Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - frigid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f rig id
frigi’d (sexuellt) kall, känslolös: av lat.
fri’gidus kall. Härtill frigidite’t
frihult, friholt rundträ, påle som hängs
på fartygs yttersida till skydd mot
stötar, stötskydd, fender: da. friholt;
ombildning (efter fri) av lågty. wriftholt,
eg. ’gnidträ’, till wriven riva, gnida (ty.
reiben) och holt trä (ty. Holz); jfr
rundhult
frikadell’ (ett slags köttbulle): av äldre
fra. fricadelle; samhörigt med lat.
fri’gere rosta, bryna
frikassé (en maträtt): av fra. fricassée,
nära besläktat med frikadell
frikostig: sv. ord (känt från 1600-t.), ’som
generöst kostar på’, till fri i bet.
’liberal, rundhänt’, möjl. efter likbet. ty.
freigebig
friktion [-sjo’n] gnidning: av fra.
fric-tion; av lat. frie’tio gnidning
frilans politisk vilde; fri journalist (utan
fast anställning): av eng. free lance,
urspr, om militär äventyrare,
legosoldat
frilla älskarinna: fsv. isl. fridia; fem.
till isl. fridill älskare; nära besläktat
med fred och fria
frimickel (vard.): ellips av
frikyrko-mickel; till mickel i bet. ’räv’; eg.
mansnamnet Mikael, i djurfabeln använt
om räven
frimodig dristig, käck, utan fruktan:
av likbet. mit. vrimödich (ty. freimütig)
till 1 mod i bet. ’sinnelag’
frimurare: efter ty. Freimaurer, som i
sin tur återger eng. freemason (fra.
franc-maqon)\ första ordenssamfundet
med detta namn instiftades i London
1727 under form av ett gille av "fria"
byggmästare (murare). Härtill
frimureri’
frimärke: da. frimærke (i Danmark från
1851, i Sverige från 1855), eg. ’märke
om fri befordran’, ersättande äldre
påskrift "franko", "fritt" o. dyl.
fris (en byggnadsterm): av fra. frise,
urspr, ’något krusigt’; jfr frisera
frisel (en sjukdom med feber och
utslag): av ty. Friesel; ett urspr, lågty.
ord av obekant ursprung
frisera kamma och krusa (håret): av
2. frossa
fra. friser, bildn. till frise (se fris).
Härtill frisy’r: av fra. frisure; frisö’r: av
fra. friseur
frisk: fsv. frisker; av lågty. ty. frisch
(jfr färsk), eng. fresh; även i romanska
språk; jfr fresk, fräsch
frist uppskov, rådrum: av ty. Frist med
samma bet.; av oviss härledning
frity’r smör el. flott att steka i: av fra.
friture; bildn. till fra. frire steka, fräsa
(part. frit stekt i t. ex. pommes frites),
av lat. fri’gere rosta. Härtill fritera
steka i frityr
frivillig: av lågty. vriwillich, ty. freiwillig
med samma bet.; känt i sv. från mitten
av 1500-t.; jfr villig
frivol [-å’-] lättsinnig, slipprig: av lat.
fri’volus lumpen, simpel, värdelös.
Härtill frivolitet
frodig: sv. ord, trol. dialektal form av
sv. och no. dial. fraudig saftrik, frodig,
till fraud fradga, se 2 frö. Härtill
frodas
from: fsv. fromber; av lågty. vrome (ty.
fromm) med samma bet., egentl,
’framstående’; besläktat med fram
fromage [fråma’sj] (en efterrätt): av fra.
fromage ost, äldre formage, av lat.
[lac) forma’ticum ’formad (mjölk)’
fromla [-o-] hyckla, fromleri’
skenhelighet: efter likbet. ty. frömmeln,
Frömle-rei
fromma fördel, gagn: fsv. frome (froma)y
av lågty. vrome nytta, fördel, till adj.
vrome; se from
frondera [frångde’ra] sätta sig upp
emot styrelsen: av fra. fronder, egentl,
’slunga’, bildn. till fr onde slunga, äldre
fonde; av lat. fun’da slunga
front [frång’t, från’t] framsida;
strids-linje: av fra. front; av lat. fröns panna;
jfr konfrontera
frontespi’s uppskjutande mittparti på
en byggnads huvudfasad: av fra.
fronti-spice, av lat. fröns panna (se front)
och spic’ere se
1. frossa (en sjukdom): sv. dial. frosse,
frusi, no. frose; bildn. till frysa
2. frossa äta överdådigt: av lågty.
vrdt-zen med samma bet., besläktat med ty.
fressen äta; jfr fräta
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
