Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - grobian ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grobian
grundval
grobia’n rå människa, tölp: av ty.
Grobian, från 1400-talet stammande,
skämtsamt latiniserande bildn. till
grob grov
groblad (en växt, Plantago): till gro
läkas; bladen brukade läggas på sår
groda: äldre sv. gro, no. gro med samma
bet., av dunkel härkomst; sv. groda är
trol. ombildat efter det likbet. lågty.
krode (ty. Kröte)
grodd: isl. grödr; bildn. till gro
grogg: av eng. grog; efter Old Grog,
öknamn på en amiral, som 1740
bestämde, att de eng. matrosernas romportion
skulle blandas med vatten
groll: av ty. Groll med samma bet.; av
grollen mullra, knorra; vara misslynt;
trol. ljudhärmande (jfr gräla, gräll)
grop: fsv. isl. gröp; gemens, germ. ord,
trol. besläktat med gräva
1. gross [-å-] tolv dussin: över lågty. av
fra. grosse (fem. av gros stor, se 2
gross-) förkortn. av douzaine grosse
stort dussin
2. gross- [-å-] (i grosshandlare m. m.):
av fra. gros grov (särskilt i uttr. en
gros) el. ital. gross’o stor, grov, båda
av lat. gross’us tjock; jfr 1 gross,
grossess. Härtill grossist (från ty.) o.
grossö’r grosshandlare
grossess’ havandeskap: av fra. grossesse,
bildn. på lat. grossfus tjock; jfr 2
gross-
grotes k förvriden, befängd: av fra.
gro-tesque; av ital. grottes’ca enkel
grott-målning; jfr grotta
grott grovlemmad, kraftig (norrl. o.
finl. dial.): äldre sv. grott med samma
bet.; av mit. gråt stor (ty. gross, eng.
great), eg. ’grovkornig’, besläktat med
gröt och gryt
grotta: av ital. grott’a; av lat. cryp’ta; se
krypta
grov: fsv. grover; av lågty. grof stor,
stark, klumpig (ty. grob); urspr. bet.
trol. ’grovmalen, krossad’; jfr andra
ord på gr- med bet. ’mala’: grus, gryn,
2 gröpa, gröt
grubba grop (i vägen) (norrl. dial.): no.
grubba med samma bet.; jfr lågty.
grubb litet avloppsdike mellan två
åkerfält, eng. grub gräva, luckra upp
grubbla: da. gruble; trol. av lågty.
gru-hein, gruveln (jfr ty. grübeln) med
samma bet., urspr, ’rota i*
g ruff a: sydsv. dialektord med urspr,
bet. ’grymta’; ljudhärmande
grumlig: till äldre sv., sv. dial. grum
bottensats; orenlighet; jfr no. grumen
grumlig och grymja hoprörd massa;
med annan vokal äldre sv. groom
bottensats och gromog grumlig (jfr grums).
Härtill grumla
grums: trol. bildat på verbet grumsa
göra grumlig; till grum (se grumlig).
Härtill grumsig
grumsa knota: parallellbildnin^ till
grymta; jfr också sv. dial. grumma
brumma, braka
1. grund (subst.) botten; mark;
grundval; orsak: i fsv. dels grunder m. med
stam gr unn-, dels grunder m. med
stam grund- (därtill även neutralt
grunn och grund), isl. grunnr m.
botten och grund f. mark, fält; gemens,
germ. ord (ty. Grund, eng. ground),
nära besläktat med 2 grund, trol.
också med 1 grand
2. grund (adj.): fsv. grunder (grunn-),
isl. grunnr; nord. ord, nära besläktat
med 1 grund
3. grund (neutr. subst.) grunt ställe: fsv.
grund, isl. grunn n., substantivering av
2 grund
grunda, grunna meditera, fundera: fsv.
isl. grunda; trol. till bet. påverkat av
fsv. grun, isl. grunr misstanke, aning
(jfr no. gruna fundera, förmoda); jfr
begrunda, utgrunda, outgrund-
Hg
grundlag: bildn. till 1 grund i bet.
’fundament, grundval’; ordet ersätter
från mitten av 1700-t. det äldre
fundamentallag; jfr da. grundlov, ty.
Grund-gesetz
grundlig: fsv. gruncUiker som går till
grunden, djupgående, till 1 grund;
efter mit. grundlik (ty. gründlich), jfr
da. grundig
grundval: fsv. grundval; efter forneng.
grundweall med samma bet., av lat.
valVum mur, vägg (se 1 vall); i fsv.
anslutet till ordet valer m., sv. dial.
val rund stav, här: grundstock; i isl.
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
