Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mångfaldig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mångfaldig
märgel
many) med släktingar i andra
indo-europ. språk
mångfaldig: fsv. mangfàldogher, äldre
mangfålder (jfr enfaldig); till
stammen i fåll
månghövdad: till fsv. hovup huvud,
isl. hgfud, äldre haufud; se huvud
mångla: över lågtyskan av lat. subst.
mång’o slavhandlare; vinhandlare;
klädmäklare
månne (frågeord): av hjälpverbet fsv.
monde (se månde); jfr månntro
månntro: av fsv. mon skall, torde (se
månde) och äldre sv. tro månne (till
2 tro)
måns: eg. mansnamnet Måns (folklig
form av Magnus) i appellativ användn.
som lindrigt okvädinsord: bonde,
klumpig, karl, dumbom; i sammansättn.: lat-,
tråk-, trögmåns m. fi.; jfr jöns
mån’sing västgötaknallarnas hemliga
språk: m. var knallarnas egen
benämning på sitt språk; härtill månsa tala
månsing; av ovisst ursprung; kanske
bildn. till måns
måra (ängsväxt, Asperula): isl. madra, no.
moira; av omstritt ursprung; jfr
madra
mård: fsv. marder, isl. mgrdr; gemens,
germ. ord (ty. Marder) med dunkelt
ursprung
mårtens- (i mårtensgås o. dyl.): efter
S:t Martins (’Mårtens’) "dag (den 11
nov.)
mås (en sjöfågel): jfr sv. och no. dial.
måsey bildn. till den stam, som återfinns
i isl. mar mås; gemens, germ. ord (ty.
Möwe); av omstritt ursprung
måste: av lågty. moste (ty. musste),
im-perfekt av möten (ty. müssen), egentl,
’vara tvungen, kunna, få’
mått: fsv. mat, no. måt; trol. lånat av
lågty. mate mått (ty. Mass),
substantiv-bildn. till mäta (jfr 1 måtta). Härtill
-mätig i lik-, rättmätig; -mässig i
konstmässig m. fi.
I. måtta måttlighet: fsv. mätta (gen. dat.
ack. mätto) mått, gräns; lämplighet; da.
måde; av lågty. mate med samma bet.,
eg. ’avmätande’; till mäta (jfr mått).
Härtill måttlig; måtto (i så m., i dubbel
m. o. dyl.): av den böjda formen av fsv.
mätta f.
2. måtta sikta: fsv. mätta, no. måta
avpassa, avmäta; av likabet. lågty. mdten;
till mate (se 1 måtta)
mähä tafatt, enfaldig person: egentl,
’får, person som bräker’, efter fårens
läte; med samma bet. också finska mähä
mäkla [mä’kla, mäk’la]: av lågty. mekelen
(ty. mäkeln) med samma bet., bildn. till
maken (ty. machen) göra; jfr 3 maka.
Härtill mäklare affärsförmedlare: av
likbet. ty. Mäkler
1. mäkta (verb): fsv. mækta; bildn. till
makt
2. mäkta (adv.; t. ex. mäkta stor):
om-bildn. av lågty. mechtich; se mäktig
mäktig: av lågty. mechtich (ty. mächtig)
med samma bet.; bildn. till makt
mäla säga: bildn. till 1 mål; jfr an-,
gen-, förmäla, bemäld
mäld: fsv. mælder, isl. méldr; bildn. till
samma rot som mala och mjöl
mäll (ett ogräs): fsv. mæld} da. melde;
besläktat med mo 11 a
mälta: fsv. mæUa, isl. melta; bildn. till
malt
män (i jo jo män, så män o. dyl.): rest
av en fordom brukad ed vid helgonen,
"helga män"
mänga blanda: fsv. mængia, isl. mengja;
av lågty. mengen (ty. mengen) med
samma bet.
mängd: no. mengd; bildn. till fsv. mänger;
se mången
människa [männ’isja], vard. och i vers
även tvåstavigt mänska [männ’sja;
sydsv. även männ’ska]: fsv. mænniskia
f., da. m-enneske n.; av fornlågty.
mennisco m. (mit. mensche, ty. Mensch);
substantivering av adj. fornlågty.
mennisc (ty. männisch, isl. mennskr, fsv.
mænsker givmild), avledn. till 2 man.
Härtill mänsklig [männ’sk-]
mär fransk ämbetsman: av fra. maire;
av lat. ma’jör större; jfr major
märg: fsv. mærgher, isl. mergr; gemens,
germ. ord (ty. Mark, eng. marrow) med
släktingar i andra indoeurop. språk
märgel: av ty. Mergel, av lat. mar’gila
med samma bet.; jfr utmärglad
295
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
