Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nestor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nestor
nipa
isl. hneisa skämma ut, hneiss usel,
eländig; av okänt ursprung. Härtill neslig
nestor den äldste inom en krets: efter
den hos Homeros omtalade, urgamle
konungen Nes’tor
nestorian: anhängare av patriarken
Nesto’rius i Konstantinopel (400-talet)
nett’0 efter vederbörliga avdrag (jfr
brutto); vinst, behållning: av ital.
nät’o, egentl, ’ren’; av lat. nifidus
skinande, glänsande; jfr ni tid, nätt
neuralgi [nevralgi’] nervvärk: bildn.
till grek. ne’uron sena, nerv och grek.
aVgos smärta; jfr kardialgi, nostalgi
neu raste ni [nevrasteni’] nervsvaghet:
av grek. ne’uron sena, nerv och
asthen’-eia svaghet. Härtill neuraste’niker
neurit [nevri’t], neuros [nevrå’s]
nervsjukdom: moderna bildn. till grek.
ne’uron sena, nerv; jfr t. ex. pleurit,
psykos. Härtill neuritisk; neurotisk,
neurotiker
neurologi7 vetenskapen om nervsystemet:
modern bildn. till grek. ne’uron sena,
, nerv och log’os lära. Härtill neurolog
[-lå’g]
neu rom [-å’m] nervsvulst, nervtumör:
modern bildn. till grek. ne’uron nerv (se
neuralgi, neurasteni)
neutra’1 [neu-]: bildat till lat. ne’uter
ingendera. Härtill neutralitet;
neutralisera
neutron [-å’n] elektriskt oladdad
(neutral) partikel: modern bildn. till
neutral efter mönster av elektron, proton
m. fi.
neutrum [ne’u-] (pl. neutra): av lat.
ne’utrum (gen’us) intetdera genus (d.
v. s. varken mask. eller fem.); till ne’uter
ingendera (se neutral)
nevö’ bror- el. systerson: av fra. neveu;
av lat. nep’os (gen. nepo’tis)\ se
nepo-tism, niece
ni: svenskt ord, känt från 1600-t.;
utvecklat ur I i sammanställningar som
sägen I
nicka: fsv. nikka blinka; trol. av lågty.
nicken blinka; nicka; besläktat med
niga
nickel: namnet givet av metallens
upptäckare (A. F. Cronstedt 1751) genom
förkortning av kopparnickel, ty. Kup-
fernickel, ett nickelhaltigt mineral;
senare leden är ty. Nickel tomte (jfr
kobolt)
nid (i t. ex. nidvisa): av isl. nid hån,
samma ord som lågty. nit hat, avund (ty.
Neid), varav 1 nit. Härtill niding: fsv.
nipinger, isl. nidingr ärelös man;
nidingsdåd, -verk
nidsk [ni’dsk] snål: fsv. nidsker (jfr no.
nidsken); bildn. på nid i bet.
’ärelös-het’; en mans ära krävde, att han var
givmild och gästfri; jfr isl. matniöingr
snål, girig man
niece [niä’s] brors- el. systerdotter: av
fra. niece; av folkl. lat. nep’tia (lat.
nep’-tis) sondotter, dotterdotter,
feminin-bildn. till nep’os; se nepotism, nevö
niell’0 (mörk silverlegering): av ital.
nielVo, av lat. nigelVus svartaktig; till
nig’er svart (se neger). Härtill niellera
niga: fsv. nigha, isl. hniga; gemens,
germ. ord (ty. neigen) av dunkelt
ursprung (jfr benägen, nicka)
nihilis’m (benämning på vissa
teologiska, filosofiska och politiska
åskådningar): bildn. till lat. nih’ü intet.
Härtill nihilist
nikoti n tobaksgift: av lat. Nicotia’na
tobaksplantan, nybildn. till namnet
Nicot, fransk ambassadör (i Lissabon
på 1500-t.), som införde tobaken till
Frankrike
nikt sporerna av vissa lummerväxter:
av ty. Nicht med samma bet., trol.
om-bildn. av ett grek. ord
nim (i uttrycket han är n. i fingrarna han
har gott handlag): sv. dial. nimm
läraktig, fsv. næmber, isl. ncemr; besläktat
(genom avljud) med isl. nema taga, se
förnimma. Härtill nimme
fattningsgåva (dial.); tungnimmen trög att lära,
oläraktig
ninVbus glans, skimmer: av lat.
nim’-bus oväder; moln, sky
nio: fsv. nio, isl. nio; gemens, germ.
ord (ty. neun, eng. nine) med
motsvarighet i andra indoeur. språk (lat.
nov’em)
nipa: no. nipa brant fjälltopp (jfr isl.
gnipa med samma bet.); trol. till isl.
hnipa hänga ut, sticka långt fram
301
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
