’tor
kopieringsmaskin; du pl i’k den andra
svarsskriften, som inges av
svarandeparten i en process
dur (en musikterm): av ital. du’ro, lat.
du’rus hård; jfr 1 moll
dura’bel varaktig, hållbar: av lat. dura
bilis varaktig, till verbet dura’re härda;
hårdna; fortfara, bestå; till adj. du’rus
hård (se dur)
du’rativ varaktig, fortgående, om vissa
verb (motsats: momentan): modern
bildn. till lat. dur a’re fortgå; se du rabe 1
1. durk golv över kölrum i båt el.
skepp: av lågty. dork el. höll. durk med
samma bet. och ovisst ursprung
2. durk- (i durkdriven m. fi.): av lågty.
durk, ty. durch genom
durka (om häst): bildn. till ty. durch
igenom (jfr ty. durchgehen skena, durka)
dur’kslag grövre blecksil: da. dørslag;
av likbet. lågty. durkslag, till durk
genom; se 2 durk-
durra (ett sädesslag): från afrikanska
språk
1. dus (i uttr. i sus och dus): fsv. dus
larm, stoj, sv. dial. dus susning; trol.
besläktat med dåsa
2. dus (i tärningsspel): Över lågty. av
fornfra. dus med samma bet.; av lat.
du’os, ack. till du’o två
dusch: av fra. douche; av ital. docc’ia;
av lat. duc’tio ledning
dus ka småregna, ruska: no. duska
småregna. Härtill dusk, -väder; duskig
dussin: av lågty. dosin (ty. Dutzend); av
fra. douzaine med samma bet., bildn.
till douze tolv; med samma bet. det
inhemska t o lf t
dust: fsv. duster strid mellan två
lans-beväpnade riddare (till häst); av likbet.
lågty. dust; av fornfra. joste fäktning,
(lans)strid, bildat till verbet jo st er
drabba samman, eg. ’närma sig’; till lat.
iux’ta bredvid
dusö’r penninggåva: av fra. douceur
mildhet, bildat till doux mild: av lat.
duVcis; jfr aducera
I. duva stampa (om fartyg): trol.
identiskt med fsv. duva, no. duva böja sig;
doppa, besläktat med djup och doppa
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
